GUSUMS KYRKA

Ringarum är en medeltida socken med moderkyrkan med ursprung i 1200-talet placerad i sockencentrat Ringarum. När Gusums bruk startade sin mässingstillverkning på 1660-talet ökade befolkningen i den södra delen av socknen. Med anledning av den långa färdvägen till kyrkan fick Gusums bruk 1668 tillstånd att uppföra ett brukskapell, en enkelt inredd timmerbyggnad. Gusums nuvarande kyrka uppfördes 1730 eller 1731 och bekostades till stor del av brukets intressenter, med bidrag av virke och dagsverken från socknens bönder. Byggmästare var sannolikt Georg Millerus, anställd vid bruket. Den timrade kyrkan är vitreveterad och har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia i norr och korsarm i söder. Långhusets branta spånklädda sadeltak kröns av en takryttare. Interiören präglas av senare tiders förändringar. En klockstapel från 1752 finns söder om kyrkan. Kyrkparken som omger kyrkan tillhörde tidigare bruksanläggningen och tillsammans utgör de kärnan i det gamla bruksområdet med bevarade ekonomibyggnader, arbetar- och tjänstemannabostäder.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogård saknas, Ringarums kyrkogård brukades fram till 1862 då en begravningsplats anlades en kilometer söder om Gusums kyrka. Här finns ett gravkapell ritat av Kurt von Schmalensee 1941 och tillbyggt 1981 samt en klockstapel av Ture Jangvik från 1972.

GUSUMS KYRKOGÅRD/BEGRAVNINGSPLATS
Gusums kyrkogård/begravningsplats ligger ca 700 m söder om Gusums bruk och kyrka.
Gusum är ingen egen socken utan en del av Ringarums socken. Kyrkogården ligger på
en höjd och har en rektangulär utsträckning i nord/sydlig riktning. I söder i omedelbar
anslutning till gamla kyrkogården ligger den nya kyrkogården nedanför själva höjden.

Gusums kyrka
Kyrkan ligger ca 700 m norr om kyrkogården. Ringarum är en medeltida socken med
moderkyrkan med ursprung i 1200-talet placerad i sockencentrat Ringarum. När
Gusums bruk startade sin mässingstillverkning på 1660-talet ökade befolkningen i den
södra delen av socknen. Med anledning av den långa färdvägen till kyrkan fick Gusums
bruk 1668 tillstånd att uppföra ett brukskapell, en enkelt inredd timmerbyggnad.
Gusums nuvarande kyrka uppfördes 1730 eller 1731 och bekostades till stor del av
brukets intressenter, med bidrag av virke och dagsverken från socknens bönder.
Byggmästare var sannolikt Georg Millerus, anställd vid bruket. Den timrade kyrkan är
vitreveterad och har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia i norr och
korsarm i söder. Långhusets branta spånklädda sadeltak kröns av en takryttare.
Interiören präglas av senare tiders förändringar. En klockstapel från 1752 finns söder
om kyrkan. Kyrkparken som omger kyrkan tillhörde tidigare bruksanläggningen och
tillsammans utgör de kärnan i det gamla bruksområdet med bevarade
ekonomibyggnader, arbetar- och tjänstemannabostäder.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Den gamla kyrkogården består av sju kvarter: I-VII och den nya kyrkogården består av
fem kvarter: NV II, III och V samt NÖ I och IV. Kyrkogården ligger på en höjd och har
en rektangulär utsträckning i nord/sydlig riktning. I söder i omedelbar anslutning till
gamla kyrkogården ligger den nya kyrkogården nedanför själva höjden.

Allmän karaktär
Kyrkogården har i dag karaktären av skogskyrkogård. Troligen var intrycket tidigare ett
annat när de grusade delarna dominerade och kyrkogården var mer indelad med hjälp av
gångar. Terrasseringen i öster följer terrängen och här växer ett stort antal björkar. De
flesta gravvårdar är små s k linjegravvårdar och detta understryker också karaktären av
skogskyrkogård. Kvarteren tre och fyra, som är gruskvarter med gravvårdar omgärdade
av stenramar, har en annan karaktär.

Nya kyrkogården
Nya kyrkogården har en mycket öppen karaktär utan rygghäckar och med låga sentida
gravvårdar i enkla rader med inskriptionerna vända mot söder.

Ingångar
Öster: huvudentré i öster med en lång grind med mittsektion. Spjälgrind i järnsmide
med cirkeldekor och svagt konkavt krön. Grindstolparna är låga fyrkantiga och
slätputsade med avfasade hörn. Stolparna är avfärgade i vitt. Utkragat krön täckt med
falsad slät kopparplåt avslutas med en kopparkula.
En lång trappa leder från kvarter V i öster upp till övriga kyrkogården.

Nya kyrkogården
En trappa leder från gamla kyrkogårdens mittgång ner till nya kyrkogården.

Vegetation
I den branta slänten i väster upp mot kyrkogården växer rönnar, björk och ek. Nordöst
om den asfalterade gången från kvarter VI, d v s på östra slänten, mot
personalbyggnaden finns en gräsyta med en äldre och en yngre björk. Här finns även
spirea och ölandstok. Utmed den nord/sydliga mittgången växer björkar. Gången till
klockstapeln kantas av rosenspirea och annan spirea. I slänten ner mot nya kyrkogården
växer björkar av olika ålder. Sydväst om nya kyrkogården, vid garagebyggnaderna,
finns tallar och ornäsbjörkar på gräsytan mellan garageuppfarten och grusgången.
Garageuppfarten kantas i öster av berberis.

Gångsystem
Asfalterade gångar leder från huvudgrinden i öster åt norr respektive söder för att mötas
i den asfalterade mittgången i nord/sydlig riktning. En grusad gång går från denna åt
väster i kvarter V. En grusgång leder fram till klockstapeln. I övrigt saknas gångar på
den gamla kyrkogården. Från vägen väster om kyrkogården går en grusad gång mot nya
kyrkogården och minneslunden.

Gravvårdstyper
På den gamla kyrkogårdens plana del, kvarter I och II, finns flera högre gravvårdar, en
del med polerad framsida, korsvårdar och låga vårdar varav en del är sentida. I den stora
familjegraven för ägarna till Gusums bruk, som dominerar kvarteret, finns gravvårdar
från 1872 och framåt varav en är en obelisk och fyra stycken är enhetligt utformade i
nyantik stil. Här finns även en del grovhuggna stenar som ska likna s k bautastenar.
Norr om gravkapellet står ett kors i järnsmide över undantagsmannen N P Nilsson och
hans hustru Anna Helena Nilsson från Holmtebo. I kvarter III och IV är det i huvudsak
låga och breda vårdar med enkla släta stenramar. Gruset på gravarna är krossgrus,
ibland av sandstorlek. I kvarter V och framför allt kvarter VI och VII finns en del enkla
linjegravvårdar.

Minneslund
Minneslunden ligger intill nya kyrkogårdens nordvästra del och avskiljs mot
kyrkogården av en ca 1,8 m hög bokhäck (?). I nordväst finns minnesstenen och i
sydväst står en tårepil och en parkbänk. I väster finns en plantering med bl a städsegröna
växer.

Byggnader
Gravkapellet står i kvarter I. Det uppfördes 1941 och byggdes till med en lägre del
1982. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Taket är ett brant valmat sadeltak
täckt med små skifferplattor. Taket kröns av ett kors där korsarmarna avslutas med
kulor. De spetsbågiga fönstren i kapelldelen har råglas och gråmålade spröjsar. Portarna
är kopparklädda och portalens omfattning är av kalksten.
Mellan kvarter I och III finns en modern klockstapel från 1973. Den är konformad och
byggd av tjärad lockpanel.
Vid den asfalterade planen på kyrkogårdens norra del finns en personalbyggnad och ett
större garage. Båda byggnaderna har fasader av ljusgrå locklistpanel. De valmade
sadeltaken är täckta med tvåkupiga röda betongpannor. Personalbyggnaden har
fönsterluckor och på framsidan finns två runda fönster. Garagebyggnaden har tre portar
och tvåluftsfönster med en spröjs. Det saknas uppgifter om när dessa byggnader är
uppförda. Personalbyggnaden har 1920-talskaraktär.
Väster om nya kyrkogården finns en garagebyggnad på gjutna plintar med rödmålade
fasader och locklistpanel. Sadeltaket är täckt med taketernit. Garageportar av svartmålad
liggande fasspontad panel.

Övrigt
Lyktstolpar med klotformade glober. Enkla parkbänkar målade i vitt och grönt eller gult
och grönt.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER

Kvarter I Gravplats 1-154

Kvarter I omfattar gravplats 1-154 och ligger på kyrkogårdens nordvästra del. Kvarteret
ligger på båda sidor om den nord/sydliga mittgången. I väster sluttar terrängen, i norr
ligger personalbyggnad och garage, i öster är naturmark och i söder ligger kvarter II och
klockstapeln. Gravkapellet ligger i kvarterets östra del.

Allmän karaktär
Varierad karaktär. Gräsytor utan avskiljande häcksystem. Gravvårdarna är vända efter
ett delvis borttaget gångsystem.

Vegetation
Björkar växer längs den nordöstra gången ner mot kvarter VI och på den öppna gräsytan
bakom kapellet. Sex björkar står öster om den nord/sydliga mittgången och sju björkar
väster om gången. Fem grova björkar står i nordväst och ekar växer i kanten av slänten i
väster. Låga idegranar kantar planen vid kapellet.

Gångsystem
En asfalterad mittgång går i nord/sydlig riktning till personalbyggnaden med en
asfalterad mindre yta framför gravkapellet och en större asfaltplan framför
personalbyggnad och garage. Asfalterat gång till dörr på kapellets norra sida.

Gravvårdstyper
Flera högre gravvårdar, en del med polerad framsida, korsvårdar och låga vårdar varav
en del är sentida. I den stora familjegraven för ägarna till Gusums bruk, som dominerar
kvarter I, finns gravvårdar från 1872 och framåt varav en är en obelisk och fyra stycken
är enhetligt utformade i nyantik stil. Norr om gravkapellet står ett kors i järnsmide över
undantagsmannen N P Nilsson och hans hustru Anna Helena Nilsson från Holmtebo.

Byggnader
Gravkapell. (Se allmänna beskrivningen.)

Övrigt
I kvarterets sydöstra del finns soptunnor omgärdade av brädväggar av impregnerat trä,
vaser och vatten.

Kvarter II Gravplats 1-73

Kvarter II omfattar gravplats 1-73 och ligger på kyrkogårdens västra del. I väster sluttar
terrängen, i norr ligger kvarter I, i öster kvarter III och i söder kvarter V.

Allmän karaktär
Trots att gravvårdarna står i rader är strukturen oklar då vårdarna står vända enligt ett
gångsystem som inte finns kvar. I stor utsträckning är det enhetliga svarta gravvårdar. I
söder är en rad gravar som ser ut att höra till kvarter II men som hör till kvarter V.
Kvarteret har tidigare varit grusat och det finns enstaka rester av stenramar.

Vegetation
En björk och en ornäsbjörk vid den nord/sydliga mittgången som löper öster om
kvarteret.

Gångsystem
Den asfalterade nord/sydliga mittgången öster om kvarteret. Övriga gångar är igenlagda.

Gravvårdstyper
En hög s k bautasten och en obelisk i svart granit. Höga gravvårdar i bl a röd
grovhuggen granit och svarta polerade granitvårdar med skarpt krön. Låga och breda
sentida vårdar. Gravläggningar från 1881-1999. Det finns äldre årtal men troligen på
yngre gravvård. Bland begravda personer märks Adéle Roos som var gift med
konstnären Marcus Larsson.

Kvarter III Gravplats 1-78

Kvarter III omfattar gravplats 1-78 och ligger på kyrkogårdens östra del. I väster ligger
kvarter II, i norr klockstapeln, i öster terrasserna i kvarter VII och i söder kvarter IV.

Allmän karaktär
Enhetlig karaktär med helt grusad yta och en del gravar omgärdade av stenram. Alla
gravvårdar har textsidan mot söder. Gruset består av krossgrus, delvis av mycket finns
grovlek.

Vegetation
En ornäsbjörk i sydväst vid den nord/sydliga mittgången.

Gångsystem
Den asfalterade nord/sydliga mittgången väster om kvarteret.

Gravvårdstyper
I huvudsak låga och breda vårdar med enkla släta stenramar. Alla vårdar vända åt
samma håll. Gruset på gravarna är krossgrus, ibland av sandstorlek.

Övrigt
I kvarterets västra del finns soptunnor avskärmade med tryckimpregnerat virke, vaser
och vatten.

Kvarter IV Gravplats nr 1-47

Kvarter IV omfattar gravplats nr 1-47 och ligger på kyrkogårdens sydöstra del. I väster
ligger kvarter V, i norr kvarter III, i öster terrasserna i kvarter VII och i söder nya delen.

Allmän karaktär
Enhetlig grusad yta med övervägande delen stenramsgravar som ligger i den svaga
sydsluttningen. Längst i söder ligger en rad med barngravar.

Ingångar
Trappa till terrasserna i öster.

Vegetation
Två ornäsbjörkar står vid den nord/sydliga mittgången väster om kvarteret.

Gångsystem
Den nord/sydliga mittgången i väster. Cementplattor följer de västligaste gravarna från
norr-söder.

Gravvårdstyper
Stenramsgravar. På flera stenramar är sidostyckena avfasade nedåt i framkant.
Gravvårdarna är med enstaka undantag utförda i röd granit. Gravläggningar från sent
1950-tal-1990-tal, i huvudsak 1950-60-tal. En äldre sten finns, men hör från början
troligen inte till stenramen. En rad barngravar längst i söder.

Kvarter V Gravplats nr 1-267

Kvarter V omfattar gravplats nr 1-267 och ligger på kyrkogårdens sydvästra del. I väster
sluttar terrängen, i norr ligger kvarter II, i öster kvarter III och IV och i söder ligger nya
kyrkogården. I norr är en rad gravar som ser ut att höra till kvarter II men som hör till
kvarter V.

Allmän karaktär
Enhetlig karaktär med öppna gräsytor.

Ingångar
Trappa till den nord/sydliga mittgången öster om kvarteret.

Vegetation
Två björkar i slänten mot den nord/sydliga mittgången.

Gångsystem
Den asfalterade nord/sydliga mittgången öster om kvarteret och en grusgång i norr med
en rad gravar norr om gången.

Gravvårdstyper
Av vissa låga vårdar att döma har delar av kvarteret hört till allmänna linjen. Ett sentida
järnsmideskors finns. I huvudsak låga och breda vårdar eller relativt små vårdar. En del
vårdar har textsidan mot norr men de flesta mot söder. Gravläggningar från 1920-tal-
2002. De mindre vårdarna fram t o m 1950-tal. Gravvårdarna är utförda i grå, röd eller
svart granit.

Övrigt
Soptunnor omgärdade av tryckimpregnerat virke finns tillsammans med vatten och
vaser vid grusgångens västra ände. De står på plattor av cementsten.

Kvarter VI och VII Gravplats nr ?

Utifrån kartmaterialet är det något oklart vilka gravnummer de båda kvarteren omfattar.
Kvarter VI och VII har en terrassformad utformning på kyrkogårdens östra sluttning.
Kvarter VI är i flera terrasser och kvarter VII omfattar en rad längst i öster. Väster om
kvarteren ligger övriga delar av den gamla kyrkogården, i norr öppen mark, i öster den
asfalterade parkeringen och öppen mark, i söder den nya kyrkogården och öppen mark.

Allmän karaktär
Kvarteren har karaktären av skogskyrkogård och de anlades 1959. Kvarter VII omfattar
tre terrasser med gräsyta och flera björkar. Kvarter VI ligger invid den östra
begränsningshäcken och gravvårdarna har en något undanskymd placering. En stor del
av gravvårdarna är enkla linjevårdar. Kvarterna följer terrängen i en bågform.

Omgärdning
En ca 1,0 m hög måbärshäck som omgärdar kyrkogården åt öster.

Ingångar
Huvudgrindarna i öster. Trappor går genom terrasserna i söder upp mot övriga
kyrkogården.

Vegetation
Två lönnar flankerar huvudgrindarna. Omgärdningshäcken av måbär. Fyra rader med
björkar växer i sluttningarna mellan terrasserna. Grupper av berberis växer mellan
björkarna i de två mittersta trädraderna.

Gångsystem
En asfalterad gång löper mellan kvarter VI och VII och går vidare till övriga
kyrkogården. Plattor av kalksten ligger mellan terrassernas trappor.

Gravvårdstyper
I kvarter VI finns en del små vårdar som hör till allmänna linjen, i övrigt låga och breda
vårdar. Gravvårdar av svart, röd eller grå granit. Gravläggningar 1944-2001 som verkar
ha börjat på ömse sidor om huvudgrinden och gått mot norr och söder. I kvarter VII har
en del äldre vårdar linjegravskaraktär. Gravvårdar av grå, röd eller svart granit.
Gravläggningar 1925-2001.

Övrigt
Vid trapporna finns vattenpost och vaser samt soptunnor. De står vid andra terrassen
och är omgärdade med tryckimpregnerat virke. I norr finns soptunnor, vatten och vaser.
De står på cementplattor om omgärdas av en ca 0,7 m hög måbärshäck.

Nya kyrkogården

Kvarter nordöstra I, kvarter nordvästra II, kvarter nordvästra III, kvarter
nordöstra IV, kvarter nordvästra V. Gravplats nr 1-135, 1-84, 1-72, 1-106 och 1-
95.
Nya kyrkogården omfattar kvarter nordöstra I, kvarter nordvästra II, kvarter nordvästra
III, kvarter nordöstra IV, kvarter nordvästra V. Gravplats nr 1-135, 1-84, 1-72, 1-106
och 1-95. Den ligger söder om gamla kyrkogården och lägre i terrängen. I väster ligger
minneslunden, i norr gamla kyrkogården, i öster och söder öppen mark och åkrar.

Allmän karaktär
Öppen karaktär då rygghäckar saknas och stora delar av kyrkogården ännu ej har tagits i
bruk. Gravvårdarna står i väst/östliga rader.

Omgärdning
En ca 1,0 m hög måbärshäck i öster, rosor i söder och buskage i sydväst.

Ingångar
Granittrappa i norr från gamla kyrkogården. Räcke i svartmålat järn med glesa spjälor.
Gångar från nordväst och nordöst.

Vegetation
Vid omgärdningens häckar och buskar växer rätt unga björkar i en trädkrans. Kryptall i
slänten mot gamla kyrkogården. Toppklippta ca 1,7 m höga idegranar står söder om
norra grusgången. Väster om nordvästra V finns en gräsyta med rönnar, björkar, tall
och en hagtorn.

Gångsystem
Grusgångar täckt av fint - mycket fint krossgrus går runt kyrkogården med två kortare
gångar i nord/sydlig riktning och en mittgång till trappan i norr.

Gravvårdstyper
Sentida låga och breda vårdar. Gravläggningar från 1969 och framåt i grå, röd eller svart
granit.

Övrigt
I väster och öster finns soptunnor, vaser och vatten. Delvis omgärdat av en ca 1,3 m hög
klippt idegranshäck.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Eventuella uppgifter om äldre
lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida.
Kyrkogården/begravningsplatsen i Gusum togs i bruk år 1872. Fram till dess begravdes
befolkningen på bruket och omgivningarna på kyrkogården i Ringarum. Gusum bildar
ingen egen församling utan hör till Ringarums församling. Fram till 1917 användes
kyrkogårdarna i Gusum och Ringarum även av befolkningen i Valdemarsvik. Det var
först detta år som begravningsplats anlades i Valdemarsvik.

År 1941 invigdes ett gravkapell på kyrkogården och kapellet byggdes till 1982.
Enligt en tidningsartikel 1959 anlades tre terrasser på kyrkogårdens östra slänt med
tillsammans omkring 150 gravplatser. Planerna för arbetet gjordes upp av
trädgårdskonsulent Eric Lind, Linköping. Eric Lind har ritat många
kyrkogårdsutvidgningar i Östergötland. Entreprenör för arbetet som kostade 12 000 kr
var Hr Östen Eriksson, Valdemarsvik. Man gjorde även i ordning bisättningsrummet
under gravkapellet, lade tegelgolv, ordnade ett altare och målade. Det senare arbetet
gjordes av arbetskretsen för Fallingebergs och Holmtebo syföreningar. På terrasserna
finns gravvårdar från 1920-talet och framåt, så troligen fanns delar av terrasserna redan
tidigare. Det kan även röra sig om en omläggning av detta område och att en del äldre
vårdar lämnades kvar.

Den nya kyrkogården anlades 1962-64 efter ritningar utförda vid
Hushållningssällskapet. Trappan upp till den gamla kyrkogården ritades och byggdes av
kyrkvaktmästare Östen Eriksson. Man planerade att barrväxter skulle planteras på
slänterna och stamträd runt anläggningen. Gravområdet skulle bestå av gräsmattor och
ryggsträckta låga buskar skulle avskilja platserna och gångar läggas av kalksten.
Vattenbrunn och i väster en bilparkering. I samband med detta arbete gjordes även
förändringar på stora delar av den gamla kyrkogården.

Gusums brukskyrka ligger i en trång dal omfluten av vatten i anslutning till bruksherrgården och dess ekonomibyggnader ca 1 km söder om Gusums samhälle. Här har tidigare funnits skola. Kyrkogården ligger ca 1 km söder om kyrkan.

Kyrkan uppfördes 1730-31. Byggmästaren var sannolikt Georg Millerus, anställd vid bruket. Den timrade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, korsarm i söder och sakristia på motsvarande plats i norr; den södra korsarmen rymmer sedan 1964 kyrkans orgel.

Fasaden har reveterats, osäkert när, men troligen 1914. Fönstren är stickbågiga och fasaderna livas upp av strävpelare. Kyrkans takryttare är placerad mitt på långhusets sadeltak, den kröns av en lanternin och spira. Ingången ligger numera i väster. Interiören målades först 1744. På västväggen finns en läktare som uppfördes 1768. Vid Axel V Brunskogs restaurering 1914 byttes det ursprungliga tunnvalvet ut mot det nuvarande plana innertaket. Innerväggarnas träpanel och kalkstensgolvet tillkom vid restaureringen 1964-65, under ledning av Kurt von Schmalensee. Renässanspredikstolen kommer från Stegeborgs slottskapell och flyttades över till Gusum i samband med invigningen av den nuvarande kyrkan. Till en början hade kyrkan även en 1500-talsorgel som också härrörde från Stegeborg. Den fick en rad ersättare, den senaste byggdes 1967 av R Jacoby i Stockholm. Brukspredikanten G L Lundquist målade en altartavla på 1860-talet. Den ersattes 1940 av den nuvarande, målad av Olle Hjortzberg.

Dopfunten i mässing är tillverkad år 1663 vid bruket.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.