Håkan Hellström-album, monterdel, Håkan Hellström CD

Känn ingen sorg
“Som jag minns det gillade inte så många andra honom då i början. Jag var kanske lite utanför och musiken gjorde att jag hittade ett sammanhang.”
Det berättar Helena Rost, som gick i högstadiet när Håkan Hellströms första skiva »Känn ingen sorg för mig Göteborg« släpptes. Hennes kompis Oskar Rickardsson gick i gymnasiet och lyssnade mest på brittisk pop. För honom kändes Håkan Hellströms musik både bekant och helt ny.
“Att vara sexton år och höra stora, starka känslor på svenska. Det talade till mig.”
Musikjournalisterna älskade Håkan Hellström, men han delade redan då lyssnarna i två läger. Fansen gillade hans lokala referenser och rycktes med av hans ärliga, stora känslor. Andra tyckte att han sjöng falskt. Tjugo år senare har Håkan Hellström slagit alla tiders publikrekord på Ullevi och har en egen spårvagn uppkallad efter sig. Falsksång eller inte – en symbol för Göteborg får han väl ändå räknas som?

HÅKAN HELLSTRÖM CD - The CD ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” from 2000 became indie pop artist Håkan Hellström’s breakthrough. Within 20 years he had broken all attendance records at Ullevi stadium.
----------
Don’t feel sad
“As I remember, not many other people liked him at first. I was maybe a bit of an outsider and the music helped me to find acontext.”
The speaker is Helena Rost, who was an upper elementary school pupil when Håkan Hellström’s first album Känn ingen sorg för mig Göteborg (Don’t feel sad for me Gothenburg) was released. Her friend Oskar Rickardsson was in secondary school and mostly listened to British pop. He found Hellström’s music both familiar and totally new.
“To be sixteen years old and hear big, powerful emotions in Swedish. That spoke to me.”
Music journalists loved Hellström but even back then he split people into two camps. His fans loved his local references and were moved by his honest, powerful emotions. Other people felt he sang off key Twenty years later, Håkan Hellström has broken all attendance records at Ullevi and has a tram named after him. Singing off key or not – surely he can still be considered a symbol of Gothenburg?