Hedin, Sven

1902.13 utgör Sven Hedins första större etnografiska samling. Den förvärvades under slutet av hans första expedition (1893-97). Efter det att han kartlagt den Tibetanska högplatåns (Chang Tang) norra del kom han till vad som idag är Provinsen Qinghai (del av Amdo), ett område av överlappande tibetansk, mongolisk och kinesisk befolkning. De allra flesta föremålen förvärvades här, speciellt under ett uppehåll vid det stora Gelug klostret Kumbum. En del föremål kan vara från Provinsen Xinjiang (Östturkestan) eller från andra områden av Qinghai, t.ex. staden Sining och de mongoliska områdena i norra Tsaidambäckenet.
1902.13. Detta är en mycket tidig tibetansk/mongolisk museisamling, och det faktum att den är förknippad med Sven Hedin höjer avsevärt dess betydelse.
Dess innehåll är i sig inget märkligt utan består till största delen av föremål som finns väl representerade i andra samlingar i världen, om än ej insamlade i detta område; hushållsföremål, smycken, ätverktyg, tobakspungar, elddon och pipor, vapen, fällor, stövlar etc. Mest betydande är dock de samlingar som är relaterade till religiöst utövande; musikinstrument, amulettaskar, bönesnurror, smörlampor, skålar, kannor, manistenar, skulpturer och inte minst målningar/bildrullar (thanka). De senare är många till antalet och utgör en unik serie av rustika, enkelt målade relativt små bilder av gudomligheter ur den nordliga buddhismens panteon, sannolikt producerade i Kumbum för att säljas till pilgrimer som sökt sig till denna helgedom associerad med den tibetanska buddhismens store reformator, Tsongkhapa.
HWq 2010-03-15 & 2010-04-21

"Två samlingar, en etnografisk och en arkeologisk hade båda nr 1903.11. Vid katalogutskriften 1965 överfördes den etnografiska samlingen till det öppet lämnade 1902.13, enligt en i den tidigare katalogen gjord rekommendation." (Generalkatalogen)

Angående dokumentation:
Föremålen i samlingen har dokumenterats av Ingeborg van Kints och har uppdaterats av Anna Ahlm. När inga uppgifter finns om proviniens i generalkatalogen eller i originalförteckningen till samlingen anges OWC-kod AE1, och som land anges Kina då föremålen med mycket stor sannolikhet kommer någonstans innanför Kinas nuvarande gränser.
Tibetansk skrift , identifieringen av skulpturer och beskrivning av dessa, samt införande av tekniker och mått har ej skett då jag ej haft tillgång till föremålen utan endast sett föremålen på foto. (AA)

The collection 1902.13 constitutes the first ethnographic collection delivered by Sven Hedin to the Museum of Ethnography. It was piecemeal acquired by Sven Hedin towards the end of his first Central Asian expedition, 1893-1897. After having mapped the northern fringes of the Tibetan plateau he arrived in what is today the province of Qinghai, part of the old Tibetan area Amdo, an area of overlapping Tibetan, Mongolian and Chinese population. Most of the objects were acquired during a stay in the vicinity of the great Gelug monastery Kumbum. Some objects, though, are from Xinjiang (East Turkestan) or were acquired in other areas of Qinghai.
1902.13 Constitutes an early Tibetan-Mongolian collection. The fact that it is connected to Sven Hedin increases its importance.
The content of this collection is on in general not remarkable, consisting of objects that are on the whole well represented in collections in other parts of the world. Its provenience in Qinghai, though adds to its interest. It consists of household implements, personal ornaments, eating implements, tobacco pouches, tinder boxes and pipes, weapons, traps, boots etc. Of greater importance are the objects related to religious practices; musical instruments, amulet boxes, prayer wheels, butter lamps, bowls and pots, mani stones, sculptures and not the least paintings/scrolls, thanka. The latter ones are quite a few in number and constitute a series of comparatively small images of “gods” and religious persons drawn from the pantheon of the Northern Tibetan Buddhism, painted in a simple style. They were probably produced in Kumbum to meet the demand of visiting pilgrims to this holy place connected to the great reformer of Tibetan Buddhism, Tsongkhapa.
HWq 2010-04-21