Julkrubbor från hela världen

Den första julkrubban tillskrivs Franciskus av Assisi. Han engagerade befolkningen i staden Grecio i landskapet Lazium (mellersta Italien) på julaftonens natt 1223 i ett skådespel som skulle gestalta Jesu födelse. Händelsen avbildades senare under 1200-talet av Giotto i en fresk i Basilica Superiore i Assisi.
Den första julkrubban med figurer i naturlig storlek, skapades av den berömde konstnären Arnolfo di Cambio 1280. Delar av figurerna finns bevarade i kyrkan Santa Maria Maggiores krypta i Rom.
Mot slutet av 1200-talet blev det brukligt att man i Toscana placerade den heliga familjen framför en landskapstavla, ett bruk som spreds även till övriga stater och kungadömen på den apenninska halvön. Krubbans stil och material varierade från stat till stat.
På 1600-talet började hantverkare i Neapel att skapa en naturlig, ofta lantlig, samtidfa miljö kring krubban och den heliga familjen. Samtidigt utvecklades krubban från att ha varit tämligen fattig i sin framtoning till att skildra en mer raffinerad miljö. Det blev särksilt tydligt under 1700-talet då den napoletanska krubban hade sin blomstringsperiod.
De skickligaste hantverkarna tillverkade figurer i keramik och lera, klädda i vackra tyger i tidsenlig barock stil. Utöver den klassiska gruppen med den heliga familjen, åsnan, oxen och de tre vise männen återfanns även herden, ”ammeraviglia”, samt en rad personligheter från olika samhällsklasser, yrkeskategorier och folkslag: adel och bönder, värdshusvärdar och tiggare, svarta och zigenare. Olika yrken skildrades med sina typiska attribut. Det omgivande landskapet eller småstadsmiljön visades i detalj.
Neapel hade redan under 1700-talet ett väl utvecklat kulturliv och var en av Europas folkrikaste städer. Det rika kulturutbytet med olika länder och städer liksom krubbyggarnas hantverksskicklighet bidrog till att den napoletanska krubban blev berömd i hela Europa. Dessutom var kunen i Neapel, Karl III av Bourbon, själv en duktig krubbmakare och gav fantastiska gåvor tillde europeiska hoven. Under hans tid spred sig bruket att göra julkrubbor även till hemmen, om än inledningsvis endast till de rika och välbeställda. Idag finns det i Neapel krubbor av alla de slag i vitt skilda material.
I Sverige blev det först på 1930-talet vanligt med krubbor i kyrkorna och ungefär samtidigt blev julkrubban tillgänglig ute i handeln. (utställningstext)