Loviseholms kvarn och såg

Loviseholms kvarn med tillhörande kraftverk ligger i Dals-Eds kommun, cirka 1,5 mil väster kommunens huvudort Ed och cirka 7 kilometer från norska gränsen. Anläggningen är belägen på Grubberödsälvens östra strand. Detta vattendrag förbinder sjöarna Mellan-Kornsjön och Södra Kornsjön, som ingår i Enningdalsälvens avrinningsområde.

Detta område ingår i det av riksdagen utpekade riksintresset för skyddade vattendrag enligt 4 kap. 6 § miljöbalken. Utöver detta ligger Loviseholms anläggning inom det av Naturvårdsverket utpekade riksintresset för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.

Grubberödsälven utgör gränsen mellan Bohuslän och Dalsland och där gick således tidigare även gränsen mellan gamla Göteborgs och Bohuslän lan och gamla Älvsborgs län. En närliggande gränssten minner om detta.

Dammen är naturstensdamm, som uppströms (på stötsidan) är förstärkt med en pågjutning av betong. Avbördningen vid höga flöden sker via tre sättutskov, tre spettluckor samt via två sättutskov. De senare sättarna utgjorde förut intaget till ett före detta kraftverk, som det idag endast återstår vissa betongrester av. Nedströms utskoven finns lämningar av äldre tiders verksamheter på platsen bland annat naturstensgrunden av den beskrivna äldre såganläggningen.

Uppströms dammen vid Loviseholms kvarn och kraftverk ligger en äldre träbro med landfästen av natursten. Denna bro utgjorde den före detta landsvägsbron mellan Ed och Strömstad innan nuvarande bro uppfördes. Mellan dammanläggningen och träbron finns en relativt liten vattenspegel om knappt 2 000 kvadratmeter. Vid det gamla brofästet smalnar Grubberödsälvens fåra av, vilket har en dämmande effekt uppström. Vid höga flöden kan älven därför ibland bli bredare uppströms, vilket inte beror på fördämningen vid kvarnen och kraftverket utan på den trånga passagen vid bron.

Loviseholms kvarns kraftverk har en överbyggd intagskanal av betong som övergår i en betongkulvert in i kraftverket. Intagsgallret rensas manuellt Utloppet sker via en utloppskanal, närmast kraftverket kantad av natursten och som cirka 30 meter nedströms kraftverket går ihop med huvudfåran.

Fallhöjden vid Loviseholm är enligt ägaren cirka 3,5 till 4,0 meter. Utbyggnadsvattenföringen är cirka 2 kubikmeter per sekund. Märkeffekten är 77 kW och normalårsproduktionen är cirka 280 000 kWh.

Maskineri
Loviseholms kvarn är inte längre i drift, utan används främst som förråd. Huvuddelen av kvarnens utrustning finns dock kvar bland annat ett komplett stenpar, en valsstol och en frisvängande plansikt.

Kraftverket har två aggregat båda med francisturbiner. Den ena turbinen är enligt ägaren troligen en KMV Karlstads mekaniska verkstad verkstaden Kristinehamn. Den är från 1919 och har en effekt på 55 kW. Den andra turbinen är en Finshyttan från 1913 i original med en effekt om 22 kW.

Båda turbinerna har ett varvtal på ca 230 varv per minut och driver varsin asynkron generator av fabrikatet VEM, tillverkade 1991. Den ena generatorn har ett varvtal på 740 varv per minut och en effekt på 55 kW och den andra har ett varvtal på 1 470 varv per minut och en effekt på 22 kW. Uppväxlingen från turbinernas lägre varvtal till generatorernas högre sker via remväxel.

På denna plats låg tidigare Loviseholms järnbruk. Bruket etablerades 1747. En domstolshandling från 1778 visar en dammanläggning på samma plats som den nuvarande dammen är belägen. Loviseholms järnbruk lades ner cirka 1880 det vill säga i den tid då samtliga dalsländska järnbruk avvecklades. Många av dessa järnbruk övergick till papperstillverkning, men vid Loviseholm ställde man istället om till kvarn- och sågdrift.

Loviseholms vattendrivna kvarn uppfördes vid Gubberödsälven år 1889. Kvarnen påbyggdes under 1930-talet med en siktvåning. Den äldre sågen ersattes vid okänd tidpunkt med en modernare såg även denna är idag borta.

Ett kraftverk uppfördes 1913. Detta flyttades ett 20-tal meter österut till dess nuvarande plats i slutet av 1960-talet. Av den äldre anläggningen återstår endast betongrester. År 1977 uppfördes ett separat hus för det ena aggregatets generator. En renovering och ombyggnad av anläggningen gjordes 1992, då även kontrollutrustningen automatiserades.

Källor:
Ägaren
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Agrar Småindustri i Västra Götaland, Västarvet, 2006

På platsen för Loviseholms järnbruk som etablerades 1747, nedlagt omkring 1880 ligger Loviseholms kvarn och såg. Den vattendrivna kvarnen uppfördes vid Gubberödsälven år 1889, sågen är av okänd ålder. Sågverksamhet har bedrivits här sedan början av 1600-talet.

Anläggningen med både kvarn och såg var ännu i drift, i mindre skala, 1993.

En kraftstation uppfördes år 1990.

Loviseholm är kulturhistoriskt intressant som plats för ett av Dalslands tio äldsta järnbruk. Bruket lades ned i en tid då samtliga dalsländska järnbruk avvecklades. Många av dessa övergick till papperstillverkning men på Loviseholm ställde man istället om till en kvarn- och sågdrift som, av kvarnens storlek att döma, kan ha varit relativt storskalig.

Loviseholms vattendrivna kvarn ligger mellan Mellersta och södra Kornsjön på östra sidan av Gubberödsälven. Väg 164 från Dals Ed går över Gubberödsälven strax intill Loviseholm.

Landskapet i detta område är till största delen skog med några öppningar där åker- och ängsmark ligger.

Andra byggnader runt anläggningen är några bostadshus, förråd och ekonomihus.

På denna plats låg tidigare Loviseholms järnbruk. Bruket etablerades 1747. En domstolshandling från 1778 visar en dammanläggning på samma plats som den nuvarande dammen är belägen. Loviseholms järnbruk lades ner cirka 1880 det vill säga i den tid då samtliga dalsländska järnbruk avvecklades. Många av dessa järnbruk övergick till papperstillverkning, men vid Loviseholm ställde man istället om till kvarn- och sågdrift.

Loviseholms vattendrivna kvarn uppfördes vid Gubberödsälven år 1889. Kvarnen påbyggdes under 1930-talet med en siktvåning. Den äldre sågen ersattes vid okänd tidpunkt med en modernare såg även denna är idag borta.

Ett kraftverk uppfördes 1913. Detta flyttades ett 20-tal meter österut till dess nuvarande plats i slutet av 1960-talet. Av den äldre anläggningen återstår endast betongrester. År 1977 uppfördes ett separat hus för det ena aggregatets generator. En renovering och ombyggnad av anläggningen gjordes 1992, då även kontrollutrustningen automatiserades.

Källor:
Ägaren
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Agrar Småindustri i Västra Götaland, Västarvet, 2006

Loviseholms kvarn med tillhörande kraftverk ligger i Dals-Eds kommun, cirka 1,5 mil väster kommunens huvudort Ed och cirka 7 kilometer från norska gränsen. Anläggningen är belägen på Grubberödsälvens östra strand. Detta vattendrag förbinder sjöarna Mellan-Kornsjön och Södra Kornsjön, som ingår i Enningdalsälvens avrinningsområde.

Detta område ingår i det av riksdagen utpekade riksintresset för skyddade vattendrag enligt 4 kap. 6 § miljöbalken. Utöver detta ligger Loviseholms anläggning inom det av Naturvårdsverket utpekade riksintresset för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.

Grubberödsälven utgör gränsen mellan Bohuslän och Dalsland och där gick således tidigare även gränsen mellan gamla Göteborgs och Bohuslän lan och gamla Älvsborgs län. En närliggande gränssten minner om detta.

Dammen är naturstensdamm, som uppströms (på stötsidan) är förstärkt med en pågjutning av betong. Avbördningen vid höga flöden sker via tre sättutskov, tre spettluckor samt via två sättutskov. De senare sättarna utgjorde förut intaget till ett före detta kraftverk, som det idag endast återstår vissa betongrester av. Nedströms utskoven finns lämningar av äldre tiders verksamheter på platsen bland annat naturstensgrunden av den beskrivna äldre såganläggningen.

Uppströms dammen vid Loviseholms kvarn och kraftverk ligger en äldre träbro med landfästen av natursten. Denna bro utgjorde den före detta landsvägsbron mellan Ed och Strömstad innan nuvarande bro uppfördes. Mellan dammanläggningen och träbron finns en relativt liten vattenspegel om knappt 2 000 kvadratmeter. Vid det gamla brofästet smalnar Grubberödsälvens fåra av, vilket har en dämmande effekt uppström. Vid höga flöden kan älven därför ibland bli bredare uppströms, vilket inte beror på fördämningen vid kvarnen och kraftverket utan på den trånga passagen vid bron.

Loviseholms kvarns kraftverk har en överbyggd intagskanal av betong som övergår i en betongkulvert in i kraftverket. Intagsgallret rensas manuellt Utloppet sker via en utloppskanal, närmast kraftverket kantad av natursten och som cirka 30 meter nedströms kraftverket går ihop med huvudfåran.

Fallhöjden vid Loviseholm är enligt ägaren cirka 3,5 till 4,0 meter. Utbyggnadsvattenföringen är cirka 2 kubikmeter per sekund. Märkeffekten är 77 kW och normalårsproduktionen är cirka 280 000 kWh.

Maskineri
Loviseholms kvarn är inte längre i drift, utan används främst som förråd. Huvuddelen av kvarnens utrustning finns dock kvar bland annat ett komplett stenpar, en valsstol och en frisvängande plansikt.

Kraftverket har två aggregat båda med francisturbiner. Den ena turbinen är enligt ägaren troligen en KMV Karlstads mekaniska verkstad verkstaden Kristinehamn. Den är från 1919 och har en effekt på 55 kW. Den andra turbinen är en Finshyttan från 1913 i original med en effekt om 22 kW.

Båda turbinerna har ett varvtal på ca 230 varv per minut och driver varsin asynkron generator av fabrikatet VEM, tillverkade 1991. Den ena generatorn har ett varvtal på 740 varv per minut och en effekt på 55 kW och den andra har ett varvtal på 1 470 varv per minut och en effekt på 22 kW. Uppväxlingen från turbinernas lägre varvtal till generatorernas högre sker via remväxel.