Ryberg, Maja

Min mor Maja (Annie Maria) Ryberg, född Olsson, växte upp på Borgaregatan i stadsdelen Olskroken i Göteborg föddes den 17 augusti 1911. Hon tog realexamen 1927 och hade en del olika kontorsarbeten fram tills hon gifte sig 1939 med Henning Ryberg, möbelsnickare.

Mina föräldrar bodde först i en enrumslägenhet i stadsdelen Kålltorp och byggde en egnahemsvilla i Utby där familjen flyttade in 1944. Jag hade fötts 1943 och min bror föddes 1945. Mamma och pappa bodde kvar i Utby till 1984 då de flyttade till en bostadsrättslägenhet i Björkekärr. Pappa dog 1994 och då flyttade mamma till en servicelägenhet på Torslanda i närheten av där min bror bodde. Jag själv flyttade efter avlagd arkitektexamen från Chalmers tekniska högskola 1967, till Karlstad.

Mammas största önskan var att få bli lärare. En önskan som aldrig infriades men hon engagerade sig i allt som hade med barnverksamhet att göra. Bland annat var hon pionjär när det gällde att hålla sagostunder för barn i det växande Göteborgs alla förorter. Jag vill minnas att det var Konsumtionen/ Kvinnogillena, Bildningsförbunden och eventuellt Scoutverksamheten, som var med om att ta initiativ till sagostunderna. Dessa sagostunder hölls varje lördag eftermiddag i de olika ungdomsgårdarna i de nya stadsdelscentrumen, som nu byggdes: Högsbo, Guldheden, Biskopsgården, Härlanda, Tollered o.s.v. Det var gratis att vara på sagostund och eventuellt bidrog någon Konsumbutik med saft och bullar.

Sagostunderna innehöll naturligtvis sagor men även lekar av olika slag och ofta en hemlig gäst. Min mor ansvarade först för sagostunderna i det villaområde, som vi bodde i, Utby. Efter hand ville hon utveckla verksamheten och tillverkade då tillsammans med min far en mobil kasperteater. Själva skärmen består av en stålrörsställning, som kan plockas isär, och tyg att dra på ställningen. Mamma gjorde papiermachéansikten till dockorna och sydde kläderna av resttyger från kläder, som hon sytt till oss barn. Kaspersagor från de länder, som har en tradition med Kasper, är ofta hemska för barn. Mamma villa ha snälla, lärande och roliga sagor, så hon skrev alla sagor själv. Som regel, blev det kanske inte så mycket nedskrivet utan hon berättade när hon spelade teater. Hon älskade att berätta och kunde hålla igång en teater under lång tid. Kasper var alltid med och prinsessan Gudlock, sedan fanns det många olika figurer. Samma figur kunde ha olika namn och uppgifter.

Mamma höll på med sin kasperteater fram till i slutet av 1960-talet. Då hade hon även haft barntimmar/ barnpassning på ABF med bland annat kasperteater medan barnens föräldrar (= mammorna) gick på olika kurser. Om mamma blev sjuk någon gång, fick jag rycka in och spela kasperteater.
Under hela sitt vuxna liv var mamma intresserad av samhällsutvecklingen och hon engagerade sig i olika projekt för barn. Bland annat var hon med om att starta en privat förskola långt innan det blev obligatoriskt med förskolor. Denna skola övergick sedan i kommunens ägo.
En annan del av samhällsengagemanget bestod i att hon blev upptecknare för Nordiska Museet. Hon höll på med detta under ett stort antal år och tilldelades Hazeliusmedlajen i mitten av 1970-talet. En utmärkelse, som hon satte stort värde på. Förmodligen kan man genom Nordiska Museet få en hel del ytterligare uppgifter om mor.

Detta är i korthet historien kring kasperteatern och Tant Maja, som mamma var med "alla" stadens barn på 1960-talet. Det hände ofta att barn på spårvagnen sade "där är Tant Maja"!
Under 1950- och 60-talen var min mor engagerad i sagostunder på ungdomsgårdarna i Göteborg. Hon började med att vara ansvarig för att hålla sagostunder i en speciell ungdomsgård, Utbygården, i det område där vi bodde. Efter hand utvecklade hon verksamheten och reste runt till samtliga ungdomsgårdar och spelade kasperteater.

Nedtecknat av Inger Berggrén, f Ryberg, Karlstad den 19 mars 2008.