TÄNNÄS KYRKA

KYRKOMILJÖN
Kyrkan ligger centralt i Tännäs kyrkby i sydsluttningen nedanför Tännäsberget intill vägkorsningen mellan vägen mot Särna och vägen mot Funäsdalen. Tännäs socken bröts ut ur Hede omkring 1550 och är en utpräglad fjällbygd som gränsar till Norge i väster. Kyrkan och kyrkbyn, Sveriges högst belägna, har kulturvärden av riksintresse.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Kyrkogården omger kyrkan och inramas av ett vitmålat staket. Huvudingången ligger mittemot kyrkporten i tornet men det finns även en grind norr om kyrkan och en i söder vid parkeringen. Byggnad för vaktmästare ligger direkt till höger om tornet i kyrkogårdens kant. Den har vitmålad panel på förvandring, i likhet med kyrkan, och ett bandtäckt plåttak. Kyrkogården är gräsbevuxen med grusgångar kantade av björkalléer. Det finns även formklippta granar. De äldsta gravarna ligger öster om kyrkan.

Kyrkan är uppförd i timmer och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, en mindre sakristia vid östgaveln samt västtorn. Tornet är relativt lågt och kröns av en lika låg korsprydd lanternin utan öppningar. Ingång sker genom tornet men det finns separat ingång till sakristian från norr.

Kyrkan uppfördes omkring 1851-1855 av byggmästare Johan Nordell från Los i Hälsingland, efter ritningar av förste arkitekten vid Överintendentsämbetet, Johan Adolf Hawerman, 1840. En äldre bevarad ritning från 1837 gjordes troligen av Knut Schanke från Röros men reviderades av Hawerman. Denna ritning visar ett torn avslutat med lanternin och spira, vilket troligen aldrig kom till utförande. Kyrkan som föregick den nuvarande var belägen något söder om denna och byggdes 1672. Denna kyrka restaurerades och ombyggdes på 1790-talet. Det finns delar av inredning från den äldre kyrkan bevarad i den nuvarande, såsom dörrarna i vapenhuset och de snidade ornamenten ovanför. I sakristian finns också en tavla med texten "Anno 1672 uti maij månad bleff däne kyrkin funderat, och bygd och den 24 juni samma år af kyrkioherde här Hinrik Oloffson Drake ? och invigt".

Idag har kyrkan en putsad och gråmålad naturstenssockel. Tornets sockel är gjuten. Fasaderna är klädda med liggande vitmålad panel på förvandring målad vit med oljefärg. Långhusets knutlådor av slät panel är formade som pilastrar som bryter upp fasaden. De bär upp en kraftig markerad taklist. Tornet har liggande panel precis som långhuset med slät panel vid hörnen. Yttertaket som är flackt är belagt med bandtäckt svartmålad plåt. Långhuset har sex fönster, tre mot norr och tre mot söder. Fönstren är rundbågiga och småspröjsade. Fönstren är målade i samma vita färg som fasaden. Vitmålade hängrännor och stuprör.

Tornet delas upp av en list i höjd med långhuset taklist. Det finns en liten lucka ovanför listen. Ljudluckorna av trä är rektangulära och svartmålade och sitter strax under torntaket. Den profilerade taklisten är precis som på långhuset mycket kraftig. Lanterninen ovanför är mycket låg och har inga öppningar. Lanterninhuven kröns av ett förgyllt kors, som utbyttes vid den senaste renoveringen 1984. Kyrkans ytterport är av trä och den fiskbensmönstrade panelen målad brun. Ovanför ingången finns en platta med förgylld inskription (Oskar I). Den höga trappan är av kalksten, som är ganska starkt förvittrad. Det finns en handikappramp i sträckmetall lagd över trappan från norr. Sakristian är tillbyggd öster om koret med separat ingång från norr. Den smala skorstenen till spismuren finns kvar.

Tännäs socken bröts ut ur Hede omkring 1550 och är en utpräglad fjällbygd som gränsar till Norge i väster. Kyrkan och kyrkbyn, Sveriges högst belägna, har kulturvärden av riksintresse.

Kyrkan uppfördes omkring 1851-1855 av byggmästare Johan Nordell från Los i Hälsingland, efter ritningar av förste arkitekten vid Överintendentsämbetet, Johan Adolf Hawerman, 1840.

Kyrkan som föregick den nuvarande var belägen något söder om denna och byggdes 1672. Denna kyrka restaurerades och ombyggdes på 1790-talet.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - TÄNNÄS

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 374, 1900: 1297, 1995: 1661

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Socknen utbruten ur Hede senast omkring 1550. Ljusnedal utbröts till egen bruksförsamling 1680, annexförsamling inom Tännäs socken 1922.

LÄGE OCH OMGIVNING - Tännäs är en fjällsocken som i väster gränsar till Norge. Kyrkan ligger i Tännäs kyrkby i en sydsluttning upp mot Tännäsberget. Kyrkan och kyrkbyn, Sveriges högst belägna, har kulturvärden av riksintresse. Brukskyrka uppfördes vid Ljusnedals bruk på 1750-talet, distriktskyrka tillkom på 1920-talet i Funäsdalens tätort (se nedan). Kapell har uppförts i Högvålen 1960 och i Bruksvallarna 1978.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Traditionen omtalar att ett kapell eller en kyrka fanns i Tännäs senast på 1400-talet. Vid 1600-talets mitt började man diskutera att ersätta en då befintlig äldre kyrka med en ny. II: En träkyrka, sannolikt belägen söder om den nuvarande, invigdes 1672 och restaurerades eller ombyggdes på 1790-talet.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Nuvarande träkyrkan uppfördes, enligt beslut ett stycke norr om den gamla, mellan 1840 och omkr. 1855 av byggmästaren Johan Nordell efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, sakristia vid östgaveln samt västtorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den välbevarade klassicistiska kyrkan har flackt sadeltak, tornet låg lanterninhuv. Den ljust gråmålade panelarkitekturen livas av en stramt hållen arkitektur med pilastrar och gesimser i trä. Ingång genom tornet i väster. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv med profilerad taklist och väggpilastrar.Inredningen är välbevarad sedan byggnadstiden. Färgsättningen är gråvitt med guld och inslag av blått och rött i altarväggens skenperspektiv, målat av Nils Magnus Åkerström från Östersund 1856. Altaruppsatsen med ett kors med svepeduk, predikstolen och den slutna bänkinredningen är troligen från byggnadstiden. Orgelläktare byggdes först 1957-58, orgelfasaden 1960. Interiören ommålades senast 1984, med ledning av den ursprungliga färgsättningen.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan äger ett flertal medeltida inventarier.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Belägen på sluttningen mot den mer eller mindre numera uppdämda sjön Lossen. Kyrkobygget påbörjades 1840, men avbröts för att återupptas 1851 av byggmästaren Johan Nordell. Kyrkan stod färdig ca 1855. Ritningen var troligen upprättad av Knut Schanke från Röros, något reviderad av J. A. Hawerman 1840. Invigningen ägde rum den 10 oktober 1858 av prosten N. Nordien. Den gamla tornlösa träkyrkan från 1672 såldes som ved 1849, rester av grunden finns sannolikt bevarade under mark på kyrkogården, något söder om den nuvarande kyrkan.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och en stor sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet. Separat ingång till sakristian från norr.
Materialet är timmer. Putsad och gråmålad naturstenssockel. Fasaderna är klädda med liggande vitmålad panel. Slätpanel på tornets hörn. Yttertaket belagt med bandtäckt svartmålad plåt. Ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Förutom att tornet byggts lägre återgår exteriören på de existerande ritningarna. 1837 års ritning visar ett torn avslutat med lanternin och spira, vilket dock troligen aldrig kom till utförande. Det existerande tornet förhållandevis lågt och kompakt med låg korsprydd lanternin utan öppningar. Exteriören troligen oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Det ljusa kyrkorummet har väggarna klädda med gråvit stående slätpanel. Innertaket består av ett flackt tunnvalv med längsgående panel, med blågrå målade rundlar kring kronornas fästen. Inredningen målad i ljusa grå och vita färgtoner. Korväggen prydes av en altaruppställning med kannelerade pilastrar som bär upp en båge. På den ljusmålade sockeln, ursprungligen mörkare grå, ett förgyllt kors med svepduk mot ett målat golgatalandskap. Sockeln flankeras av förgyllda änglar. Svartmålat altare med snidad guldrelief. Direkt på den bakomvarande korväggen skenarkitektur i två våningar målad i vitt, rosa och ljusblått samt draperimålning, allt utfört 1856 av Nils Magnus Åkerström från Östersund. Vitmålad dopängel. Predikstolen i vitt med förgyllda lister och emblem från byggnadstiden. Draperimålning och skenarkitektur förekommer även bakom predikstolen. Den äldre kyrkans predikstol, delvis förstörd, utförd av Jöns Ljungberg omkring 1796 finns uppställd i sakristian.
Troligen ursprunglig men moderniserad sluten bänkinredning i två kvarter, målad i ljusgrått och beige med gula lister, dörrarna numrerade. Läktare byggdes först 1957-58. Orgeln med modern fasad byggd 1960 av Grönlunds Orgelbyggeri. Golv av breda plankor. Dörrarna in till kyrkorummet dekorerade med snidad allmogedekor. Över entrén till kyrkorummet snidad dekor, utförd av Ljungberg omkring 1796 för den äldre kyrkan.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland