RANSÄTERS KYRKA

KYRKOMILJÖ: Ransäters kyrka ligger mellan Klarälven och riksväg 62. I närheten ligger Geijersgården och musikskolan Geijersskolan, samt Erlandergården (Tage Erlanders födelsehem). Ransäters Hembygdsgård strax norr om kyrkan, tillhör en av de större hembygdsgårdarna i länet. I kyrkoanläggningen ingår ett putsat bårhus från 1934, ett församlingshem från 1988, en personalbyggnad med kontor och garage från 1988, samt ett förråd, troligen från 1930-talet.
KYRKOGÅRD: Kyrkogården anlades i samband med kyrkobygget på 1670-talet. Den har anlagts på plan mark och har en oregelbunden form med sträckning från sydväst till nordost. Kyrkogården omges på tre sidor av stenmur och på den fjärde sidan i sydöst av en häck mot Klarälven. Norr och söder om kyrkogården ligger väg och åkermark och i nordväst finns grönområden, parkeringsplats, väg och enstaka byggnader.
Från början omfattade kyrkogården endast ett mindre område intill kyrkan. Vid mitten av 1800-talet var kyrkogården för trång och muren flyttades ut 20 alnar åt norr och öster. År 1883 flyttades den ytterligare ett stycke åt öster. En utökning av kyrkogården gjordes mot söder 1934 och slutligen en mot norr med en större areal 1969. Hundra år efter kyrkans tillkomst ersattes kyrkogårdens gamla trähägnad av en stenmur. Ett gravkapell uppfördes i samband med utvidgningen 1934. Kapellet är putsat och försett med skiffertak. Vid redskapsboden utanför hörnet färdigställdes en ekonomibyggnad med expedition och personalutrymmen 1986 och väster om yngsta utvidgningen i norr ett församlingshem samma år.
Lövträd av varierande slag såsom lind, alm, ek, lönn och björk har planterats utmed kyrkogårdsmurarna men även i mindre omfattning inne på själva begravningsplatsen. Häckar av hagtorn avgränsar gravkvarteren. Särskilt regelbunden är häckindelningen på 1934 års utvidgning. På kyrkogårdens äldsta delar norr och öster om kyrkan åtskiljer måbärshäckar de enskilda gravplatserna. Parkrosor har planterats glest på allmänningen öster om kyrkan. Markytan är till övervägande delen gräsbevuxen. Alla huvudgångar är grusade och raka. I och mellan gravkvarteren finns också plattgångar av olika bredd. På senaste utvidgningen har gångarna stensatts.
I den enda bevarade grusgraven, kringgärdad av järnstaket, är majoren och riddaren Johan Gottschalk Geijer (1773-1840) och hans hustru Eva Magdalena Löfman begravda. Kyrkogårdens äldsta gravvård är en hög kalkstensplatta inom järnram väster om kyrkan. Den är rest över Bengt Gustav Geijer (1748-1814) och Ulrika Magdalena Geijer (1760-1823), föräldrar till Erik Gustaf Geijer. Invid stenmuren i nordväst finns den Erlanderska familjegraven. Här gravsattes statsminister Tage Erlander 1985.

KYRKOMILJÖ: Ransäters kyrka ligger mellan Klarälven och riksväg 62. I närheten ligger Geijersgården och musikskolan Geijersskolan, samt Erlandergården (Tage Erlanders födelsehem). Ransäters Hembygdsgård strax norr om kyrkan, tillhör en av de större hembygdsgårdarna i länet. I kyrkoanläggningen ingår ett putsat bårhus från 1934, ett församlingshem från 1988, en personalbyggnad med kontor och garage från 1988, samt ett förråd, troligen från 1930-talet.
KYRKOGÅRD: Kyrkogården anlades i samband med kyrkobygget på 1670-talet. Den har anlagts på plan mark och har en oregelbunden form med sträckning från sydväst till nordost. Kyrkogården omges på tre sidor av stenmur och på den fjärde sidan i sydöst av en häck mot Klarälven. Norr och söder om kyrkogården ligger väg och åkermark och i nordväst finns grönområden, parkeringsplats, väg och enstaka byggnader.
Från början omfattade kyrkogården endast ett mindre område intill kyrkan. Vid mitten av 1800-talet var kyrkogården för trång och muren flyttades ut 20 alnar åt norr och öster. År 1883 flyttades den ytterligare ett stycke åt öster. En utökning av kyrkogården gjordes mot söder 1934 och slutligen en mot norr med en större areal 1969. Hundra år efter kyrkans tillkomst ersattes kyrkogårdens gamla trähägnad av en stenmur. Ett gravkapell uppfördes i samband med utvidgningen 1934. Kapellet är putsat och försett med skiffertak. Vid redskapsboden utanför hörnet färdigställdes en ekonomibyggnad med expedition och personalutrymmen 1986 och väster om yngsta utvidgningen i norr ett församlingshem samma år.
Lövträd av varierande slag såsom lind, alm, ek, lönn och björk har planterats utmed kyrkogårdsmurarna men även i mindre omfattning inne på själva begravningsplatsen. Häckar av hagtorn avgränsar gravkvarteren. Särskilt regelbunden är häckindelningen på 1934 års utvidgning. På kyrkogårdens äldsta delar norr och öster om kyrkan åtskiljer måbärshäckar de enskilda gravplatserna. Parkrosor har planterats glest på allmänningen öster om kyrkan. Markytan är till övervägande delen gräsbevuxen. Alla huvudgångar är grusade och raka. I och mellan gravkvarteren finns också plattgångar av olika bredd. På senaste utvidgningen har gångarna stensatts.
I den enda bevarade grusgraven, kringgärdad av järnstaket, är majoren och riddaren Johan Gottschalk Geijer (1773-1840) och hans hustru Eva Magdalena Löfman begravda. Kyrkogårdens äldsta gravvård är en hög kalkstensplatta inom järnram väster om kyrkan. Den är rest över Bengt Gustav Geijer (1748-1814) och Ulrika Magdalena Geijer (1760-1823), föräldrar till Erik Gustaf Geijer. Invid stenmuren i nordväst finns den Erlanderska familjegraven. Här gravsattes statsminister Tage Erlander 1985.

FÖRSAMLING 1995 - RANSÄTER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1702, år 1900: 4551, år 1995: 726

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbröts 1670 ur Övre Ullerud. År 1918 avskiljdes Munkfors som (oegentlig) kapellförsamling och utbröts definitivt 1962.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkplatsen är belägen söder om Munkfors ovanför en sluttning ner mot Klarälven. Idag står en träkyrka från 1980-talet på platsen, men den har föregåtts av en äldre kyrka, likaledes i trä.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den första träkyrkan i Ransäter uppfördes åren 1668-72 och utvidgades till korskyrka 1740-42. I samband med utvidgningen välvdes kyrkorummet med ett brädtunnvalv. Det tresidiga koret var förmodligen ursprungligt. Kyrkan brann ned till grunden 1983.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande träkyrkan stod färdig 1986 på samma plats. Den nya kyrkan, som uppfördes efter ritningar av Jerk Alton, är såväl till helhet som detaljer en rekonstruktion av föregångaren - om än något mindre - och uppfördes således som en för landskapet typisk korskyrka med torn vid västgaveln. Den östra, tresidigt avslutade korsarmen rymmer såväl kor som sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är brädfodrad och vitmålad under branta, valmade plåttak. Västtornet kröns liksom föregångaren av en karaktäristisk huv i två avsatser. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt i den norra och södra korsarmsgaveln. Även interiören har i stora drag färgsatts och dekorerats i enlighet med det äldre kyrkorummet. Den fasta inredningen, som helt fick förnyas, har dock anpassats till de nuvarande, liturgiska kraven.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.

KYRKOMILJÖ: Ransäters kyrka ligger mellan Klarälven och riksväg 62. I närheten ligger Geijersgården och musikskolan Geijersskolan, samt Erlandergården (Tage Erlanders födelsehem). Ransäters Hembygdsgård strax norr om kyrkan, tillhör en av de större hembygdsgårdarna i länet. I kyrkoanläggningen ingår ett putsat bårhus från 1934, ett församlingshem från 1988, en personalbyggnad med kontor och garage från 1988, samt ett förråd, troligen från 1930-talet.
KYRKOGÅRD: Kyrkogården anlades i samband med kyrkobygget på 1670-talet. Den har anlagts på plan mark och har en oregelbunden form med sträckning från sydväst till nordost. Kyrkogården omges på tre sidor av stenmur och på den fjärde sidan i sydöst av en häck mot Klarälven. Norr och söder om kyrkogården ligger väg och åkermark och i nordväst finns grönområden, parkeringsplats, väg och enstaka byggnader.
Från början omfattade kyrkogården endast ett mindre område intill kyrkan. Vid mitten av 1800-talet var kyrkogården för trång och muren flyttades ut 20 alnar åt norr och öster. År 1883 flyttades den ytterligare ett stycke åt öster. En utökning av kyrkogården gjordes mot söder 1934 och slutligen en mot norr med en större areal 1969. Hundra år efter kyrkans tillkomst ersattes kyrkogårdens gamla trähägnad av en stenmur. Ett gravkapell uppfördes i samband med utvidgningen 1934. Kapellet är putsat och försett med skiffertak. Vid redskapsboden utanför hörnet färdigställdes en ekonomibyggnad med expedition och personalutrymmen 1986 och väster om yngsta utvidgningen i norr ett församlingshem samma år.
Lövträd av varierande slag såsom lind, alm, ek, lönn och björk har planterats utmed kyrkogårdsmurarna men även i mindre omfattning inne på själva begravningsplatsen. Häckar av hagtorn avgränsar gravkvarteren. Särskilt regelbunden är häckindelningen på 1934 års utvidgning. På kyrkogårdens äldsta delar norr och öster om kyrkan åtskiljer måbärshäckar de enskilda gravplatserna. Parkrosor har planterats glest på allmänningen öster om kyrkan. Markytan är till övervägande delen gräsbevuxen. Alla huvudgångar är grusade och raka. I och mellan gravkvarteren finns också plattgångar av olika bredd. På senaste utvidgningen har gångarna stensatts.
I den enda bevarade grusgraven, kringgärdad av järnstaket, är majoren och riddaren Johan Gottschalk Geijer (1773-1840) och hans hustru Eva Magdalena Löfman begravda. Kyrkogårdens äldsta gravvård är en hög kalkstensplatta inom järnram väster om kyrkan. Den är rest över Bengt Gustav Geijer (1748-1814) och Ulrika Magdalena Geijer (1760-1823), föräldrar till Erik Gustaf Geijer. Invid stenmuren i nordväst finns den Erlanderska familjegraven. Här gravsattes statsminister Tage Erlander 1985.

KYRKOMILJÖ: Ransäters kyrka ligger mellan Klarälven och riksväg 62. I närheten ligger Geijersgården och musikskolan Geijersskolan, samt Erlandergården (Tage Erlanders födelsehem). Ransäters Hembygdsgård strax norr omkyrkan, tillhör en av de större hembygdsgårdarna i länet. I kyrkoanläggningen ingår ett putsat bårhus från 1934, ett församlingshem från 1988, en personalbyggnad med kontor och garage från 1988, samt ett förråd, troligen från 1930-talet.
KYRKOGÅRD: Kyrkogården anlades i samband med kyrkobygget på 1670-talet. Den har anlagts på plan mark och har en oregelbunden form med sträckning från sydväst till nordost. Kyrkogården omges på tre sidor av stenmur och på den fjärde sidan i sydöst av en häck mot Klarälven. Norr och söder om kyrkogården ligger väg och åkermark och i nordväst finns grönområden, parkeringsplats, väg och enstaka byggnader.
Från början omfattade kyrkogården endast ett mindre område intill kyrkan. Vid mitten av 1800-talet var kyrkogården för trång och muren flyttades ut 20 alnar åt norr och öster. År 1883 flyttades den ytterligare ett stycke åt öster. En utökning av kyrkogården gjordes mot söder 1934 och slutligen en mot norr med en större areal 1969. Hundra år efter kyrkans tillkomst ersattes kyrkogårdens gamla trähägnad av en stenmur. Ett gravkapell uppfördes i samband med utvidgningen 1934. Kapellet är putsat och försett med skiffertak. Vid redskapsboden utanför hörnet färdigställdes en ekonomibyggnad med expedition och personalutrymmen 1986 och väster om yngsta utvidgningen i norr ett församlingshem samma år.
Lövträd av varierande slag såsom lind, alm, ek, lönn och björk har planterats utmed kyrkogårdsmurarna men även i mindre omfattning inne på själva begravningsplatsen. Häckar av hagtorn avgränsar gravkvarteren. Särskilt regelbunden är häckindelningen på 1934 års utvidgning. På kyrkogårdens äldsta delar norr och öster om kyrkan åtskiljer måbärshäckar de enskilda gravplatserna. Parkrosor har planterats glest på allmänningen öster om kyrkan. Markytan är till övervägande delen gräsbevuxen. Alla huvudgångar är grusade och raka. I och mellan gravkvarteren finns också plattgångar av olika bredd. På senaste utvidgningen har gångarna stensatts.
I den enda bevarade grusgraven, kringgärdad av järnstaket, är majoren och riddaren Johan Gottschalk Geijer (1773-1840) och hans hustru Eva Magdalena Löfman begravda. Kyrkogårdens äldsta gravvård är en hög kalkstensplatta inom järnram väster om kyrkan. Den är rest över Bengt Gustav Geijer (1748-1814) och Ulrika Magdalena Geijer (1760-1823), föräldrar till Erik Gustaf Geijer. Invid stenmuren i nordväst finns den Erlanderska familjegraven. Här gravsattes statsminister Tage Erlander 1985.