Vårvik är en medeltida socken belägen i det nordligaste Dalsland. Socknen gränsar till Värmland och tillhörde före 1961 Blomskogs (i Värmland) pastorat tillsammans med Trankil (Värmland) och Torrskog (Dalsland). Numera bildar Vårvik pastorat tillsammans med Laxarby i Dalsland. Karakteristiskt för Dalslands skogs- och bruksbygder i landskapets norra delar är systemen av sjöar och älvar som följer sprickdalarna, företrädesvis i nord-sydlig riktning. Vattensystemen har haft stor betydelse för kommunikationerna, socknarnas gränser och kyrkornas placering, vilket Vårvik är ett tydligt exempel på. Socknen breder ut sig på båda sidor om sjön Västra Silen med kyrkan centralt belägen på en liten ö vid dess västra strand. Bebyggelsen består av glesa strandbygder skilda av bergiga skogsmarker. Förutom Västra Silen finns också sjöarna Östra Silen, Lelång och Svärdslång samt ett antal mindre vattendrag. Bebyggelsen har dominerats av relativt små gårdar med tillhörande skogsbruk och någon tätort finns inte i Vårvik.
Vårviks nuvarande kyrka, uppförd 1843-46, är mycket vackert belägen på en liten ö, förbunden med fastlandet av en vägbank. Längs sluttningen på sjöns västra sida finns jordbruksbebyggelse som binds samman av en mindre landsväg. Kyrkan, liksom den intilliggande bebyggelsen, är uppförd på mark ursprungligen tillhörande gården Stommen, i äldsta jordeboken 1540 omtalad som kyrkohemman. Bebyggelsen längs vägen i närheten av kyrkan har utgjort ett mindre sockencentrum med en f d skola, lärarbostad, klockarbostad och en byggnad som inrymt affär och postkontor. Ytterligare ett par kilometer norrut, i Mossviken, finns ett tidigare komministerboställe från 1937-38.
Cirka femhundra meter sydväst om kyrkan finns platsen för dess föregångare, en träkyrka enligt uppgift om- eller nybyggd 1656 eller 1662. Platsen är markerad med en minnessten. Denna kyrka har föregåtts av åtminstone ytterligare en kyrka i Vårvik. Från en förmodad stavkyrka finns en bräda, daterad till 1200-talet, med detaljrikt utskuren ornamentik bevarad på Statens historiska museum i Stockholm. Det är oklart var denna äldre kyrka har legat. Traditioner omnämns om en kyrka och/eller ett kloster och även tingsplats vid Kyrkåsen på andra sidan Västra Silen. På platsen finns en gles syllstensrad som satts i samband med den äldsta kyrkan men som också kan tolkats som en sentida husgrund. På denna plats skall också en numera försvunnen järntavla med latinsk inskription ha hittats.
Den nuvarande kyrkan omges närmast av kyrkogården. I anslutning till denna finns en ekonomibyggnad på dess sydöstra sida samt ett bårhus vid parkeringsplatsen närmast sydväst om kyrkogården. Från parkeringsplatsen leder vägbanken över till fastlandet där ett församlingshem, uppfört i början av 1990-talet, är beläget.
ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg
LITTERATUR, RAPPORTER: Bengtsfors kommun, Kulturmiljöprogram, 1994. / Bengtsfors kommun, Vår kulturmiljö, Vänersborg 1993. / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003. / Johansson, Vilgot, Vårviks kyrka, en vägledning, Bengtsfors 1980. / Norberg, Rune, En Dalsländsk stavkyrkoplanka, i Hembygden 1993. / Runelid Effe: Dalslands kyrkor, 1984. / Stiftelsen Älvsborgs länsmuseum, kulturhistorisk byggnadsinventering nr 31, Bengtsfors kommun, Vänersborg 1986
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
