SÄVENÄS

OMRÅDE
Studentbostadsområdet Rosendal tillhör stadsdelen Kålltorp (46) men har på grund av sin omedelbara närhet kopplats till miljön Sävenäs.
Under 1960- och 1970-talen byggdes flera bostadsområden i Göteborg enbart för studenter. Detta berodde på att Göteborgs universitet expanderade kraftigt under 1960-talet och därmed ökade behovet av bostäder. Ett exempel är Krokslätt där studenthemmen blev ett dominerande inslag. Dessa områden är Glasmästaregatan, Olofshöjd, Volrat Tham och Chalmers studenthem. Vidare kan nämnas studentrummen på Stigberget och Ostkupan i Kallebäck.
Studentstaden kom så småningom att bebos även av andra boendekategorier. Inom området finns såväl loftgångshus som kvartershus. Parkeringshus och butikscentrum ligger i områdets västra del medan bostadshusen sprider sig mera västerut.
Stadsplanen för området upprättades av tf stadsplanechefen Folke Skugghall 1967. Planförslagets huvudsyfte var dels att planlägga området för Renströmska sjukhusets ändamål, dels att möjliggöra uppförandet av studentbostadsområdet Rosendal. Trafiken befarades öka genom studentbostadsområdets tillkomst, vilket medförde förslag till gatubreddning av vissa näraliggande gator. Infarten till Rosendal förlades i anslutning till Rosendalsgatan, som avgränsar området i öster, och i anslutning till denna planerades olika former av gemensamhetsanläggningar, såsom parkeringsdäck, en mindre butiksbyggnad, sporthall och daghem. Studentbostadsområdet är placerat på ett höjdparti i ett kuperat område omgivet av naturmark. Bebyggelsen utgörs av två svalgångshus norr om det terrasserade parkeringsdäcket och ett flertal svalgångshus rakt söderut med tillhörande utskjutande byggnadskroppar som bildar kvarterslika gårdsformationer. De kringbyggda gårdarna med gott om naturmark avsågs tillgodose lekplatsbehovet, då studenternas barn förmodades vara mycket små. En redskapslekplats planerades dock i parkområdet öster om den södra bostadsgruppen.

Anläggningen dimensionerades för 643 enkelrum och 286 familjelägenheter på 2½ rum och kök, bebyggelsen föreslogs utföras i två- till fyravånings svalgångshus. Enkelrummen placerades dels i de två byggnaderna norr om parkeringsdäck, dels i de centralt placerade byggnadskropparna rakt söder därom. Familjelägenheterna inrymdes i de huskroppar som strålade ut från den nord-sydligt orienterade mittaxeln.

BYGGNADER
Enkelrumsbyggnaderna karaktäriserades i planbeskrivningen som en "gallerilösning" skapad genom att två svalgångshus förbands med varandra via ett gemensamt tak, delvis utformat som en lanternin. Hustypen är intressant och ovanlig med ingång till rummen via loftgångar. Lägenheterna ligger på ömse sidor om ett glasat gångstråk, andra hus har loftgångar på utsidan.
Våningar: 3-4
Stomme/konstruktion: betongstomme
Fasad: brännlackerade sidiplattor
Fasadfärg: gulröd
Takform: oregelbunden, pulpet
Takmaterial: papp, plåt
Utvändiga detaljer: snett tak över ljusinsläpp till loftgång

Husfasaderna är klädda med brännlackerade eternitplattor i olika nyanser av brandgult, levererade av Skandinaviska Eternit AB i Lomma. Fönstren är av en- och tvåluftstyp med vitmålade träbågar och karmar. Fönstren är placerade ute i fasadlivet och bildar tillsammans rader av långa fönsterband i fasadernas hela längd. Samtliga tak har utformats som pulpettak kantade av plåt, där taktäckningen över förbindelsegångarna har utgjorts av trapetskorrugerad plåt, medan övriga tak har belagts med två- respektive trelags papptäckning. Husens gavlar är uppglasade och ljusinsläpp finns även via en uppglasad del av pulpettaket.

KOMMENTAR
Loftgångar inomhus är ovanliga i den göteborgska arkitekturen. En samstämmighet finns i området kring materialhantering och kommunikationslösningar. Det tidstypiska är att man "frigjort" fasadelementen från stommarna och på så sätt blottlagt husens bärande struktur. Arkitekten Lars Ågren kallar själv detta för ett slags high-tech arkitektur.