Presentationstext <itemDescription> |
-
ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING Gamlestadens topografi är definierad av älvdalen, Säveåns utlopp i älven samt av den uppstigande terrängen mot Kviberg. Gamlestaden är en av de mest karaktäristiska gö...
Visa hela
ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING Gamlestadens topografi är definierad av älvdalen, Säveåns utlopp i älven samt av den uppstigande terrängen mot Kviberg. Gamlestaden är en av de mest karaktäristiska göteborgsmiljöerna med små stadsdelar uppbyggda kring stora industrier. Dominerande bland bebyggelsen är Gamlestadens fabriker. I anslutning till den likt ett brukssamhälle ligger bostadsområdet Gamlestaden. Här finns landshövdingehus byggda enligt Albert Lilienbergs plan i storgårdskvarter. I stadsdelen finns småhusområdena Utbynäs villastad från sekelskiftet och framåt och Utby egnahem från 1930-tal. Vid älven, jämte järnvägen, finns flera stora anläggningar, bland annat Alelyckans vattenverk och Renhållningsverket. Gamlestadstorget med sina medeltida historiska lager genomgår i skrivande stund en stor omvandling. EN HISTORISK TILLBAKABLICK Gamlestaden har varit något av ett centrum i staden, en knutpunkt mellan älven, kusten, inlandet och Säveån och genomgått stora förändringar genom historien. Det började redan under förhistorisk tid då platsen vid det nutida Gamlestadstorget utvecklades till handelsmetropolen Nya Lödöse (1400-tal). Efter förlorade stadsrättigheter utarrenderades området som jordbruksmark bland annat i form av landerier. Längs landsvägen norrut låg flera små gårdar och torp. En omfattande industriverksamhet växte fram med start i ett sockerbruk 1729. Vid 1800-talets mitt samt 1900-talets början etablerades industrier som t ex Gamlestadens fabriker och SKF. En ny stadsdel med landshövdingehus i storgårdskvarter planerad av Albert Lilienberg uppfördes 1915-30. En stor del av bostadsbyggandet initierades av arbetsgivarna och Gamlestaden utvecklades till en utpräglad arbetarstadsdel. På 1930-talet uppfördes solgårdar. I mitten av 1940-talet var SKF Sveriges största enskilda arbetsplats. Det rådde arbetskraftsbrist och de första invandrarna kom från Italien till Gamlestaden för att arbeta. Gamlestadens invånarantal var som högst omkring 1950 för att sedan stadigt gå ner bland annat sedan Kortedala byggts färdigt. Bostadsbaracker uppfördes vid Sävenäs och ersattes 1972 av ett bostadshotell. Under sent 1960-tal genomfördes stora omdaningar av stadsdelen. Det geografiskt strategiska läget blev dess olycka när bilismen utvecklades. År 1966 offrades Gamlestadstorget samt de sista resterna efter Nya Lödöse för en sexfilig autostrada med en stor cirkulationsplats och dubbelspårig snabbspårväg till satellitstäderna Angered och Bergsjön. Planerna hann till viss del förverkligas vid torget och längs Artillerigatan men anpassades sedan efter verkligheten. Därtill kom anläggandet av Marieholmsleden och hamn- och industriområden längs älven, uppförandet av ett medborgarhus med biograf (1960) samt ombyggnader av vissa befintliga bostadskvarter. FÖRÄNDRAT, BEVARAT En stor omdaning av Gamlestads torg, Bellevue och Gamlestadens fabriker pågår. INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM I bevarandeprogrammet, del II finns bebyggelse från den här berörda perioden inom bevarandeområdet Svenska kullagerfabriken, SKF, Gamlestaden 40:C, i form av kontors- och lagerbyggnader från 1950- och 60-talen. ”Nya Kulan” byggdes 1966 enligt ritningar av SKF-team genom arkitekterna Ericsson och Lettström. Hela fabriksområdet är ett värdefullt industrihistoriskt minnesmärke. Därutöver ingår Gamlestadens medborgarhus landshövdingehus mm, Gamlestaden 40:A.
Stäng
|