Husby-Ärlinghundra kyrka

Kyrkan bevarar sina ursprungliga valv; romanska kryssvalv och hjälmvalv i kor och absid, två travéer med kryssvalv välvda under 1400-talet och den västliga travéns kryssvalv välvt år 1690. Kyrkan har haft medeltida kalkmålningar varav endast ett mindre fragment är bevarat på långhusets södra vägg.

Till kyrkans bevarade medeltida föremål återfinns den gotländska dopfunten i kalksten med s k musselcuppa daterad till 1200-talets senare hälft, ett välbevarat triumfkrucifix från 1300-talet samt ett antal träskulpturer från 1200- och 1400-talen. Sakristians smala tresprångiga öppning bevarar en järnbeslagen dörr med gotisk ornamentik hörande till kyrkans medeltida inredning.

År 1898 genomfördes en restaurering i tidstypisk nygotisk stil med dekor- och kvadermålning. Spåren efter denna restaurering avlägsnades helt år 1951 då väggar och valv vitkalkades och den fasta inredningen återfick sin 1700-talsprägel. Vid restaureringen nytillverkades bänkinredningen med läktarens utformning som utgångspunkt. Ett fönster i absiden bakom altaret murades igen och ett romanskt fönster på absidens sydsida togs upp. 1700-talets altartavla uppsattes på sin gamla plats liksom triumfkrucifixet. Predikstolen är tillskriven den kända bildhuggaren Burchardt Prechts verkstad och är uppsatt år 1721. All inredning är hållen i en ljusgrå ton med förgyllda detaljer hämtad från framtagna gamla färger på läktarbarriär och predikstol.

Ej framställda rester av 1700-talets inredning är bevarade i form av två pyramider. Pyramider hade vanligen sin plats på de främsta bänkarna i kyrkornas 1700-talsinredningar. Två skulpturer, Tron och Hoppet, uppsatta år 1741 som sidofigurer till altartavlan är bevarade i sakristian. Skulpturerna är utförda av den kända bildsnidaren Magnus Granlund.

Till 1800-talets tillägg till kyrkorummet hör den år 1876 utförda orgelfasaden.

Husby-Ärlinghundra ingår i en grupp av fyra kyrkor i länet med avvikande arkitektur. Det gemensamma för de fyra kyrkorna är att de har sitt torn i öster som en direkt överbyggnad på koret och är byggda omkring 1150. Av östtornskyrkorna Skånela, Norrsunda och Färentuna kyrkor anses Husby-Ärlinghundra vara uppförd med Skånela kyrka som förebild med en datering till tiden efter 1150. Namnet Husby anger att socknen haft en kungsgård och kyrkan anses vara uppförd på Ärlinghundras husby som en kungsgårdskyrka möjligen på kungligt initiativ. Det troliga anses därför vara att den haft en äldre föregångare av trä.

Den ursprungliga romanska kyrkan uppförd under 1100-talet omfattas av långhusets främre två tredjedelar, absidkoret med gråstensvalv och tornet. Långhuset förlängdes åt väster med en travé, dock ej till samma höjd som det ursprungliga långhuset, under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal. Under 1300 1400-talen slogs valven i det ursprungliga långhuset och sakristia och vapenhus tillfogades. Den förlängda delen förhöjdes och valvslogs först år 1690.

Den ursprungliga tornspiran böts ut mot den nuvarande svängda huven och tornets höjd sänktes år 1719. Det troliga är att fönsterna förstorades vid samma tidpunkt.