BOO KYRKA

Bo kyrka med kyrkogård ligger precis intill vägen mot Boo slott. Kyrkogården är rektangulär med halvcirkelformad avslutning i väster. Kyrkogården omges av en låg kallmurad stenmur med två ingångar i söder. Ingångarna är försedda med huggna grindstolpar i sten och dekorativt utformade järngrindar. Ett enkelt grusgångssystem finns på kyrkogården som för övrigt är gräsbevuxen, med karaktär av äng. Under våren, i april månad, är kyrkogården översållad med vilda påskliljor och vitsippor. Den västra delen av kyrkogården domineras av höga lärkträd planterade på 1830-talet, bl.a. en allé från sydvästra entrén fram till kyrkans huvud entré. Det finns även partier med klippta häckar samt buskar och träd.

Västra delen av kyrkogården domineras av höga, bautastensliknande gravstenar som står i en halvcirkel och som är resta över fideikommissarier till Boo slott. Mellan dessa finns nygotiska gjutjärnskors för familjens övriga medlemmar. I övrigt finns relativt få gravar på kyrkogården.

Norr om kyrkan finns ett gravkapell från 1744 för Sofia Wrede och hennes kammarjungfru. Gravkapellet är en kvadratisk vitputsad byggnad med huggen stensockel och portalomfattning samt kopparklätt tälttak med svängd takfot krönt med en svarvad knopp av trä.

Öster om gravkapellet finns ytterligare en vitputsad byggnad med rektangulär planform, ett bårhus/kapell, som även innehåller mindre personalutrymmen. Byggnaden har kopparklätt sadeltak, kraftig takgesims som dragits ut på gavlarna. Sockel och portalomfattning är av huggen sten. Ett rundfönster finns ovanför porten i södra muren. Byggnaden är uppförd år 1961.

Direkt utanför kyrkogårdsmuren i nordväst finns en förrådsbyggnad från 2007 med tjärad panel, ockragula snickerier samt sadeltak av lertegel.

Klockstapeln är placerad på en höjd i en skogsbacke på andra sidan vägen söder om kyrkan. Den slutna klockstapeln är samtida med kyrkan och har kvadratisk planform, spånklädda fasader och karnissvängd huv med lanternin, som är försedd med urtavlor i samtliga väderstreck. I klockstapeln hänger två klockor, lillklockan är gjuten 1733 och storklockan tio år senare.

Saxon 1928
Esbjörnson 2000
Inventeringstillfället 2002, 2008