ALSTERS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början.

Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna mot öster tagits bort och lösa stolar och en ljusbärare har istället placerats där. Mellan koret och kyrkorummet finns ett korskrank med skuren dekor. Samtliga golv av lackerat trä.

KYRKORUMMET är stort och ljust. Golvet är lagt med smala, lackerade golvbrädor och avlutas mot väggen med gråmålad list. I mitt- och korsgång ligger en kantad matta i grå-grönt. Väggar av ljust målad slätpanel. De rundbågade fönstren är kopplade och mot insidan försedda med stora, ospröjsade rutor. Bågar och karmar är målade i gråvitt medan de släta fodren kring fönstren är blåmålade. Ett plant innertak klätt med profilerad lockpanel bärs upp av fyra gråmålade fyrkantspelare i anslutning till korsarmarnas anslutning mot mitten. Blåmålade takrosetter markerar ljuskronornas placeringar.
Innerdörrar mot söder och väster består av dubbla dörrar med speglar.

KORET är förhöjt två steg och har ett korskrank vars nedre del består av marmorerade fyllningar i grått och den övre delen är genombruten snidad och förgylld. På varje skrank finns en snidad rombisk figur samt en skuren träbyst. Bysterna föreställer Olof Kolthoff (1672-1740) och hans hustru Kristina Kolthoff ?-1724). Dominerande färger är grönt och brunt. Fönster mot söder respektive norr likt övriga fönster i kyrkan.
ALTARUPPSATSEN i provinsiell barock dateras till tiden kring 1700. Bildhuggarens namn är okänt, men den stofferades 1721 av mäster Israel Alexander Brun, Kristinehamn. En målarmästare som var verksam i flera kyrkor i de östra delarna av Värmland under denna tid. Uppsatsen är uppbyggd i två våningar med korsfästelsen som centralmotiv med Kristus mot en svart bakgrund flankeras av Maria och Johannes. På var sida finns ett par vridna kolonner samt snidade figurer föreställande Petrus och Paulus. Den övre delen skildrar Kristi uppståndelse med Moses och Johannes Döparen på ömse sidor. Altaruppsatsen kröns av fem snidade figurer föreställande fem dygder: givmildhet, hopp, kärlek, tro och rättvisa. Dominerande färger är grå marmorering, svart, guld och blått. ALTARET är en träkista målad i rosa-brunt och försett med en målad vit duk och enkel frans. ALTARRINGEN är rektangulär med marmorerade fyllningar i grått med brun list, bred öppning mot altaret i norr och söder. Knäfall och överliggare är klädda med brunrött tyg. På korets norra sida finns PREDIKSTOLEN utförd 1662. Den tillverkades till Väse kyrka och bekostades av greve Eric Soop på Hammars gård. Då Väse kyrka 1705 fick ny predikstol överfördes den till Alsters kyrka. Predikstolens dörromfattning med ingång från öster och rak trappa skall enligt uppgift vara ursprunglig från Alsters kyrka. Trappstycket är dekorerat med släta speglar målade i brunt, svart och guld och är försedd med snidade akantusslingor upp- och nertill. Den 8-kantiga korgen pryds av snidade figurer mellan halvkolonner där Kristus står i mitten, omgiven av evangelisterna. Predikstolen stofferades 1732 av målarmästare Nils Mård, Karlstad. Efter övermålning under 1800-talet är den ursprungliga färgsättningen sedan 1976 åter framskrapad. Ett ljudtak med snidade dekorationer. Undertaket är målat i blått och där hänger en snidad duva. I korets södra del står en DOPFUNT i trä från 1965, ritad och tillverkad av Svensk Kyrkoslöjd, Sköldinge. Mot väggen står ett bord med vävd TEXTIL ovanför. Textilen är komponerad av Greta Mörk. Ett golvur i vitt med förgyllning. Här finns också ett processionsskors, från 1976. I korgolvet, intill predikstolen ligger sedan renoveringen 1915, en GRAVHÄLL i kalksten. Den föreställer en man och en kvinna och är gjord för kyrkoherde Benedictus Nicolai Carlstadius (1595-1643). Gravhällen låg ursprungligen i Karlstad, men under 1750-talet transporterades den till Alster och användes där mellan 1804 och 1905 som trappsten. KORMATTA ull i ryateknik är komponerad av Ethel Halvarsson-Andersson och vävd av Värmlands Hemslöjd 1947. Dominerade färger är grått, grönt och blått. En PSALMNUMMERTAVLA med snidat, förgyllt överstycke och svart botten står i koret. En annan psalmnummertavla har svart botten och smal förgylld kant.

På var sida om altaret, ett steg ovanför korgolvet, finns en dörr som leder in till den bakomliggande sakristian. SAKRISTIAN har hela korsarmens bredd och utgjorde tidigare koret, men sedan renoveringen 1915 då en brädvägg sattes upp, används det som sakristia. I en garderob på den södra sidan finns rester kvar efter timmerväggarnas ursprungliga marmorering i grått. Golvet är lagt med heltäckningsmatta och väggarna är klädda med panel

LÄKTAREN i väster bärs upp av fyrkantspelare. Läktarbarriär med fyllningar är målad i vitt, ljust grått med förgyllningar. Orgelfasaden från 1884 i empir / nyklassicistisk stil, även den i ljust grått och förgyllningar är troligen ritad av IH Holmgren. Fasaden går ända fram mot läktarbarriären. Orgelverket, som står på läktarens norrsida med kortsidan mot kyrkorummet, är tillverkat av Åkerman och Lund, Solna, 1959. Orgelhuset byggdes på bakåt samma år. Golvet på läktaren är lagt med heltäckningsmatta och möblerat med lösa stolar. En äldre bänk finns kvar.

BÄNKINREDNINGEN från 1914-15 består av öppna, gråmålade bänkar. Psalmbokshylla och överstycke på gavel och ryggstöd är brunlaserade. Lösa bruna dynor. I långhuset är bänkarna fördelade på fyra kvarter med mittgång och sidogångar (13 bänkar väster, och 4 bänkar mitt om den tvärgående gången). Korsarmarnas bänkar är indelade i två kvarter vardera om 4 bänkar. Bänkarna ansluter här mot yttervägg. I den södra korsarmens östra kvarter, har man under senare tid tagit bort bänkarna och där gjort plats för ljusbärare och lösa stolar.

LÄKTARUNDERBYGGNAD med vapenhus, liten skrubb och trappa till läktaren finns sedan 1915. Dörr från vapenhus till brudkammare och litet maskinrum är spegeldörrar från 1915. I det lilla maskinrummet finns rester av bröstpanel från 1915 bevarad. Underbyggnaden kompletterades 1976 med brudkammare och WC. Den bakersta bänken på var sida om mittgången är borttagen.

VAPENHUS i väster med lackat trägolv, grå golvlist, vitmålad bröstpanel och vit panel i taket. Trappa upp till läkaren, längst den västra väggen. Trappsteg och räcke av trä.

BRUDKAMMARE med platsgolv, målade väggar och panel i taket. Enkla vita dörrar. WC med platsgolv, rosamålad väv på vägg och skivor i taket.

Komplettering vid inventering 2003 Kyrkan uppfördes 1693-1696 av byggmästare Anders Rank från Filipstad. Den uppfördes som en korskyrka med det grekiska korsets form. Tornet placerades över korsmitten och utvändigt var kyrkan klädd med spånor. Sakristia fanns på östra korsarmens norra sida. Kyrkan hade nio fönster och den var vitlimmad invändigt. Altaruppsatsen, daterad 1643 på baksidan, är troligen inte i sin helhet från den tiden, utan har fått senare tillägg, bland annat 1712. Enligt uppgift i kyrkböckerna från 1715 stofferades den då av mäster Brun från Kristinehamn. Predikstolen tillkom under 1700-talets början då den inköptes från Väse kyrka. Sex nya fönster togs upp 1726 och målarmästare Nils Mård från Karlstad vitlimmade väggarna och draperade fönstren med "gardiner". (Det är troligen från detta måleri som det finns rester kvar av i sakristian). Det murade gravkoret i öster tillkom i början av 1700-talet som gravkor för Olof Koltoft och hans familj. Dessa finns också avbilade som snidade byster (Olof Kolthoff (1672-1740)och hans hustru Kristina Kolthoff (?-1724)) på korskranket. År 1805 revs sakristian den flyttades i stället till gravkoret.

Tornspiran togs ner 1835 och ersattes av ett järnkors på tornhuven. En orgel placerades på en liten läktare på korets södra sida 1832. År 1853 målades hela inredningen i vitt med förgyllningar. En orgeln från EA Zetterqvist & son, Örebro, införskaffades 1884 och placerades på västläktaren då också orgelfasad och läktarbarriär i nyklassicistisk stil tillkom.

Kyrkan var mycket illa medfaren i början av 1900-talet och den ansågs då som stiftets mest slitna kyrka. Under åren 1914-15 genomfördes en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Bror Almqvist, Stockholm. Korsarmarna i norr och söder kortades med 1/3 så att kyrkan fick formen av ett latinskt kors, tornets bärande delar stöttades med pelare och ett nytt yttertak lades. Sakristian flyttades från gravkoret och inreddes istället i östra korsarmen som avbalkades med en ny trävägg. Detta rum användes också som kommunalrum. Ett utrymme skapades under västläktaren genom att några bänkar togs bort. Nytt innergolv lades, tak och innerväggar (som tidigare haft den dekorerade timmerstommen synlig) kläddes med bröstpanel och nya öppna bänkar insattes. Hela kyrkan målades om; väggar, golv och inventarier målades med oljefärg och taket ströks med limfärg. Predikstol och altartavla renoverades. Även yttertak och fasadspån sågs över och byttes delvis ut. En trappsten vid södra porten visade sig vara en gravhäll ditflyttad från Karlstad, denna flyttades in till korets södra sidan. Antika fönsterglas byttes mot nya och tre skorstenar uppmurades.

Några mindre förändringar gjordes 1946 efter förslag av arkitekt Einar Lundberg. Arbetet syftade till att skapa ett värdigare kyrkorum.

Arbeten med yttertaket genomfördes 1948-49. De tidigare tunna stickspånen byttes mot tjocka spånor och torntaket lades med koppar. Kaminerna, som stod i sakristian samt norra respektive södra korsarmarna, togs bort 1951 då elektrisk värme och ljus installerades. År 1959 flyttades västväggen fram under läktaren så att en brudkammare kunde inredas och större vapenhus ordnas. Den befintliga vindstrappan revs och en ny fällbar trappa ordnades. Orgelhuset tillbygges bakåt, men orgelfasaden lämnades orörd. Sakristian moderniserades 1964 efter förslag av arkitekt Gunnar Henriksson.

En större invändig renovering skedde 1976 efter handlingar upprättade av arkitekt Lars-Erik Havstad, Karlstad. Bland annat byttes samtliga fönster till nuvarande spröjsning och två fönster på norra korsarmen togs bort ersattes av ett fönster. Golvet slipades och lackades, väggen mot väster kläddes med ny panel och målades, övriga väggar målades. Taket skrapades och målades. Altaruppsats och predikstol konserverades och äldre färgsättning togs fram, altarrund ommålades och omklädes. Bänkar skrapades och målades. WC installerades i läktarunderbyggnaden 1982.

Den timrade korskyrkan i Alster har formen av ett latinskt kors, klädd med faluröda spånor. Taket, som är valmat vid gavlarna, är tjärstruket. Över korsmitten finns ett spånklätt torn med två rundbågade och tjärstrukna ljudluckor åt fyra håll. Torntaket utgörs av en kopparklädd huv som avslutas med ett förgyllt kors på kula. I öster finns en kvadratisk gravkammare murad av natursten och ett valmat tak med skiffer. Gravkammaren, som tidigare fungerat som sakristia, används numer som förråd.

Ingångar till kyrkan finns i södra och västra korsarmen samt i öster i anslutning till sakristian och gravkammaren. Portarna i söder och väster är rundbågade och klädda med svartmålad snedställd panel. Huvudingången i söder har ett vindfång med sadeltak och skuren dekor och klassicistiska detaljer som tandsnittslist och kolonetter med en stor stenhäll framför. Ingången mot väster har en naturstenstrappa med 8 steg och svart järnräcke.

Takfoten är träinklädd och målad med röd slamfärg. Svarta stuprör och hängrännor finns runt kyrkan. Sockeln är synlig på del av kyrkan och utgörs där av en putsstruken stensockel.

Fönstren är småspröjsade och vitmålade. Fasadspånens utseende varierar. Långhusets spånor är skurna i "tappar", medan de nyare spånen, på korsarmarnas norr och södergavlar, utgörs av enklare, rakt avslutade spån.