Frihetsmedalj

Kung Haakon VII av Norges frihetsmedalj i blått band, Norge. Med tillhörande etui. Påklistrat tidningsurklipp på etuiet: "Kirunafamilj får frihetsmedaljer. Kung Haakons frihetsmedalj har i dagarna tilldelats Hr Otto Isberg, Kiruna, samt en son till honom, kammarskrivare Birger Isberg, Stockholm. En annan son till hr Isberg tilldelades förra året kung Haakons frihetskors. Utmärkelserna tilldelas dem på grund av de stora tjänster de gjort norrmännen under deras frihetskamp."
Medaljen utdelades till 204 norrmän, 507 britter och ett okänt antal från andra länder mellan 1945-1949.

I inskrivningsboken står angivet tjänstgöring 1/11 1944-31/5 1945, 210 dagar, Fst, Spec.uppdrag, Fst. sekt. II, C-byrån.

Norsk utmärkelse från andra världskriget, instiftad den 18 maj 1945. Den kan tilldelas norska eller utländska militärer och civila som förtjänstfullt har utfört tjänster till Norge under krig. Mottagaren behöver inte ha varit i direkt strid.

Birger Isbergs frihetsmedalj tilldelad av Norge 1947 för insatserna under andra världskriget. Medaljen instiftades 18 maj 1945 och mottogs av både civila och miltärer, såväl utlänningar som norrmän vilka gjorde förtjänstfulla insatser för landet under andra världskriget.

Under sista åren av kriget inrättades minst fem allierade underrättelsebaser i den svenska fjällvärlden intill norska gränsen. Baserna var hemliga och kopplade till de allierade ansträngningarna att understödja den norska motståndsrörelsen och åter ta kontrollen över det tyskockuperade Norge. Ytterligare fem baser fanns på norska sidan och hela verksamheten gick under namnet Operation Sepals (latin för foderblad på blomma). Amerikaner, britter, norrmän och svenskar var involverade i den här verksamheten. Baserna underställdes avdelningen Westfield Mission inom OSS vid USA:s ambassad i Stockholm.

Med hjälp av norska kurirer och radioutrustning försökte Birger och hans två bröder bilda sig en lägesbild av Nazitysklands agerande och pågående operationer i det ockuperade Norge. Kirunabröderna Birger (1917-2015), Fahle (1909-1977) och Gunnar Isberg (1923-2017) var knutna till den svenska militära hemliga underrättelseorganisationen C-byrån (Centralbyrån) som vid tillfället leddes av Carl Petersén. Birger Isberg fungerade bland annat som hemlig kurir vid sidan om sin officiella anställning vid Tullverket. 1941 ryckte han in vid I19 i Boden och verkade som fänrik vid Skidlöparbataljonen 1944 där fler personer också skötte kuriruppdrag till och från Sepalsbaserna. Birger åkte till och från Stockholm på C-byråns uppdrag med tåg och förde motståndsmän till de olika platserna i Norrbotten. Fahle utnyttjade sina språkkunskaper i tolkuppdrag och förklädde sig ofta som same på strapatserna. Den yngsta brodern Gunnar studerade ännu på gymnasiet men hade trots det vissa mindre uppgifter i verksamheten, även om han inte officiellt var knuten till C-byrån som sina äldre bröder.

Redan 1943 sattes bröderna Isberg genom C-byrån i kontakt med brittiska underrättelsetjänsten SIS/MI6 och norska hemliga motsvarigheten, XU. Uppdraget bestod i att sända rapporter om Tysklands förehavanden i Nordnorge till C-byrån och till norska samarbetspartners. Samma år var de drivande i upprättandet av Karibasen, den första allierade underrättelsestationen på svensk mark som egentligen var en fristående norsk kommunikationscentral. Under 1944 fortsatte utbyggnaden av provisoriska baser i fjällstugor på svenskt område och här kom bröderna att bli viktiga aktörer i verksamheten. I föräldrahemmet på Brytaregatan i Kiruna samlades och gömdes företrädare för den norska motståndsrörelsen innan de skulle vidare på kuriruppdrag till de olika baserna på både svensk och norsk sida. Utbildningen vid baserna sköttes av brittiska SOE och det mesta av utrustning och vapen finansierades av amerikanska OSS, föregångaren till CIA. Det ingick utbildning i minsprängning och sabotageverksamhet för norska medborgare inför en tysk kapitulation i Norge. 2002 hedrades bröderna Fahle, Gunnar och Birger Isberg under en ceremoni av USA:s tidigare försvarsattaché för sina insatser under kriget. Som tack fick de även varsin plakett men inskrift från USAAF och OSS.
Förvärven består av en radiomottagare, ett gult häfte Hvad Enhver N.S.-mann bör vite (1943), en brittisk snöblus, inskrivningsbok (1937-), vit kamouflagebyxa av schweizisk import, svensk snöblus, en brittisk förvaringssäck, Birgers fältryggsäck, dricksflaska, livrem, frihetsmedalj samt diverse dokumentation. Den brittiska snöblusen användes under uppdragen i Naimakka liksom helt säkert radiomottagaren, ryggsäcken och troligen förvaringssäcken. De övriga snödräkterna, livremmen och dricksflaskan kommer från tjänstgöringstiden vid I 19. Birgers renskrivna anteckningar finns bifogade i separata dokument.

Birger fortsatte efter kriget sin tjänstgöring vid Tullverket ända till sin pension omkring 1983. Han avled i juni 2015, 98 år gammal.