Saker som gör motstånd, Pieces of resistance

Föremålen i montern användes i ritualer och som tecken på medlemskap i religiösa rörelser i Kongo. Från 1920-talet och de följande årtiondena växte flera religiösa grupper fram kring en stark ledare eller profet, ngunza), inte minst i de områden i nedre Kongo där svenska missionärer var som mest aktiva. Den mest kände av dessa profeter var Simon Kimbangu (1889-1951).

Profeterna baserade sin lära på både traditionellt afrikanska och protestantiskt europeiska idéer. Viktiga delar var helande, extatiska ritualer, andeutdrivning, förstörelse av traditionella kraftföremål och tron på en afrikansk Messias, liksom ett uttalat motstånd mot kolonialmakten och missionen.

De svenska missionärerna var ambivalenta till profetrörelserna, som ansågs uppmuntra till synd och ofta tog sina medlemmar från de protestantiska församlingarna. Även på museet har föremålen från profetrörelserna hamnat mellan kategorierna. De är hybrider, både afrikanska, europeiska, moderna och traditionella, kristna och icke-kristna på en och samma gång.

The objects in the showcase were used in rituals and for signaling membership in religious movements in the Congo. In the 1920’s and the following decades several religious groups grew around a strong leader or prophet, ngunza, many of them in the areas where the most active work by Swedish missionaries was done. The most renown of these prophets was Simon Kimbangu (1889-1951).

The prophets based their philosophy on traditional African as well as European Protestant ideas. Important parts were healing, ecstatic rituals, exorcising, the destruction of traditional magic objects, and the belief in an African Messiah. There was also a clear resistance against the colonial power and the missionary activities.

The prophetic movements were met by an attitude of ambivalence from the side of the Swedish missionaries. These movements were considered to encourage sin and they often drew members from the Protestant congregations. Even in the museum, these objects have fallen between categories. They are hybrids; African, European, modern and traditional, at the same time Christian and not Christian.

De till synes oansenliga röda tyghällorna (föremål 1, 2, 13) i lådan bars av präster inom Khaki-rörelsen i Kongo. De är epåletter, axelstycken, som visar på rang och dignitet. De är tecken på medlemskap i en religiös rörelse, som är både afrikansk, europeisk, modern och traditionell, kristen och ickekristen på en och samma gång.

Röd är färgen för makt, blod och frihet, men också passion, begär och kärlek. Färgen innehåller budskap om ett samhälles värderingar och organisering. I politikens värld står den röda färgen för socialism och inom den protestantiska kyrkan symboliserar rött Andens färg.

Under slutet av 1800-talet lanserades i Tyskland textilfärgen Kongoröd. Namnet var slagfärdigt. Det framkallade exotiska bilder av den fjärran “mörka kontinenten”. Samtidigt hölls överläggningar om kolonialiseringen av Kongo och senare introducerades också; Kongorubin, Kongokorint, Kongobriljant, Kongoorange, Kongobrun och Kongoblå.

The apparently insignificant red, cloth loops in the box (items 1, 2, & 13) were worn by priests in the Khaki movement in Congo. They are epaulettes, shoulder pieces, that show rank and dignity. They are the membership symbols of a religious movement that is both African and European, modern and traditional, Christian and non-Christian at the same time.

Red is the colour of power, blood, and freedom, but also of passion, desire, and love. The colour conveys a message about a society's structure and its values. In the political world, red is the colour of socialism; and in the Protestant church, red symbolizes the Holy Spirit.

At the end of the 1800s, the textile dye Congo red was launched in Germany. The name was a clever move. It evoked exotic images of the distant “dark continent.” At the same time, discussions on the colonization of the Congo were being held, later to be acted on as well; Congo rubine, Congo corinth, brilliant Congo, Congo orange, Congo brown, and Congo blue.