GRAVA KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Grava socken, med medeltida ursprung, ligger i ett slättområde, delvis öppen delvis skogsklädd på båda sidor om nedre Klarälven, omedelbart norr om Karlstad. Den äldsta skriftliga källan som berättar om Grava är från år 1359, där omnämns en Olof som präst i socknen. Under medeltiden låg Grava kyrka strategiskt efter pilgrimsleden som följde älven och vidare upp till Nidaros. Idag finns dock inga synliga minnen från pilgrimstiden i kyrkan.
Klarälven har skapat Gravas bördiga mark. Det kraftiga vattenflödet har genom årtusendena dragit med sig sand som avlagrats. Oändliga är de många skärningar och utgrävningar, som älven måst göra alltefter som landets höjt sig. Kanske har denna älvens utgrävningar gett socknen dess namn. Grava är fornsvenska och betyder utgrävning. Från att från början varit betydligt större till ytvidden förlorade Grava socken 1934 områdena Råtorp och Färjestad till Karlstad samt 1944 samhället Forshaga. Redan 1919 avskiljdes Forshaga kapellförsamling från Grava för att bilda eget pastorat.

Bebyggesleutvecklingen i socknen skiljer sig inte i förhållande till angränsande jordbrukssocknar och 1800-talets jordbruksbyar kan ännu avläsas. Förbindelsen mellan de delar av socknen som skiljs av Klarälven har i alla tider varit dåliga. Under 1870-1970 fanns färjeförbindelse vid Almar, men den är nu nedlagd. 1871 invigdes Nordvästra stambanan och genom dess sträckning efter älven skapades goda möjligheter för anläggandet av sågverksindustrier. Inom hemmanet Skåre erhöll Grava sin fösta järnvägsstation och i anslutning till denna anlades under 1800-talets slut två mindre sågverk. I anslutning till järnvägen och sågverken uppstod Skåre samhälle, numera av karaktär som villaförstad till Karlstad. I Skåre bor över 6000 invånare och här finns bl a missionskyrka, skolor, butiker, småindustri, post och vårdcentral.

Nära Klarälvens västra sandbrink ligger Grava kyrka tillsammans med några gårdar i ett öppet och rationellt brukat odlingslandskap. Kyrkan är av sten och ligger väl synligt i landskapet för de resande längs riksväg 62, väster om kyrkomiljön. Anläggningen består förutom kyrka och kyrkogård av ett gravkor (över Georg Swederus, från 1797), ett bårhus (1950-tal), en sockenstuga (ca 1910) samt en ekonomibyggnad (ca 1970) som även rymmer kontor för kyrkogårdsförvaltningen.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Grava kyrka. / ATA Stockholm, Grava kyrka. / Grava kyrka, uppmätningar och historik av E Andersson. / Grava kyrka, L Tham.