Beskrivning <itemDescription> |
-
son till grundaren av Jonsereds fabriker, William Gibson I och Anna Catharina Wijk. Gm. Margreth Thornton Holliday (1819-1882) 1842. Efter studier i Dundee och vid Chalmerska slöjdskolan anställdes G 1836 vid Jonsereds fabriker, där han under Alexander Keillers ledning utvidgade sina tekniska kunskaper, så att han kunde överta ansvaret för fabriksdriften vid brytningen mellan fadern och Keiller tr...
Visa hela
son till grundaren av Jonsereds fabriker, William Gibson I och Anna Catharina Wijk. Gm. Margreth Thornton Holliday (1819-1882) 1842. Efter studier i Dundee och vid Chalmerska slöjdskolan anställdes G 1836 vid Jonsereds fabriker, där han under Alexander Keillers ledning utvidgade sina tekniska kunskaper, så att han kunde överta ansvaret för fabriksdriften vid brytningen mellan fadern och Keiller tre år senare. Beträffande tekniska initativ och överförandet av utländska uppfinningar till Jonsered följde G i Keillers fotspår, och 1850 inlämnades två patentsökningar till kommerskollegium, den ena för en förbättrad konstruktion av vattenhjul, den andra för en ny typ av bränslebesparande ångmaskin. Under G:s tid vid Jonsered utvidgades tillverkningen vid den mekaniska verkstaden med nya produkter, som fann användning såväl inom den växande industrin som det gradvis moderniserade jordbruket. Av stor betydelse blev särskilt framställningen av träbearbetsmaskiner, för vilka Wiliam Gibson & Söner erhöll högsta utmärkelse på Londonutställningen 1862. G:s tekniska intresse visade sig även på det agrara området, där han bl. a medverkade vid en översättning till sv av den engelske agronomen J Smiths avhandling Remarks on thorough draining and deep ploghing (1831). Med bistånd av en skotsk jordbruksexpert infördes också täckdikning på Jonsered. Under den finansiella kris, som 1857 följde på Krimkriget, visade G en beslutsamhet och beredvillighet att ta risker, som väl kunde mäta sig med faderns djärva företagaranda, då han deltog i bildandet av Gbgs Växelbolag, ett bolag med solidarisk ansvarighet, som hastigt skapades för att underlätta den tryckta penningrörelsen i staden. Såväl vid Jonsered som i sin kommunala verksamhet i Gbg ägnade G särskild omtanke åt frågor rörande skolor och fattig- och hälsovård.
Stäng
|