| Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
| Plats <presPlaceLabel> |
Asien, Japan |
| Beskrivning <itemDescription> |
-
Skål, chawan, för det starka teet, av grovt lergods med svart glasyr. Enligt kataloguppgift "...gammal Imari." och "Vinterkopp." Att man använder denna skål under vintern är en korrekt uppgift, eftersom de tjocka vägarna väl bevarar teets värme en kall vinterdag. Någon liknande gammal Imari har ej påträffats och jag håller för sannolikt att denna uppgift är fel. "Old Imari" är en beteckning som br...
Visa hela
Skål, chawan, för det starka teet, av grovt lergods med svart glasyr. Enligt kataloguppgift "...gammal Imari." och "Vinterkopp." Att man använder denna skål under vintern är en korrekt uppgift, eftersom de tjocka vägarna väl bevarar teets värme en kall vinterdag. Någon liknande gammal Imari har ej påträffats och jag håller för sannolikt att denna uppgift är fel. "Old Imari" är en beteckning som brukas för att identifiera Arita-tillverkat porslin under tiden ca 1640 till ca 1750-talet. Se Mikami 1983, s 167. Med största sannolikhet är detta en raku-skål. (PH)
Stäng
|
| Publicerad text <itemDescription> |
-
Skålens tjocka väggar och dess form bevarar teets värme väl under vinterns kyla, utan att man bränner händerna när man håller i skålen. Raku betyder "glädje, njutning" på japanska. Raku-skålen har en ...
Visa hela
Skålens tjocka väggar och dess form bevarar teets värme väl under vinterns kyla, utan att man bränner händerna när man håller i skålen. Raku betyder "glädje, njutning" på japanska. Raku-skålen har en särskild ställning bland de teskålar som används i den japanska teceremonin. Raku-skålar började tillverkas av tegelbrännaren Chojiro på 1580-talet. En av de mest kända temästarna genom tiderna, Sen no Rikyu, uppmanade honom till detta. Ända sedan dess har samma familj tillverkat raku-skålar, samtidigt som raku-tekniken spridit sig i Japan. Från början tummade, senare också drejade, är raku-skålar vanligen svarta, röda eller vita. Raku-tekniken utmärks av att man använder en chamotterik lera, som glaseras och sedan bränns i 750-1100 grader i en liten ugn, som endast rymmer en eller ett par pjäser. Direkt efter bränningen tas skålen ut och läggs i exempelvis halm eller löv och ofta även i kallt vatten. Detta utsätter skålen för stora påfrestningar men kan också leda till stor skönhet. Sedan 1960-talet används tekniken av keramiker också i Västerlandet. (Petra Holmberg i Med världen i kappsäcken, s. 318).
Stäng
|
| Anmärkning <itemDescription> |
-
Kommentar via e-post 2019-11-30 från Anders Hedin, PhD:
"Angående föremål 1910.17.0008...[Det finns ett sätt att]..skilja mellan dessa tillverkningssätt. Imari...är en högbränd porslin på ca 1200 grad...
Visa hela
Kommentar via e-post 2019-11-30 från Anders Hedin, PhD:
"Angående föremål 1910.17.0008...[Det finns ett sätt att]..skilja mellan dessa tillverkningssätt. Imari...är en högbränd porslin på ca 1200 grader. Svart Raku är bränd vid 1000-1100 grader. Klinga med baksidan på en sked och lyssna på tonen och jämför med den höga tonen hos ett porslinsföremål och den dovare tonen hos den lågbrända rakukeramiken. Svart Raku brändes ursprungligen i en ässja vid ca 1100 grader, medan röd Raku bränns i en enkel ugn vid 800-900 grader (1580 ursprungligen till taktegel). En svartglaserad Raku brändes och bränns alltså vid litet högre temperatur, upp till 1100 grader. Ursprungligen med glasyr av mald Kamogawa-sten från Kamogawafloden i Kyoto, i dag järn+kobolt i glasyren."
Stäng
|
| Utställning / ingår i <itemDescription> |
|
| Utställning, del av / ingår i <itemDescription> |
|
| Referens, källa <itemDescription> |
|
| Referens, publicerad i <itemDescription> |
|
| Land / engelska <itemDescription> |
|
| Beskrivning / tidigare <itemDescription> |
-
Tekopp för det starka teet. Användes under teceremonien, ceremonien för det starka teet. Grov svartglacerad lera, gammal Imari. Vinterkopp. Höjd: 8.6 cm Diameter: 10.5 cm. Japan. Se utställningen av j...
Visa hela
Tekopp för det starka teet. Användes under teceremonien, ceremonien för det starka teet. Grov svartglacerad lera, gammal Imari. Vinterkopp. Höjd: 8.6 cm Diameter: 10.5 cm. Japan. Se utställningen av japansk konst november 1931, nr 278. (generalkatalogen)
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Ursprung i Japan, Asien.
-
Förvärvad 1910 av Trotzig, Ida.
-
Lånad 1931-11-08 - 1931-11-22 av Svensk-Japanska Sällskapet.
-
Utställd 2009-10-01 - i Etnografiska museet, Stockholm av Japan - Bild och självbild.
|
| Material, engelska<itemMaterial> |
- ceramics
|
| Materialkategori<itemMaterial> |
- keramik-lera
|
| Material<itemMaterial> |
- keramik
- lergods
|
| Teknik <itemTechnique> |
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
-
ceramics
-
pottery
-
1910.17.0008
-
Drikker, nytelsesmidler og legemidler (no) (270)
-
Drycker (272)
-
Kyrklig organisation (790)
-
Kärl och behållare (415)
-
Redskap och verktyg (410)
-
Religiösa högtider och gudstjänster (796)
-
Religonsutövning (780)
-
Ritual (788)
-
Teceremonier och teets väg (chadô)
-
pottery
-
teutensil
|
| Mått <itemMeasurement> |
-
Längd: 11 cm.
-
Höjd: 11 cm.
-
Bredd: 10,5 cm.
|
| Sakord japanska<itemName> |
- chawan
|
| Sakord, engelska<itemName> |
- vessel
- bowl
|
| Sakord<itemName> |
- skål
- kruka
- kärl
|
| Ämne <subject> |
|
| Inventarienummer <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
