Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Skövde |
Titel <itemTitle> |
Götlunda kyrkby |
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Götlunda kyrkby ligger intill väg 200 mellan Skövde och Töreboda, ungefär två km söder om tätorten Tidan. Några hundra meter väster om byn passerar västra stambanan. Byn karaktäriseras av en väl sammanhållen bebyggelse som med sina många faluröda byggnader avtecknar sig i det omgivande slättlandskapet. Byns kärna finns vid den medeltida kyrkan, med det f.d. skolhuset, församlingshemmet samt gårdar...
Visa hela
Götlunda kyrkby ligger intill väg 200 mellan Skövde och Töreboda, ungefär två km söder om tätorten Tidan. Några hundra meter väster om byn passerar västra stambanan. Byn karaktäriseras av en väl sammanhållen bebyggelse som med sina många faluröda byggnader avtecknar sig i det omgivande slättlandskapet. Byns kärna finns vid den medeltida kyrkan, med det f.d. skolhuset, församlingshemmet samt gårdarna i det gamla byläget vid kyrkan. Runt byns bebyggelse finns en stor mängd fornlämningar i form av bl.a. stensättningar och fossil åkermark som visar på en lång kontinuitet i bosättningar på platsen. Götlunda kyrka uppfördes under tidig medeltid, d.v.s. under 1100-talet eller första halvan av 1200-talet, men har fått sitt nuvarande utseende efter senare ombyggnader, främst under 1600- och 1800-talen. Byns gårdar ligger delvis kvar i sina ursprungliga lägen i anslutning till kyrkan. Än idag är bykärnan tätt bebyggd med gårdar som bl.a. Tomten och Skattegården, och upplevs alltjämt som byns medelpunkt. Några gårdar uppfördes i nya lägen utanför bykärnan efter 1800-talets skiftesreformer, t.ex. Frälsegården, Stommen och Nolgården. Vägsträckningarna genom byn är ålderdomliga och strax sydväst om vägkorsningen finns tydliga spår efter den äldre sträckningen av nuvarande väg 200 söderut, bl.a. i form av låga stenmurspartier. Såväl bygatan som vägen som leder mot Götlunda prästgård kantas av lövträdsalléer. I byn finns ett stort antal fornlämningar, allt ifrån ett flertal stensättningar och en gravhög till lämningar från ett äldre kulturlandskap i form av fossil åkermark. I öster finns partier av stenmurar. Bortsett från dessa äldre lämningar som främst finns i norr och öster, omges byn av ett vidsträckt, öppet odlingslandskap. Kyrkbyn med medeltidskyrkan och gårdarna utefter bygatan präglas till stor del av 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse. Trots att många byggnader genomgått moderniseringar och förändringar, verkar det stora antalet faluröda byggnader sammanhållande i miljön. Av stort värde är att även gårdarnas ekonomibyggnader bevarats till våra dagar. Byn har med tiden kompletterats med ny bebyggelse, bl.a. med en ny prästgård i slutet av 1920-talet, som visar på Götlundas utveckling under 1900-talet. Ingår också i: Område i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Götlunda kyrka, 2008. Området ligger inom ett större område av riksintresse för kulturmiljövården.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Götlunda kyrkby ligger intill väg 200 mellan Skövde och Töreboda, ungefär två km söder om tätorten Tidan. Några hundra meter väster om byn passerar västra stambanan. Byn karaktäriseras av en väl samma...
Visa hela
Götlunda kyrkby ligger intill väg 200 mellan Skövde och Töreboda, ungefär två km söder om tätorten Tidan. Några hundra meter väster om byn passerar västra stambanan. Byn karaktäriseras av en väl sammanhållen bebyggelse som med sina många faluröda byggnader avtecknar sig i det omgivande slättlandskapet. Byns kärna finns vid den medeltida kyrkan, med det f.d. skolhuset, församlingshemmet samt gårdarna i det gamla byläget vid kyrkan. Runt byns bebyggelse finns en stor mängd fornlämningar i form av bl.a. stensättningar och fossil åkermark som visar på en lång kontinuitet i bosättningar på platsen. Götlunda kyrka uppfördes under tidig medeltid, d.v.s. under 1100-talet eller första halvan av 1200-talet, men har fått sitt nuvarande utseende efter senare ombyggnader, främst under 1600- och 1800-talen. Byns gårdar ligger delvis kvar i sina ursprungliga lägen i anslutning till kyrkan. Än idag är bykärnan tätt bebyggd med gårdar som bl.a. Tomten och Skattegården, och upplevs alltjämt som byns medelpunkt. Några gårdar uppfördes i nya lägen utanför bykärnan efter 1800-talets skiftesreformer, t.ex. Frälsegården, Stommen och Nolgården. Vägsträckningarna genom byn är ålderdomliga och strax sydväst om vägkorsningen finns tydliga spår efter den äldre sträckningen av nuvarande väg 200 söderut, bl.a. i form av låga stenmurspartier. Såväl bygatan som vägen som leder mot Götlunda prästgård kantas av lövträdsalléer. I byn finns ett stort antal fornlämningar, allt ifrån ett flertal stensättningar och en gravhög till lämningar från ett äldre kulturlandskap i form av fossil åkermark. I öster finns partier av stenmurar. Bortsett från dessa äldre lämningar som främst finns i norr och öster, omges byn av ett vidsträckt, öppet odlingslandskap. Kyrkbyn med medeltidskyrkan och gårdarna utefter bygatan präglas till stor del av 1800- och tidig 1900-talsbebyggelse. Trots att många byggnader genomgått moderniseringar och förändringar, verkar det stora antalet faluröda byggnader sammanhållande i miljön. Av stort värde är att även gårdarnas ekonomibyggnader bevarats till våra dagar. Byn har med tiden kompletterats med ny bebyggelse, bl.a. med en ny prästgård i slutet av 1920-talet, som visar på Götlundas utveckling under 1900-talet. Ingår också i: Område i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Förslag till bevarandeplan för kyrkogården vid Götlunda kyrka, 2008. Området ligger inom ett större område av riksintresse för kulturmiljövården.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Genom de fornlämningar som finns i Götlunda, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar samt fossil åkermark, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Götlunda socken nämns i skrift re...
Visa hela
Genom de fornlämningar som finns i Götlunda, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar samt fossil åkermark, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Götlunda socken nämns i skrift redan 1397. Kyrkbyn, som fått ge namn åt socknen, nämns först 1515, då under namnet Götalunda. Den första delen av namnet kan sannolikt härledas ur folknamnet götar. Andra delen av ortnamnet är en form av lund i betydelsen helig lund, offerlund. Jordeboken 1564 upptar ett helt skattehemman och två skattetomter, tre hela kyrkohemman och ett helt klosterhemman. Götlunda kyrka uppfördes under tidig medeltid, men har fått sitt nuvarande utseende efter ombyggnader under 1600-, 1800- och 1900-talet. På en karta från 1792 framgår hur byns fem gårdar ligger tätt samlade vid kyrkan, fyra på norra sidan om bygatan och alla utom en väster om kyrkan. Laga skifteskartan från 1852 ger i princip samma bild av byn, med undantaget att bebyggelsen söder om bygatan ökat något i omfattning. Ett par hundra meter nordost om kyrkan har en mindre bebyggelsekoncentration vuxit fram vid mitten av 1800-talet, troligen till stor del bebyggd med hus för byns obesuttna. På den ekonomiska kartan från 1877-82 är tre backstugor markerade på samma plats och öster om detta område ytterligare ett tiotal torp och backstugor. I denna del av Götlunda skulle senare en ny prästgård och ett ålderdomshem komma att uppföras. Efter vad som framgår av kartan från 1877-82 verkar laga skifte inte ha splittrat Götlunda by, så som skedde med många andra byar. Däremot glesades gårdarnas bebyggelse ut och nya gårdar uppfördes på de omgivande markerna. Bebyggelsestrukturen i Götlunda by är därför fortfarande väl bevarad.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Genom de fornlämningar som finns i Götlunda, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar samt fossil åkermark, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Götlunda socken nämns i skrift re...
Visa hela
Genom de fornlämningar som finns i Götlunda, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar samt fossil åkermark, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Götlunda socken nämns i skrift redan 1397. Kyrkbyn, som fått ge namn åt socknen, nämns först 1515, då under namnet Götalunda. Den första delen av namnet kan sannolikt härledas ur folknamnet götar. Andra delen av ortnamnet är en form av lund i betydelsen helig lund, offerlund. Jordeboken 1564 upptar ett helt skattehemman och två skattetomter, tre hela kyrkohemman och ett helt klosterhemman. Götlunda kyrka uppfördes under tidig medeltid, men har fått sitt nuvarande utseende efter ombyggnader under 1600-, 1800- och 1900-talet. På en karta från 1792 framgår hur byns fem gårdar ligger tätt samlade vid kyrkan, fyra på norra sidan om bygatan och alla utom en väster om kyrkan. Laga skifteskartan från 1852 ger i princip samma bild av byn, med undantaget att bebyggelsen söder om bygatan ökat något i omfattning. Ett par hundra meter nordost om kyrkan har en mindre bebyggelsekoncentration vuxit fram vid mitten av 1800-talet, troligen till stor del bebyggd med hus för byns obesuttna. På den ekonomiska kartan från 1877-82 är tre backstugor markerade på samma plats och öster om detta område ytterligare ett tiotal torp och backstugor. I denna del av Götlunda skulle senare en ny prästgård och ett ålderdomshem komma att uppföras. Efter vad som framgår av kartan från 1877-82 verkar laga skifte inte ha splittrat Götlunda by, så som skedde med många andra byar. Däremot glesades gårdarnas bebyggelse ut och nya gårdar uppfördes på de omgivande markerna. Bebyggelsestrukturen i Götlunda by är därför fortfarande väl bevarad.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Skövde, Västra Götaland.
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Bysamfällighet
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Bysamfällighet
|
Klassifikation <itemClassName> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|