RIKTI-DOCKAS NYBYGGE

Byggnadsminnet omfattar lada, härbre, sommarstuga, ladugård, dass, bostadshus, sommarladugård, Evalds stuga och ytterligare en lada.
Rikti-Docka tillkom under 1850-talet då nybyggaren Pehr Pehrsson Rikti (Rikti-gubben) bosatte sig på platsen. Den första bebyggelsen som uppfördes låg närmare Rikti-dockaträsket, vilket syns på lämningar av husgrunder där. År 1860 flyttades bebyggelsen till det läge den har idag.
Gården var bebodd till 1958. Vägförbindelse fick hemmanet först i slutet av 1960-talet. Fyra generationer hade då bebott det väglösa Rikti-Docka. Sedan 1978 har området vårdats som fornvårdsobjekt. Flera fornlämningar finns inom området.
Idag omfattar hemmanet tio byggnader samt en lada ca 800 meter från gården. En f d rökbastu brann ned under hösten 1991, och den nuvarande bagarstugan var ursprungligen en slåtterstuga som flyttats till platsen.
De flesta ekonomibyggnaderna är timrade och försedda med spåntak. Bostadshuset är brädfodrat med locklistpanel, och har även vissa äldre snickeridetaljer bevarade på fasaden.

KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992