SKÅNINGS-ÅSAKA KYRKA

SKÅNINGS-ÅSAKA KYRKA uppfördes 1873 efter ritningar av byggmästare FD Bergström, Skara och arkitekt Albert Törnqvist. Per Thorsén, Varola, var byggmästare. I arbetena deltog stenhuggare Johan Kruse, Varola, snickare Bergström, Skara, målarmästare Lugner, Skara och ett 80-tal sockenbor. Kyrkan uppbyggdes "till fiol och handklaver". Thorsén stod även bakom en del av inredningen. Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka strax öster om nuvarande kyrka, förstorad 1761 och raserad 1871. Föregångaren bestod av ett rektangulärt långhus och fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr, vapenhus i söder och ett litet, ridande klocktorn av trä. Från den gamla kyrkan har bevarats delar av en altaruppsats från 1700-talet, ett solur från 1736, en calvariegrupp med Kristus, troligen från 1400-talet och Maria och Johannes från 1200-talet. Man äger även två liljestenar och en ljuskrona av trä, troligen 1700-tal. En dopfunt från 1100-talet som nu förvaras i kyrkan tillhör Västergötlands museum och har okänt ursprung. En medeltida dopfunt och en medeltida dopfuntscuppa användes som blomkrukor i närbelägna trädgårdar till 1931, då de övertogs av Västergötlands museum.
Av den ursprungliga inredningen är bänkar, predikstol, nummertavlor, läktare, altare, altarring, altarkors och altarskrank bevarade. Den första orgeln var byggd 1895 av Johannes Magnusson, Göteborg. Den kulturhistoriskt värdefulla orgeln är ännu bevarad. En ut- och invändig restaurering av kyrkan genomfördes 1914-1915. Byggmästare var Hellstrand och målarmästaren hette Gren. Kyrkorummet ommålades med vit kalkfärg, förutom under fönstren där det målades med gråvit, matt oljefärg. Inredningen färgsattes i kraftigt gråblå oljefärg med grå omfattningar. Kaminen placerades i en murad nisch med omfattning. Altarskranket påbyggdes med en nygotisk tempelgavel/fronton, utformad för att gå i stil med orgelfasaden. Troligen tillkom nu också de väggfasta bänkarna. Det medeltida krucifixet påträffades troligen 1929. 1933 utvidgades kyrkogården mot söder och terrasserades i sydsluttningen. Grusgångar anlades. Omfattande renoveringsarbeten genomfördes 1949-1950 enligt förslag av K Nordenskjöld. Calvariegruppen restaurerades och placerades på korväggen. En äldre altaruppsats, som tidigare förvarats särmonterad i ett vindsrum, fick sin plats i kyrkorummet. Ny läktartrappa byggdes. Den nya trappan ledde upp från långhuset och ersatte en äldre trappa från vapenhuset. Sigurd Lidén hade gjort förslag till den elektriska värmeinstallationen. Troligen omtäcktes taket med ny plåt 1969.
1978 förhöjdes läktarbröstet genom ett järnräcke. 1980 invigdes kyrkan efter lagning av en spricka och målningsarbeten i kyrkorummet, målning av sakristian och renovering av den gamla orgeln. Ett dopaltare uppsattes i koret. Orgelrenoveringen var utförd av A Magnussons orgelbyggeri AB, Göteborg och måleriarbetena av Börje Anderssons målerifirma, Vinninga. 1982-1984 uppfördes en läktarunderbyggnad med toalett, kapprum och samlingsrum. I samband med detta flyttades flera bänkar från långhuset till läktaren. Samtidigt invigdes en textil bonad över det nya dopaltaret. Bonaden "Evighetens sol" är gjord av Kate All, Skövde. 1986 utfördes renoveringsarbeten på fasaden, enligt ritningar av NG Hagman AB, Skara. Arbetena utfördes av Firma Kenneth Johansson, Stenstorp. Putsen sågs över och fönster mm målades. 1987-1988 utvidgades kyrkogården mot väster och en minneslund anlades.

SKÅNINGS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare och femsidigt, lägre och smalare korutsprång i öster och smalare torn i väster. Kyrkan karakteriseras av en historiserande stil med en blandning av nyromanik, nygotik och nyklassicism.
FASAD - Kyrkan är sannolikt uppförd av sandsten att döma av en oputsad rektangel på västportalens sydfasad. Fasaderna är spritputsade och färgade i beige med slätputsade, vita hörnlisener, dörr - och fönsteromfattningar.
Tornet blir något smalare i höjd med långhusets takås. På fasaden finns här en smal gesims med plåt. Från gesimsen och uppåt är tornets hörn avfasade. Tornets fasader avslutas upptill med en fronton på varje sida. I tornets västfasad och mitt på sydfasaden är en vimperg - se nedan. I övre delen av västportalen är en triangulär stenplatta med förgylld inskription: "ÅR 1873 UNDER OSKAR II´S REGERING BYGGDES DETTA HERRANS HUS". Ett solur från 1736 har motsvarande placering över sydportalen. Kyrkans höga och jämna sockel av granit är avfasad upptill och försedd med gluggar. Utmed tornets sydfasad ligger en dubbel liljesten.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad och utgörs av en upptill något avrundad, kopparbeslagen enkeldörr. Dörren är placerad i en rundbågig, perspektivisk nisch/portal. Över dörren är en lykta. Portalen omges av en spetsvinklad fronton/vimperg, utbyggd ca en meter från fasaden och krönt av ett kopparkors. Vimpergen har profilerad taklist och ett smalt sadeltak täckt med plåt. Framför portalen är en stentrappa med tre steg samt en handikappramp av lättmetall. På varje sida är en handledare utmed fasaden. Mitt i sydfasaden är en likadan vimperg med portal, lykta och fem trappsteg framför.
Korutsprånget/ sakristian har mot söder en port i form av en rektangulär dörr. Dörren är placerad i en slätputsad, rundbågig nisch och framför är en trappa.
FÖNSTER - Samtliga fönster är placerade i rundbågiga, slätputsade, perspektiviska nischer. De är försedda med solbänkar av lutande kalkstenar samt har slätputsade omfattningar. I sydfasaden finns fyra och i nordfasaden fem stora, gråmålade, rundbågiga fönster, genom träspröjs indelade i 3x5 rutor. Korutsprånget har tre likadana fönster, placerade i nordöst, öster respektive sydöst. I tornets bottenvåning sitter i norra respektive södra fasaden ett likadant fönster, men smalare (2x5 rutor). På tornets tredje våning finns i norr, söder och väster ett runt fönster, indelat i nio smårutor genom korslagda träspröjsar.
Tornets rundbågiga ljudgluggar är tätt placerade och försedda med svarta jalusiluckor samt slätputsade omfattningar. I tornets frontonspetsar finns på varje sida en liten trefönstergrupp med rundbågiga fönster. Mittenfönstret är högre, och alla fönster har slätputsad omfattning.
TAK - Såväl långhusets sadeltak som sakristians tälttak och torntaket är täckta med plåt. På var och en av torntakets fall finns ett högt placerat, spetsbågigt blindfönster av plåt. Tornspetsen kröns av en profilerad och förgylld kula med kors. På var och en av tornfasadens frontonspetsar är ett förgyllt spetsklot.