När den där unga kraftfulla flickan förstod vilket gyllene vapen som fanns i hennes medvetande, var hon tvungen att investera den energin i sig själv för att komma ut ur det religiösa fängelse hon levde i.
När jag förstod att en så enkel sak som ett regnbågsfärgat armband inte kan köpas eller användas i mitt arabiska land, bestämde jag mig för att lämna landet, min familj och mina bästa vänner för att söka efter inre frihet och grundläggande mänskliga rättigheter. Jag trodde aldrig att just jag skulle behöva slåss för att lämna det religiöst dominerade, arabiska samhället. Men jag gjorde det med stolthet. Javisst, jag är priviligierad nog att ha fått utbildning vid ett amerikanskt universitet i ett av arabländerna. Eftersom jag där lärde mig att oavsett vad du vill ha så KAN DU FÅ DET.
Efter att ha tillbringat många timmar på biblioteket med boken ”The Unspeakable Love in The Middle East” (”Mellanösterns onämnbara kärlek”), förstod jag att Beirut var den plats i arabvärlden som kunde erbjuda mer frihet än andra ställen.
Efter några månaders förberedelser på att resa utomlands och starta ett nytt liv, så gjorde jag det. Jag reste till Libanon som en första destination för min frihet. Jag tog av mig min huvudsjal och jag mötte min flickvän som jag sen hade en distansrelation med.
Det första jag gjorde efter att ha anlänt till Libanon var att köpa ett regnbågsfärgat armband och fram till nu, 2016, bär jag det fortfarande på min handled här i Sverige. Det kanske låter som en mycket liten och fånig sak. Men är du rädd för att utrycka din åtrå innebär det också att du är förbjuden att utrycka dig själv som människa på ett mer övergripande plan.
Sedan den dagen, då jag kände friheten i de små sakerna, öppnades mina ögon och jag tog beslutet att fortsätta min resa till västvärlden för att fortsätta leva mitt liv som HBTQ-person och slåss för mina rättigheter.