Basarerna i Ostturkestan, som missionärerna kallade Sinkiang, var kända för den rikedom på varor som där såldes eller byttes; lokalt producerade eller importerade från Ryssland, Indien eller övriga Kina. I denna monter finns några exempel på vad man kunde finna; leksaker för barn, musikinstrument för vuxna, speltärningar och njutningsmedel.
Den omfattande samling av föremål från Kashgar i västligaste Kina, som missionären Lars Erik Högberg och hans medarbetare systematiskt byggde upp, var avsedd för missionsutställningen i Stockholm 1907.
Avsikten var att visa upp den miljö i vilken missionärerna verkade. Eftersom de, vid sidan av det kristna förkunnandet, närmade sig lokalbefolkningen genom sjukvård och vad man skulle kunna kalla ”utvecklingsarbete” skulle utställningen spegla detta. Den skulle visa att Sinkiangs befolkning var i behov av undervisning, men att man i detta avlägsna hörn av innersta Asien också hade kunskap att bygga på, inte minst inom hantverken.