skål, husgeråd

Skål/kopp, ljus mycket krackelerad glasyr. Fyra lagningar i guld kring kanten ("guldlack", kintsugi). Reliefstämpel undertill.
Material: Ljust stengods. Teceremoniskål.

Föremålet är lagat med guldlack som används för att laga och dekorera skadad keramik. Den japanska termen på metoden är kintsugi eller kintsukuroi (lack med metallpulver, kintsugi betyder ungefär ”guldsammanfogning” eller ”guldsöm”). Att laga med kintsugi är en process som kan ta flera månader och först används alltså lack från lackträdet, metallpulver, oftast guld, appliceras som sista steg i processen. Lacket fungerar som både lim och kitt.

Kintsugi har en lång historia med koppling till den japanska teceremonin där betydelsefulla trasiga teskålar av olika geografiskt ursprung ofta lagas med guldlack. Teskålar och annan keramik var högt värderade samlarobjekt i japansk teceremonin, i synnerhet de som var kinesiska och koreanska. Lagningstekniken med guldlack visar hur de dyrbara tingen fick ännu högre status då de hade en synlig lagning, samtidigt som det främst var just de dyrbara kärlen som lagades på detta sätt. Flera andra metoder att laga keramik har också använts i Japan.

Det råder olika uppfattning om när metoden att laga genom kintsugi började. Ofta benämns härskaren shogun Ashikaga Yoshimasa (1436–1490) som initiativtagare till kintsugi, då han enligt sägen ska ha varit missnöjd med en vanlig typ av lagning i Kina, som var att med metallklamrar fästa ihop bitar av trasig keramik (metoden kallas på japanska kasugaitsugi) och önskade en vackrare lagning för en värdefull kinesisk teskål som han ägde. Det är oklart om detta är just en sägen eller korrekt, uppgifter i bl a mejlkontakt med Louise Allison Cort (Curator Emerita for Ceramics at the Freer Gallery of Art and Arthur M. Sackler Gallery vid the Smithsonian Institution, Washington D.C., USA, 2020) tyder på att kintsugi började först på sent 1500-tidigt 1600-tal, alltså långt efter Yoshimasas tid. Enligt Cort förekom fr o m 1600-talet förfarandet att slå sönder skålar och sedan laga eller snarare sätta ihop skärvorna till nya skålar med kintsugi, något som även gjordes på tidigt 1900-tal bland vissa japanska samlare och antikvitetshandlare.

Fenomenet kintsugi har sedan några decennier i Västerlandet väckt stort intresse både praktiskt och filosofiskt och särskilt använts som metafor för omsorg om sig själv, att omfamna ens egna brister, att få vara operfekt. Flera böcker har publicerats om detta i Väst och kintsugi har inspirerat konstnärer världen över. Metoden har blivit mycket populär och görs då oftast med olika typer av lim och guldfärg då råvaran lack är ovanlig i Västerlandet och få har kunskapen som krävs för att göra kintsugi som den har gjorts historiskt.
/PH 20240722