Lagga kyrka

Kyrkans inre förmedlar en ålderdomlig karaktär. Den präglas i hög grad av den restaurering som utfördes 1926-27 i tidens nationalromantiska anda. Restaureringen föregicks av ett förslag som upprättades av riksantikvarien Sigurd Curman. För genomförandet svarade arkitekt Evert Milles. Konservatorsarbeten utfördes av Edwin Almgren. Curman hade från början för avsikt att riva läktaren i väster och Byggnadsstyrelsen godkände även detta. Läktaren blev dock kvar eftersom församlingen ville ha kvar den. Det var först år 1976 som tiden var mogen för rivning av läktaren. Då tillkom även den nya orgeln.

Vapenhuset har golv av tegel samt putsade väggar och valv. De medeltida målningarna togs fram vid 1920-talets restaurering. Den flersprångiga, spetsbågiga tegelportalen är delvis putsad och målad i ett tegelimiterande mönster i rött och vitt. Att valvet är sekundärt märks genom att portalen delvis döljs av valvets gördelbåge. Till vänster om porten står ett medeltida skåp i omålad ek. Till höger står en ålderdomlig kista. Dörren till långhuset är en dubbeldörr, brunlaserad med ramverk och fyllningar, som tillkom 1870. På vapenhussidan är den klädd med plåtar, kanske för att efterlikna en medeltida järndörr. På långhussidan har den dekorativt utformade bandgångjärn. Ovanför porten, på långhusets södra vägg, finns ett mycket flackt, nästan rakt, valv med tegelimiterande målning. På grund av kraftig sprickbildning blev detta valv ommurat år 2000 med återanvändande av det gamla teglet. Den putsade, tegelimiterande målningen återställdes.

Långhuset präglas i hög grad av sina medeltida valvmålningar som aldrig varit överkalkade. Målningarna är utförda under två olika epoker och det äldre målningslagret framträder tydligast i det tredje valvet från öster räknat. De yngre målningarna antas vara målade av Albertus pictor. Bänkkvarteren är slutna och är målade i lasyrteknik i gröna och bruna nyanser. Fyllningarna i bänkdörrarna och bänkskärmarna är dekorationsmålade i rött, grönt och svart. Dekoren känns typisk för det tidiga 1900-talets inredningskonst i nationalromantisk stil. Korbänkarna har samma målade ornamentik på fyllningarna men ramverk, gavlar och dörrar är målade i gråbruna nyanser. I väster står orgeln på ett lågt podium som avgränsas med bänkskärmar från resten av långhuset. Orgeln är det senaste tillskottet till interiören. Den byggdes som ovan nämnts 1976 och ersatte en äldre orgel från 1927 med en nyklassicistisk orgelfasad från 1835. Samtidigt revs även orgelläktaren som tillkommit 1814 då en läktare från 1600-talets mitt byggdes om. Innanför ingången till långhuset står det förgyllda träkors med törnekrona som tillverkades 1814 och stod på altaret fram till 1926.

I långhuset hänger stora ljuskronor från valven. De är tillkomna under senare delen av 1600-talet. På norra sidan mellan långhus och kor finns predikstolen med ljudtak som tillverkades i Stockholm år 1718 av bildhuggaren Carl Spaak. Den målades på 1920-talet i sina nuvarande färger: marmorering i gröna och grå nyanser med röda fyllningar och förgyllda ornament. Altarringens slutna barriär är målad i grått med dekorationsmålade och förgyllda fyllningar. Altaret är murat och putsat och täcks av en stenskiva. På altaret står kyrkans delvis rekonstruerade, senmedeltida altarskåp. Eftersom flera skulpturer i skåpet saknades när det skulle restaureras 1927 lät konservatorn Edwin Almgren nytillverka figurer i gips. Ovanför altarskåpet hänger ett fragmentariskt bevarat triumfkrucifix från 1300-talet. Korset med strålgloria är nytillverkat 1927 av Edwin Almgren. I samband med det murades även korfönstret igen. På långhusets norra sida, mot en av valvpelarna, finns ett helgonskåp från 1400-talets slut med en Mariabild. Till vänster om altaret står ett medeltida sakramentsskåp i ek. I koret finns även dopfunten av sandsten som är tillverkad på 1200-talet. Kyrkan äger även två begravningsvapen från 1600-talet, ett finns på norra korväggen och ett på norra långhusväggen.

Uppvärmning sker med elektriska bänkvärmare och radiatorer som installerades 1999.
Kyrkan fick sin första värmeledning 1927 då även ett pannrum byggdes under sakristian. Tidigare fanns en stor kamin i långhuset, troligen installerad 1870 när invändiga reparationsarbeten gjordes. 1947 installerades elvärme för första gången.

Sakristian är försedd med en medeltida järndörr. Sakristiegolvet täcks av ålderdomliga, hyvlade bräder. I golvet finns en lucka varigenom man kommer ner i det f.d. pannrummet. Sakristian har ett ursprungligt, putsat kryssribbvalv. Här finns vidare en medeltida ljuskrona av järn. Den består av ett genombrutet plåtband med hängen och liljor och bärs av tre vridna tenar. I rummet finns även en putsad tegelspisel från 1816 och ett golvur med foder av furu i rokokostil från 1760.

Lagga kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar av gråsten samt med sakristia i norr. Sakristian försågs redan från början med ett tegelribbvalv. Långhus och kor täcktes ursprungligen av ett klöverbladsformat trätunnvalv, vilket man kan se rester av på takstolarna. I söder murades en spetsbågig tegelportal. Fasaderna var oputsade med utstrukna fogar av kalkbruk.

Under 1400-talets förra hälft välvdes långhus och kor med tegelribbvalv. Valven bärs upp av halvrunda väggpelare från vilka sköldbågar, gördelbågar och valvribbor stiger upp utan mellanliggande kapitäl. Det västligaste valvet gjordes bara ungefär hälften så brett som de övriga valven och det bärs upp av sköldbågar. Ovanpå den södra sköldbågen finns en tegeltrappa upp till vinden. Det har antagits att denna del av kyrkan planerats som bas för ett torn som aldrig kom att byggas.

Vapenhuset är byggt av gråsten och det är daterat till senare delen av 1400-talet. Vapenhusportalen i söder har en svagt spetsbågig portal. Dess gavelröste i tegel är byggt vid en reparation år 1870. Vapenhusdörren i nyrenässansstil tillkom troligen vid samma reparation. Vapenhuset har med sina putsade, profilerade listverk, en klassicistisk karaktär. Kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade i ockragult. Omfattningar och smygar samt vapenhusets hörn och listverk är slätputsade och vitkalkade. Kyrkan putsades första gången år 1747. Kyrkan täcks av branta sadeltak täckta med tjärade takspån. På långhustaket finns två vindflöjlar från 1770 och 1836. Gavelröstet på vapenhusets pryds av ett vitputsat kors. I övrigt saknas blinderingar. Kyrkan har höga, rundbågiga fönster med blyspröjsade träbågar.