DALUMS KYRKA

DALUMS KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare absidförsett kor i öster, rest under 1100-talet av tuktad sandsten. Västra delen av långhuset utgjorde ursprungligen bottenvåningen till ett torn. Norr om koret är en sakristia från 1300-talet. I väster är ett kraftigt kort torn från 1500- eller 1600-talet, vars ena mur rider på långhusgaveln. Mitt på långhusets södra långsida är ett vapenhus från omkring 1738. I den västra vinkeln mellan sakristia och långhus är en betongtrappa ned till pannrummet från 1922, täckt av en plåtlucka.
FASAD - Kyrkan vilar på en omålad spritputsad sockel. Fasaden bär en borstad och vitkalkad puts som ej döljer det tuktade sandstensmurverkets ojämnheter. Kring fönster och portar är slätputsade omfattningar, utom i tornets övre våningar. Absiden artikuleras genom en i landskapet unik rundbågsfris, stödd av lisener, vilket tyder på influens från Lunds domkyrka. Den har haft ett rundbågigt önstfönster som nu antyds av en slätputsad yta. Absidens murar byggdes på 1883 för att komma i samma höjd som korets. Kring tornets övre våning är ett vitt järnband.
FÖNSTER - Alla fönster härrör från 1800-talet - sannolikt dess förra hälft - och har karmar, bågar och spröjs av grått trä. Glasrutorna är till övervägande del handblåsta. Solbänkarna är av grovt tuktad granit. Långhuset, koret och tornets bottenvåning har rundbågsfönster med T-post och tre lufter, vissa med hörnbeslag och öppningsbara. De två nedre lufterna har åtta rutor var och den övre lunetten sex. Vapenhusets port har ett överljus i form av en sådan lunett och en liggande luft med fem rutor. Sakristian har i öster och väster ett rundbågsfönster med T-post och tre lufter, varav det ena med hörnbeslag och öppningsbart. Varje luft har sex rutor. Västportens överljus utgörs av ett stickbågsfönster med två liggande lufter, vilka har fem rutor var. Tornet har två små rektangulära fönster med enkla lufter och två respektive tre rutor. Dessa följer ett trapplopp i nordväst. Den övre våningen har tre rektangulära fönster, ett centralt placerat i varje sida utom den östra. Dessa har enkla lufter med sex till åtta rutor. I öst har funnits två rektangulära fönster, vilka nu är igenmurade. Ovan några av fönstren är inmurade granithällar.
PORT - Portarna är raka svarta pardörrar från 1700-talet med liggande profilerad panel och nedtill fält med inskuren rombisk dekor. Framför båda är betongtrappor med järnräcke från 1985. Västporten har dörring och rombisk låsplatta samt sitter i en korgbågad smyg med överljus. Sydporten sitter i en rundbågad smyg med överljus och har utanpåliggande lås från 1800-talet.
TAK - Långhuset bär ett brant sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Kor och absid bär ett gemensamt sadeltak som är valmat över den senares rundning. Det täcks liksom sakristians branta sadeltak av falsad svart storplåt. Nämnda byggnadskroppar har takfötter av grått trä av enkel form, vilka dock på långhuset bildar ett hålkäl. I sakristians gavel är synliga ändträ på hammarband och tassar. Tornet bär ett tälttak med täckning av kluven och tjärad spån. I dess topp är ett kopparklätt kors på en förgylld kula. Takfoten är av vitt trä. Vapenhuset bär ett välvt tak med täckning av falsad svart plåt. Taket kröns över gaveln av ett förgyllt kors. Takfoten är putsad och rikt profilerad med bl. a. trappmotiv, sågtandsnitt och spetsar. Alla takfall har vita respektive svarta hängrännor och vita stuprör av plåt.

Kyrkan av tuktad sandsten bör till långhus, kor och absid ha rests under 1100-talets andra hälft. Absidens lisener och rundbågsfris visar på influens från skånsk-dansk arkitektur, sannolikt har Lunds domkyrka varit inspirationskälla. En möjlighet är att byggmästaren arbetat vid detta bygge. Dalums typiskt romanska sandstenskyrka försågs samtidigt med uppförandet eller något senare med ett västtorn i samma stil. Detta bör ses som en indikation på att en storman låg bakom bygget av sockenkyrkan. Den fornlämningstäta Ätradalen bildar på flera vis en skarp kontrast mot de omgivande skogsbygderna där lämningarna är glesa och sandstenskyrkorna ett fenomen som lyser med sin frånvaro. Ätran som uråldrig kommunikationsled är den främsta orsaken till Dalum kyrkas konstitution. Den aktuella stormannagården i detta fall är Vinsarp.
Under 1300-talet genomgick kyrkan en gotisk omgestaltning i kölvattnet efter Skara domkyrkas stora ombyggnad. En sakristia uppfördes med stickbågig portal, kyrkorummet försågs med kryssvalv och kalkmålningar. Även några spetsbågsfönster arrangerades.
Sannolikt härjades kyrkan i samband med de danska fälttågen på 1520-talet. Enligt traditionen skall den då ha brunnit, för vilket frånvaron av medeltida inventarier talar. Tornet förstördes och ett nytt uppfördes, med tydlig försvarskaraktär.
Under 1600-talets senare del ges kyrkorummet ny inredning. 1661 införskaffas predikstol och 1693 altaruppsats. Vid samma tid utförs även en bänkinredning. Under koret ordnar sig släkten Fägerskiöld på Vinsarp en gravkammare vid seklets mitt. Omkring 1738 byggs vapenhus och två nya fönsteröppningar bryts upp. 1767-68 målas interiören av Matthias Hasselberg, bl.a. renoverade han altaruppsatsen. 1773 togs ett nytt korfönster upp. 1788 uppfördes läktare för en nyanskaffad orgel av Lars Strömblads hand. Sannolikt vidgades då tornbågen.
På 1840-talet var kyrkan i behov av reparation och en sammanbyggnad med Blidsberg och Humla diskuterades men föll på sockenbornas klagomål över avståndet. 1882-83 genomfördes en större renovering av kyrkan. Absidens mur gjordes lika hög som koret, valvet i tornets bottenvåning ersattes av ett träbjälklag för att ge mer plats åt orgeln, triumfbågen vidgades, altarring samt predikstol nygjordes, bänkarna ombyggdes och hela inredningen målades i vitt och guld. Valv och väggar dekorerades av A G Ljungström. För att säkra golvet fylldes gravkammaren igen och kistorna grävdes ned på kyrkogården med undantag för en tennkista, nu i Västergötlands museum. Tidigare under 1800-talet hade fönsteröppningarna förstorats. 1890 införskaffades en kamin för kyrkans uppvärmning. 1907 byggdes ett nytt orgelverk. 1909 ersattes spåntäckningen på torn, kor, absid och sakristia av plåttak och bänkarna miste sina dörrar.
1922 utfördes en renovering efter ritningar av Anders Roland. Exteriörens puts lagades och fick en ny kalkning. Plåttaken målades. Kaminen togs bort och ersattes av ett pannrum med lågtrycksånga. Interiören fick innanfönster, golvet lades om, läktaren utökades, västporten fick vindfång, vapenhuset ny långhusport, inredningen målades i blågrå ton med marmoreringar och dekormålerierna konserverades.
1941 gjordes en stor restaurering med Ärland Noreen som arkitekt. Exteriör och interiör genomgick putslagning och ommålning emedan den gamla målningen flagnade på flera ställen. Dekormålningarna rengjordes och kompletterades. Den nya färgsättningen fick en varmare ton och anslöt till framtagna äldre färger. 1661 års predikstol återbördades och konserverades samt fick ny trappskärm. Även altaruppsatsen konserverades och fick då sina ursprungliga färger framtagna. Det lövsågade läktarbröstet kläddes in med träfiberskivor. För dragning av ny värmeledning lades golvet om och man påträffade två runstenar i det gamla västtornets grundmur. Dessa restes på kyrkogården. Den gotiska omfattningen till sakristidörren knackades fram och man påträffade fragmentariska målningar från medeltid. En ny dopfunt skänktes av ägaren till Vinsarp.
1956 fick kyrkan elvärme. 1965 genomgick kyrkans yttre en renovering varvid plåttaken målades och kulorna förgylldes. 1967 införskaffades ett nytt orgelverk. 1985 uppvisade fasaden putsnedfall i väster och bom i söder samt öster. Den putsade sockeln uppvisade frostsprängningar. Orsaken till detta stod att finna i flera lagningar med kalkcement och målning med organisk färg. Åtgärderna bestod i renhuggning av sockel och omputsning av skadade fasadpartier samt ommålning. Ett absidfönster upptäcktes och markerades. Tornkorset nygjordes emedan det gamla var uppruttet.
2003 genomfördes arbeten med anledning av att tornets läckande plåttäckning orsakat kraftiga rötskador på stommen. Takkonstruktionen nygjordes till stor del och täcktes med spån. Klotet fick ny förgyllning. Nya hängrännor och stuprör uppsattes kring taket. Fasadens puts lagades och målades.