KVILLE KYRKA

KVILLE KYRKA - har en korsformig plan med smalare femsidig koravslutning i öster och inbyggt fyrkantigt torn i väster. Ett pannrum är byggt i hörnet mellan östra och norra korsarmarna.
FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt, med en svagt utskjutande sockel, av exponerad granit. De har en utformning i tidig nygotik. Tvärarmarna har trappstegsgavlar, kraftiga strävpelare i hörnen och murprofileringar i överdelen. En bred profilerad gesims löper runt korutbyggnaden. Utskjutande gavelparti i väster, i utförande som på tvärarmarna men spetsigt avslutat i höjd med långhustaket.
PORT - Kyrkan har sin huvudingång i väster genom tornet. Tvåsprångig rundbågigt avslutad portal med exponerad granitomfattning i överdelen. Rektangulär kopparklädd pardörr under årtalet 1864, hugget i granit. Trappsteget är försett med handikappramp av metallgaller.
Ingångar i norr och söder. Rektangulära stentrappor i åtta respektive fyra steg. Rundbågigt avslutad omfattning med exponerad granit över bågdelen, rektangulära kopparklädda pardörrar. Alla portarna har innerdörrar.
FÖNSTER - Rundbågiga fönster med överstycken i exponerad granit. Fönsternischerna är tvåsprångiga. Långväggarnas fönster sitter i par, på korsarmsgavlarna i grupper om tre, flankerade av enkla fönster. Fönstren är av trä, med korsposter och småspröjsade, målade i brunt. Solbänkar i kalksten.
TAK - Långhuset har sadeltak, avvalmat över koret, täckt med svart skiffer. Avtäckningar i koppar.
TORN - Tornet har murar som kyrkan i övrigt. Parställda rundbågigt avslutade ljudöppningar runtom med brunmålade träluckor. Rund urtavla i överdelen, vit med svarta visare och romerska siffror. Spetsigt avslutade gavlar med profileringar. Rakt skrånande skifferklädd spira, krönt av korsblomma.

LÅNGHUS - Långhuset har en korsformad plan, med ett smalare femsidigt kor i öster. Alla korsarmarna skiljs från korsmitten med höga spetsbågar, putsade likt väggarna. Läktare finns i de västra, norra och södra korsarmarna. Korarmen fungerar tillsammans med den femsidiga korutbyggnaden som kyrkans kor. Sakristia är avbalkad i korutbyggnaden. GOLV - Lackat trägolv i gångar och kor, obehandlade trägolv inne i bänkkvarteren, av äldre datum. Golvet i östra korsarmen (korarmen) är två steg högre än övriga golvet. VÄGG - Slätputsade väggar målade i brutet vitt. INNERDÖRRAR - I väster under läktaren en modern slät dörr med glasparti. Till vindfången i norr och söder spegeldörrar med tre fyllningar, gråmålade. I vindfången åt norr och söder finns de ursprungliga innerportarna kvar, även de med tre speglar. FÖNSTER - Rundbågiga höga fönster med rutor i småspröjs. Fönstren i korarmen och i koret har blyinfattade små rutor med tonad och antikbehandlade glas, som ger ett mycket dämpat ljus till östra delen av kyrkan. Fönstren är invändigt gråmålade. TAK - Innertaket är spetsigt och indelat i fält med synliga bjälkar emellan. Fälten är täckta med masoniteskivor. Taket är gråmålat. I anslutningen mellan vägg och tak en putsad taklist med en bågfris, vitmålade med röda kanter i bågarna. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under norra och södra läktarna finns vindfång av trä, som även rymmer läktartrappor. Vindfångens väggar har en fältindelning med spetsbågig form. Dessa vindfång är med sina dörrar och även de inre portarna från byggnadstiden.

KOR - Korutbyggnaden är femsidig, och skiljs från östra korsarmen med en hög rundbågig öppning. Halva ytan upptas av en sakristia bakom en skärmvägg av trä, och halva ytan av utrymmet innanför altarringen. GOLV -Lackat trägolv som i östra korsarmen, men ett steg högre. VÄGG - Ytterväggar som långhus. En skärmvägg av trä, fältindelad med spetsbågiga fält, samkomponerad med altaruppsatsen. Väggen är krönt av en förgylld list och ovanför den ett lövsågeri i korsmönster. Mittpartiet utgörs av altartavlans inramning, se nedan under "altaruppsats". FÖNSTER - Som långhus. TAK - Som långhus, men nästan plant. De synliga bjälkarna strålar radiellt ut från mittpunkten.

SAKRISTIA - Bakom skärmvägg i koret. Inget eget innertak i sakristian, och ytterväggar etc som kyrkan i övrigt. På skärmväggens baksida finns en skåpsinredning i trä med samma spetsbågiga utformning som på flera andra håll i kyrkan. Gråmålad.

VÄSTPARTI - I kyrkans västparti är inrymt vapenhus och läktartrappor samt kapprum, toaletter och ett samlingsrum. De senare lokalerna är en modernare ombyggnad, och de har en mycket enkel utformning. I det egentliga vapenhuset är det kalkstensgolv, putsade väggar och liksom vid de norra och södra ingångarna den ursprungliga innerporten. I vapenhuset står också en äldre nästan blanksliten gravhäll uppställd mor en av väggarna. Läktartrappor av trä, troligen från byggnadstiden. En trappa upp är ett rum inrett, med bl a föremål från den äldre kyrkan (predikstol, altaruppsats). Rummet har en dekorativ bemålning på väggar och tak som kan förmodas härröra från renoveringen 1937 och är i så fall utförd av C O Svenson. En brandsektionering som skiljer torn från långhus har gjorts med material som inte alls är avpassade för kyrkan, annars är västpartiets träinredning i allt väsentligt bevarad från byggnadstiden.

TORN - Tornet är inte tillbyggt kyrkans västgavel utan står ovanpå dess västparti, och bärningar för tornet finns i murverket nedanför. Tornvåningarna är oisolerade och är endast enkelt utformade.

INREDNING

ALTARE - I öster invid skärmväggen mot sakristian. Bord av trä med fyllningar sidorna. Målad ljust grått, förgylld symbol framtill.
ALTARUPPSATS - Altartavla med skulpterat ramverk av trä. Sammanbyggd med skärmväggen, och försedd med en snidad överbyggnad med fyllningar, kors och krenelering mellan nygotiska fialer krönta av korsblommor. Målad i grått med blå fyllningar och förgyllningar på lister, hörn och kors. Oljemålning på duk i brunt och grått inom spetsbågigt avslutad förgylld ram över; målad inskription. Från byggnadstiden, målningen utförd 1866 av Agnes Börjesson efter FW Westins uppståndelsetavla från 1823 i Kungsholmskyrkan i Stockholm.
ALTARRING - Sluten halvrund med smala svarvade balusterdockor, gråmålade med förgyllning. Överliggare och knäfall klädda i vinröd plysch.
PREDIKSTOL - På norrsidan, placerad vid hörnet mellan norra och östra korsarmen. Den består av trappa med barriär, korg på fot, och ljudtak. Korg och ljudtak i nygotik, trappbarriären enklare utformad. Korgen är flersidig och fältindelad i ett arkitekturmotiv, med förgyllda gotiska blindfönster i de största fyllningarna. Fyllningarnas träsniderier är förgyllda, det omgivande ramverket grått, medan blindfönstrens "fönsteröppningar" är blå. Även ljudtaket är snidat med gotikens arkitekturelement, med höga fialer i hörnen, krönta av korsblommor. Målad och förgylld likt predikstolskorgen. Skulpterad strålkrans på ljudtakets undersida, förgylld mot blått. Tillverkad 1867.
DOPFUNT - I södra kordelen. Av skulpterat trä, kalkformig. Sexpassformig cuppa och fot, kort klotformigt skaft. Hörnen är prydda med människofigurer i relief, och runt överkanten löper en snidad fris, vari bl a ingår delfiner (en uppochned). Målad i mörkbrun lasyr, ljusgrått och blått med förgyllningar och försilvringar. Barockarbete från 1652, med en ny fot 1913. Restaurerad av C.O. Svenson 1938.
BÄNKINREDNING - I åtta kvarter. Sluten bänkinredning med spegeldörrar. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen ursprungliga liksom även själva bänkarna.
I sammanlagt åtta kvarter, fyra i korsmitt och under västläktaren, och två under vardera norr och sydläktaren. I korsarmarna finns också slutna bänkar längs väggarna. Ljudpulpet inbyggd i den bakersta bänken under västläktaren. Bänkkvarteren är helt slutna med rundade hörn. Även bänkarna på läktaren är i slutna kvarter. Bänkkvarteren är från byggnadstiden, men har minskat något i omfattning, framförallt har det tagits bort bänkar längst bak och längst fram mot koret, så att det idag inte finns några bänkar i den östra korsarmen. Bänkdörrar med rektangulära speglar, och på partiet mellan bänkdörrarna ett klassicistiskt triglyfmotiv. Bänkarna är målade i grått, med mörkare insida än utsida, och mörkgrå överliggare.
LÄKTARE - Kyrkan har tre läktare i väster, norr och söder. Läktarna upptar hela sin respektive korsarm. De är burna av runda träpelare, målade ljust grå. Raka klassicistiska barriärer med profilerade kanter, målade ljusrå med marmorerade fyllningar inom förgyllda ramlister. Mitt i den västra läktarbarriären är nummertavla infälld.
ORGEL - Stor orgelfasad med flanktorn och förhöjt mittparti, tornkrönt. Gråmarmorerad med skulpterade delar i lått och vitt med förgyllningar. Orgelfasaden är inte lika utpräglat nygotisk som predikstol och altarskrank. Tillverkad 1866, ombyggd med bibehållen fasad 1957.
NUMMERTAVLOR- Två fristående i koret, i nygotik, med spetsbågiga avslutningar och fialer, av skulpterat trä, på profilerad fot .Gråmålade med förgyllningar. Från 1864. I västra läktarbarriären en infälld nummertavla, rektangulär.
BELYSNINGSARMATURER - Elektrifierade ljuskronor över mittgång, läktare och kor, kompletterat med modernare mässingsarmaturer över bänkkvarteren och med ljuslampetter på väggarna, de senare förmodligen ritade av Knut Nordenskjöld vid renoveringen 1937.
KLOCKOR - En mindre klocka är uppställd på en träplint i en nisch i kapprummet under orgelläktaren, försedd med latinskinskription i gotiska minuskler med djurbilder, gjuten 1527. Med klockstock, rödmålad.
I tornet hänger den gamla storklockan, gjuten 1742, omgjuten 1947, tillsammans med den nya storklockan, gjuten 1947. Bägge är försedda med inskriptioner.

ÖVRIGA INVENTARIER

KRUCIFIX - Triumfkrucifix, upphängt i två kedjor högt uppe i korbågen. Karnation målad i ljusgrått och brunt. Profilerat kors av furu, brunt med målade evangelistsymboler på ändarna. Från omkring 1510, bemålningen yngre. Restaurerat av C.O. Svensson 1937.
GRAVSTENAR I KYRKAN - Rest mot östra väggen i vapenhuset, av röd kalksten, rektangulär. Yttäckande figurrelief med evangelist medaljonger i hörnen. 1663. Dessutom en liggande byggnadssten i vapenhusgolvet vid södra läktartrappan, rektangulär av grå kalksten och med årtalet 1642.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - Altaruppsats i tornrummet. Av rikt skulpterat trä i barockstil. Predella med målad inskription. Corpus med snidade vingar och dubbla kolonnetter, arkitravfris med inskription. Låg snidad överbyggnad, krönt av lamm. Målad i brunt, grönt och gråt med förgyllningar. Två figurer från denna altaruppsats sitter idag monterade i kyrkorummet.
ÄLDRE PREDIKSTOL - Gamla kyrkans predikstol i tornrummet. Fyrsidig korg av sexsidig grundplan. Profilerat och snidat arbete barockstil. Sidorna har fyllningar i arkadfält, plattskurna inskriptioner och dekorativ fris under överliggaren. Skulpterad druvklase på foten. Målad i vitt, grått, brunt. Tillverkad 1650. Sex evangelist och apostlafigurer från denna predikstol sitter numera fastskruvade på altarskranket. Möjligen tillverkade av Hans Swant.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Kvilles äldsta kyrka var medeltida. Omnämnd första gången 1391, vigd åt jungfru Maria, men bör ha varit uppförd under 1100-talet eftersom det var en absidkyrka. Den var tillbyggd med torn i väster 1652, en tvärarm i norr 1687 och en 1762. Christian von Schönfeldt målade 1726, bl a i taket.

1853 blev J H Holmqwist kyrkoherde i Kville socken. Hans kraftfulla predikningar, många gånger baserade på Schartaus egna utkast, vann snart rykte och folk började strömma till kyrkan i Kville. Den medeltida kyrkan blev snart för liten och trång. Detta i kombination med den allmänna befolkningsökningen såväl i jordbruksbygderna i Kville som i det till Kville socken hörande kustsamhället Fjällbacka ledde till ett beslut om att bygga en ny och större kyrka med 1800 sittplatser. Den uppfördes, strax bredvid den gamla kyrkan, som en korskyrka. 1864 stod kyrkan klar. Ritningarna var uppgjorda av H. J. Strömberg, Göteborg.
Holmqwist lämnade detta jordiska 1879 och antalet gudstjänstbesökare sjönk snart till det mer normala. När Fjällbacka fick egen kyrka 1892 sjönk naturligtvis besökarantalet ytterligare, och antalet platser i kyrkan har därför successivt minskats.

1937 skedde en genomgripande inre renovering, då också kyrkan fick värmeledning och elektricitet. Arkitekten vid arbetena var Knut Nordenskiöld. Under senare tid (1979 och 1991) har ombyggnader med vindfång och läktarunderbyggnader skett.