Namn på. Maduras skyddsgudi (generalktatalogen, ocr)
Minacshi
Sri Meenakshi med shiva-tilak (para-tilaka) i pannan, flankerad av två tjänarinnor som fläktar henne.
Den ”fiskögda” gudinnan, som tillsammans med sin gemål Sundareshwarar (en manifestation av Shiva) vördas i Sri Meenakshi-templet, Madurai. Gudinnan Meenakshi, som sedemera blev hustru till Shiva, är Madurais stadsgudinna och var i äldre tid pandyarikets nationalgudinna.
Pandyafursten Malayathuvasan och dennes gemål och drottning Kanchanamala, som regerade i Madurai, kunde inte få barn, och hade utan framgång länge förrättat offerceremonier (yajna) i hopp om att välsignas med ett. Men plötsligt, under en ceremoni, rusade en tre år gammal flicka ut ur den heliga offerelden (agni) och kröp upp i drottningens knä. Fursten blev besviken över att han inte fått en son och oroades av att flickan hade tre bröst, men blev lugnad då en röst sade honom att det tredje bröstet skulle försvinna när hon möter sin tillkommande make. Meenaskhi växte upp, efterträdde sin fader på tronen och gav sig ut för att erövra världen. Efter att ha besegrat nästan alla världens arméer, nådde Meenakski och hennes soldater berget Kailasa, i Himalaya, där Shiva har sin boning. Då arméstyrkan som Shiva sände iväg blev besegrad av Meenakshi, gav han sig till slut själv in i striden. Då Meenaskhi fick syn på honom, försvann plötsligt hennes tredje bröst. Hon darrade av fruktan men fick av sina underlydande höra om profetian och förstod att Shiva var hennes blivande man. Kort därefter hölls deras bröllop i Madurai, varvid Shiva tog namnet Sundara Pandya och de styrde sedan tillsammans pandyariket. De födde så småningom en son, Ugra Pandya (som identifieras med Skanda/Karttikeya/Murugan), som sedemera efterträdde sina föräldrar på tronen. (Fuller, 1984:1; Palaniappan, 1970:31 f.)
Sri Meenakshi är ett exempel på hur en lokal bygudinna (grama-devata), som upphöjts till stadsgud och i forna tider till imperiegud, genomgått ”sanskritisering”, d v s införlivats med den hinduiska sanskritbaserade kulturens panteon. Dessa gudinnor betraktas som ”mödrar” och kallas i södra Indien amman och i norr matrka. Ett annat exempel är Kamakshiamman i Kancipuram. Myten om Meenakshi förtäljer även att hon egentligen är en inkarnation av Shivas gemål Parvati. Drottningen hade också i en föregående existens varit barnlös och då riktat böner till Parvati om hjälp. Parvati hade därvidlag uppenbarat sig i form av en liten flicka och, på drottningens önskan, lovat att återfödas som drottningens dotter i nästa existens. (Palaniappan, 1970:32.) I och med att en by har expanderat, har också dess lokala gudomlighet fått större betydelse. Men hon åtnjuter än idag kult i byarna. Bland annat vördas hon av en fiskarkast tillsammans med semiguden Madurai Viran sittande på fisk. (Whitehead, 1983:24 f.) (Niklas , 2000) [ocr]