HORNS TEGELBRUK

Söder om Horns kyrkby, på västra sidan om vägen snett mittemot Axtorps gård, ligger ett av landets bäst bevarade äldre tegelbruk. Ytterst få anläggningar av detta slag är bevarade i så komplett skick som tegelbruket vid Axtorp, huvudsakligen beroende på att bruket tills relativt nyligen varit i drift. Tillverkningsprocessen kan alltjämt följas, från lertaget med grävmaskin nordväst om tegelbruket till de karakteristiska flam- och ringugnsbyggnaderna med sina höga skorstenar.

Närmast vägen, till höger om infarten till tegelbruket ligger en damm som utgör en äldre lertäkt. När man kommer in på grusplanen framför industribyggnaderna (samtliga faluröda trähus med undantag för tegelugnarna och kontorsbyggnaden) har man på vänster hand en byggnad med nederdel av tegel och överbyggnad av trä samt en hög skorsten. Den inrymmer två flamugnar för bränning av tegel, fortfarande i bruk. Till höger om denna står en liknande byggnad, men detta är en så kallad ringugn (se byggnadsbeskrivning). Denna är på baksidan mot nordväst ihopbyggd med ett skärmtak som fungerar som uppställningsplats för vagnar etc. samt bakom detta en trästuga som tjänat både som smedja och dagsverksstuga.

Till höger om dessa byggnader står en lång rad sammanbyggda hus orienterade i nordvästlig riktning. Huset närmast vägen är en tegelbyggnad inrymmande kontor, bakom denna en produktionshall för råtegeltillverkning som byggts intill den långa torkladan nordväst om produktionshalllen. Ladan är näst efter flamugnen anläggningens äldsta byggnad och har på senare tid byggts på med ett traktorgarage i nordvästra änden. Nordost om garaget står en träbyggnad inrymmande ett cirkelsågverk. Mellan byggnaderna löper en decauvíllebana för transport av lera från lertäkterna nordväst om tegelbruket, banan fortsätter längs med torkladans baksida och går via en ramp in i produktionshallen. Loket står i ett litet lokstall mellan traktorgarage och sågverksbyggnad.

Ett stycke ned längs decauvíllebanan löper denna intill kanten av en äldre lertäkt som nu blivit en vattenspegel omgiven av träd och buskar med ett rikt fågelliv. Vid kanten av lertäkten intill banan står en paternostergrävare under ett skyddstak, grävarens skopor fyllde vagnar med lera för transport till tegelbruket. Några vagnar står på rälsen intill grävaren. Dagens lertäkt ligger ytterligare ett stycke nordväst om tegelbruket.

Horns tegelbruk hörde tidigare ihop med Axtorp, gården, och kallas i de tidigaste källorna Axtorps tegelbruk där tegeltillverkningen ska ha börjat i mitten av 1800-talet. Vid början kan det varit att tillverkningen av tegel var handslaget murtegel som brändes i s k fältugnar då det finns spår av något som kan ha varit sådana på markerna.

I Skaraborgs länskalender nämns inte tegeltillverkning på Axtorp 1869, vilket ger antaganden om att tegeltillverkningen kanske bara var för den egna gårdens behov. Däremot så benämns, Skaraborgs länskalender i, början av 1900-talet Axtorp som en gård med tegelbruk och mejeri. En av flamugnarnas nybyggnadsår sägs vara 1905 och produktionen ökar kraftigt från detta år och fram till 1919 av det två produkterna som tillverkas, mur- och taktegel. Från 1919 tillverkas också rör och rördelar samt klinttegel i liten skala, men tyngdpunkten ligger fortfarande på mur- och takteglet.

År 1934 avstyckades tegelbruket från gården Axtorp och såldes. Ägaren inriktade produktionen på taktegel och på rör och rördelar. I slutet av 1930-talet eller i början av 1940-talet började man bygga en ringugn, men ett bygge som aldrig fullföljdes. I slutet av 1940-talet köpte ägaren till gården Axtorp tegelbruket, men Horns tegelbruk var fristående.

En son till ägaren tog över bruket 1956 och byggde upp en mindre sågverksrörelse, som fortfarande finns kvar, som ett komplement till den säsongsbundna tegelverkningen. På 1950-talet styrdes produktionen över till dräneringsrör.

Dräneringsrör producerades i stort antal efter andra världskriget men på 1970-talet började de tegelbaserade dräneringsrören att ersättas av dräneringsrör i plast vilket gjorde att verksamheten sjönk och de goda tiderna var över för bruket. Produktionen vid bruket låg därefter nästan nere i två decennier. Under 1990-talets senare del renoverades tegelbruket och produktionen kom åter igång.

I ett studentarbete, Horns Tegelbruk – en bruksanvisning, framkommer det att eftersom litet arkivmaterial finns är det svårt att säkerställa produktionsprocessen mm från brukets start fram till 1950-talet då nuvarande ägare överton tegelbruket. Likaså är uppförandeår för de olika byggnaderna osäkra utan är daterade utefter arkitektur och byggnadshistorisk klassificering.

Källor förutom inventeringen:
Blank, Ylva m.fl. (1993) Horns Tegelbruk – En bruksanvisning. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Projektarbete
http://www.vastsverige.com/templates/article____13003.aspx (2008-12

Anläggningen ligger omkring 1,6 km norr om Skövde i Horn, ett jordbrukslandskap med åkrar och ängar går ända intill anläggningen som består av ett flertal byggnader, bland annat tillverkningsbyggnad, torklada, flam- och ringugnsbyggnader, lerbana mm.

På höger sida om uppfartsvägen till bruksbyggnaderna ligger ett äldre lertag, numera vattenfyllt och vid gårdsplanen ligger flamugnarna, ringugnen och administrationsbyggnaden.

De röda byggnaderna o trä och tegel och framför allt skorstenarna är ett landmärke i kanten av byn Horn södra ände.

Under Anläggning – Bilagor återfinns:
1 situationsplan
Ritningen är hämtad från Horns tegelbruk – en bruksanvisning, ett studentarbete från 1993 gjort av Ylva Blank, Anders Borg, Fredrik Hjelm och Hans Pettersson, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Källor förutom inventeringen:
Blank, Ylva m.fl. (1993) Horns Tegelbruk – En bruksanvisning. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Projektarbete

Horns tegelbruk ligger i anslutning till gården Axtorp i Horns by på Vadsboslätten. Anläggningen består av ett antal byggnader som inrymmer tegelbrukets olika funktioner med tillhörande utrustning. Råmaterialet för tegeltillverkning, dvs lera av mycket hög kvalitet, finns i täkter i närheten. Tegeltillverkning i Horn startade i liten skala i mitten av 1800-talet. Teglet brändes då i sk fältugnar. I början av 1900-talet uppfördes den första mer permanenta tegelugnen. Tillverkningen var från början inriktad på mur och taktegel men från 1919 gjorde man även dräneringsrör, vilket kom att bli den dominerande produkten från 1950-talet. Tegeltillverkningen upphörde först i mitten av 1970-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1996-10-24, Dnr 221-4761-95

Horns tegelbruk ligger i anslutning till gården Axtorp i Horns by på Vadsboslätten. Anläggningen består av ett antal byggnader som inrymmer tegelbrukets olika funktioner med tillhörande utrustning. Råmaterialet för tegeltillverkning, dvs lera av mycket hög kvalitet, finns i täkter i närheten. Tegeltillverkning i Horn startade i liten skala i mitten av 1800-talet. Teglet brändes då i sk fältugnar. I början av 1900-talet uppfördes den första mer permanenta tegelugnen. Tillverkningen var från början inriktad på mur och taktegel men från 1919 gjorde man även dräneringsrör, vilket kom att bli den dominerande produkten från 1950-talet. Tegeltillverkningen upphörde först i mitten av 1970-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, 1996-10-24, Dnr 221-4761-95

Horns tegelbruk hörde tidigare ihop med Axtorp, gården, och kallas i de tidigaste källorna Axtorps tegelbruk där tegeltillverkningen ska ha börjat i mitten av 1800-talet. Vid början kan det varit att tillverkningen av tegel var handslaget murtegel som brändes i s k fältugnar då det finns spår av något som kan ha varit sådana på markerna.

I Skaraborgs länskalender nämns inte tegeltillverkning på Axtorp 1869, vilket ger antaganden om att tegeltillverkningen kanske bara var för den egna gårdens behov. Däremot så benämns, Skaraborgs länskalender i, början av 1900-talet Axtorp som en gård med tegelbruk och mejeri. En av flamugnarnas nybyggnadsår sägs vara 1905 och produktionen ökar kraftigt från detta år och fram till 1919 av det två produkterna som tillverkas, mur- och taktegel. Från 1919 tillverkas också rör och rördelar samt klinttegel i liten skala, men tyngdpunkten ligger fortfarande på mur- och takteglet.

År 1934 avstyckades tegelbruket från gården Axtorp och såldes. Ägaren inriktade produktionen på taktegel och på rör och rördelar. I slutet av 1930-talet eller i början av 1940-talet började man bygga en ringugn, men ett bygge som aldrig fullföljdes. I slutet av 1940-talet köpte ägaren till gården Axtorp tegelbruket, men Horns tegelbruk var fristående.

En son till ägaren tog över bruket 1956 och byggde upp en mindre sågverksrörelse, som fortfarande finns kvar, som ett komplement till den säsongsbundna tegelverkningen. På 1950-talet styrdes produktionen över till dräneringsrör.

Dräneringsrör producerades i stort antal efter andra världskriget men på 1970-talet började de tegelbaserade dräneringsrören att ersättas av dräneringsrör i plast vilket gjorde att verksamheten sjönk och de goda tiderna var över för bruket. Produktionen vid bruket låg därefter nästan nere i två decennier. Under 1990-talets senare del renoverades tegelbruket och produktionen kom åter igång.

I ett studentarbete, Horns Tegelbruk – en bruksanvisning, framkommer det att eftersom litet arkivmaterial finns är det svårt att säkerställa produktionsprocessen mm från brukets start fram till 1950-talet då nuvarande ägare överton tegelbruket. Likaså är uppförandeår för de olika byggnaderna osäkra utan är daterade utefter arkitektur och byggnadshistorisk klassificering.

Källor förutom inventeringen:
Blank, Ylva m.fl. (1993) Horns Tegelbruk – En bruksanvisning. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Projektarbete
http://www.vastsverige.com/templates/article____13003.aspx (2008-12

Anläggningen ligger omkring 1,6 km norr om Skövde i Horn, ett jordbrukslandskap med åkrar och ängar går ända intill anläggningen som består av ett flertal byggnader, bland annat tillverkningsbyggnad, torklada, flam- och ringugnsbyggnader, lerbana mm.

På höger sida om uppfartsvägen till bruksbyggnaderna ligger ett äldre lertag, numera vattenfyllt och vid gårdsplanen ligger flamugnarna, ringugnen och administrationsbyggnaden.

De röda byggnaderna o trä och tegel och framför allt skorstenarna är ett landmärke i kanten av byn Horn södra ände.

Under Anläggning – Bilagor återfinns:
1 situationsplan
Ritningen är hämtad från Horns tegelbruk – en bruksanvisning, ett studentarbete från 1993 gjort av Ylva Blank, Anders Borg, Fredrik Hjelm och Hans Pettersson, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Källor förutom inventeringen:
Blank, Ylva m.fl. (1993) Horns Tegelbruk – En bruksanvisning. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Projektarbete