Månsdotter, Karin

Som alla ogifta furstar vid den här tiden omgav sig Erik XIV med ett harem av älskarinnor. Dessa brukade komma och gå, men med Karin var det annorlunda. Hon "konkurrerade" snabbt ut de andra frillorna, som försvann. Bevarade dokument från hovet visar att det inte dröjde länge förrän hon fick ta del av välståndet på kungens slott. Hon försågs efter önskemål med de bästa kläderna som gick att uppbåda, fick privata rum och lära sig "vett och etikett". Snart försåg kungen också sin älskarinna med egna tjänare, precis som en drottning. Kärleksparets första barn Sigrid föddes 1566 och behandlades från första stund som en riktig prinsessa. Även om den officiella kröningen av Karin dröjde fram till den 5 juli 1568 var hon Sveriges drottning efter att det första hemliga bröllopet hållits ett år tidigare och lite senare godkänts av riksrådet. Hennes officiella titel från och med december 1567 var fru Katarina Magnusdotter, Sveriges rikes drottning.

Denna tavla som enligt texten på tavlan föreställer Karin Månsdotter, kan i stället föreställa prinsessan Elisabet Vasa, eftersom dräkten är från 1580-talet då Karin var på sin gård i Finland och var avsatt som drottning sedan 1568. Hon var dessutom drottning under så kort tid att hon logiskt rimligtvis inte skulle ha kunnat hinna avmålas under den tiden. Älskarinnor brukade dessutom inte heller avmålas.
Karin Månsdotters gravkor i Åbo domkyrka, anno 1889. En historiker som år 1871 såg hennes kvarlevor där, beskrev henne sålunda: "Huvudet var lösbrutet, mera litet än stort, av vacker, regelbunden form, mera runt än långdraget ovalt. Kroppens längd syntes över medelmåttan, bröstet var väl välvt, höfterna breda, formerna för övrigt starkt byggda och fylliga."Hustrun och barnen följde den störtade kungen när han flyttades runt som fånge på olika slott, men 1573 skildes de åt på order av den nye kungen Johan III. De fyra kommande åren tillbringade Karin som fånge på Åbo slott. Fängelsevistelsen var mild, men 1575 gav Johan III order om att sonen Gustav skulle skiljas från modern. Liksom sin företrädare Erik XIV såg Johan III fiender nästan överallt, och åtminstone på lite längre sikt kunde Karins Månsdotters son utgöra ett potentiellt hot mot honom och hans ställning, särskilt då Erik XIV fortfarande hade många anhängare och Gustav dessutom hade legitima krav på den svenska tronen.

Efter Eriks död 1577 blev Karin och Sigrid fria. Av Johan III fick hon som förläning på livstid kungsgården Liuksiala med omgivningar, belägen i nuvarande Kangasala kommun, nära Tammerfors. Där levde hon ett tillbakadraget men välbärgat liv fram till sin död den 13 september 1612. Den avsatta drottningen tycks ha haft ett gott förhållande till bönderna i regionen. På 1590-talet utbröt Klubbekriget i Finland, ett bondeuppror. Som brukligt var plundrade man de stora gårdarna som tillhörde överklassen, men Liuksiala lämnades i fred. [Del 2]

År 1582 blev Karin och dottern Sigrid inbjudna till Stockholm för att träffa kungen, drottningen Katarina Jagellonica, samt änkedrottning Katarina Stenbock. Där donerade Johan III ännu mer mark till Karin och återlämnade ägodelar som en gång tillhört Erik XIV. Detta var så vitt man vet den enda gång som Karin efter sin frigivning besökte det "egentliga" Sverige. Trots vädjanden fick dock inte Gustav återvända till Sverige, och Karin återsåg sonen först år 1596 och då i Reval (nuvarande Tallinn). Sigrid blev så småningom knuten till det kungliga hovet och gifte sig två gånger med högadliga män. Ett av Sigrids barn, Åke Tott, blev riksråd och en av Gustav II Adolfs främsta fältherrar.

Karin Månsdotter är tillsammans med vår nuvarande drottning Silvia den enda drottning Sverige haft som varken varit kunglig eller adlig (åtminstone sedan medeltiden). Mycket har genom åren skrivits om den smått osannolika kärlekshistorien mellan Erik XIV och den föräldralösa bondflickan. Historien att kungen skulle "upptäckt" Karin när hon sålde nötter på torget i Stockholm saknas det belägg för. Däremot finns det en hel del som tyder på att Erik XIV tidigt hade planer på att gifta sig med älskarinnan. Allt tyder på att kungen verkligen blev djupt förälskad i den 17 år yngre flickan, och Erik XIV:s närmaste medarbetare noterade att hon hade en lugnande inverkan över den tidvis sinnessjuke kungen.

Karin Månsdotter begravdes i Åbo domkyrka, och är den enda drottning som är begravd i Finland. Förutom sin dotter prinsessan Sigrid Eriksdotter Vasa är hon också den enda kungliga person som begravts i Finland. Prinsessan Sigrids barn med Henrik Klasson Tott är också begravda i landet. [Del 3]

Karin Månsdotter (har även kallats Katarina, den latinska motsvarigheten för Karin), född 6 oktober eller 6 november 1550 i Uppland, död 13 september 1612 på Liuksiala kungsgård i Birkaland, Finland. Gift med kung Erik XIV, drottning av Sverige 1567¿1568. Karin Månsdotter kröntes till svensk drottning den 5 juli 1568, dagen efter att hon officiellt gift sig med Erik XIV. Redan 13 juli 1567 hölls emellertid ett hemligt bröllop med ärkebiskopen som förrättare, godkänt av riksrådet, och Karin Månsdotter erhöll drottningssigill i slutet av december 1567.

Karin Månsdotter var en dotter av folket. Fadern var landsknekt eller stockeknekt (fångknekt) från Uppland. Om honom vet man inte så mycket mer, men det är klart att Karins mödernesläkt hörde hemma i Trögds härad i Uppland, där hennes tre morbröder var bönder. Hon uppträder på den historiska scenen för första gången i början av 1565 som kammarjungfru åt Elisabet Vasa vid hovet, och skötte därutöver Virginia Eriksdotter. Femton år gammal blev Karin Månsdotter erkänd frilla (älskarinna) åt Erik XIV och två år senare svensk drottning, vilket inte sågs med blida ögon av samtidens maktelit.

Erik XIV hade visserligen efter påtryckningar mot riksrådet fått godkännande att gifta sig med vem han ville, adlig eller ickeadlig. Likväl var giftermålet med en kvinna med Karins bakgrund en stor utmaning mot högadeln, vilket kom att bli en av flera orsaker till att hennes make fängslades och avsattes 1568¿1569. När Erik XIV störtades från den svenska tronen hade Karin hunnit föda två barn, dottern Sigrid Eriksdotter Vasa och sonen Gustav Eriksson Vasa, som egentligen var den legitime tronarvingen till Erik. [Del 1]