idiofon, skallra

Enligt generalkatalogen är detta en skallra i form av en fågel, med blå och röd målning. Modern. ¿Koskims¿, sissauchdansen. Proveniensen anges till British Columbia. Denna fågel skallra liknar i mycket hög grad dem som snidas av nuu-chah-nulthindianerna, där denna form är typisk. Även målningen liknar den vi ofta finner hos dessa. Enligt generalkatalogen är dock denna skallra använd i sissauchdansen vilken är en dans i ett av de två hemliga sällskapen hos bella coolaindianerna. Detta noggrant angivna användningsområde kanske därför stämmer. En möjlighet föreligger här at denna skallra är tillverkad av nuu-chah-nulth men använd av bella coola.

Sissaauchdansen förekommer emellertid även hos bella bella, en av de norra kwakiutlgruperna. De sissauchdansen är mycket specifik och där de föremål som används i den är gåvor från de övernaturliga väsen som anses vara närvarande under vissa delar av ceremonin enligt trosföreställningen och tillverkades enligt andarnas specifikationer förefaller det inte troligt att denna i stilen nuu-chah-nulth-skallra är tillverkad av bella coola eller bella bella. Möjligheten finns dock att en nuu-chah-nulth-skallra ändå har använts hos bella coola.

Nuu-chah-nulth-konstnären Tim Paul från substammen hesquiaht berättade om att en bella coola-hövding en gång gift sig med en nuu-chah-nulth-flicka. Bella coola-hövdingen fick då bland annat som gåva en skallra som kom att användas ceremoniellt/rituellt hos bella coola. Med uppifter som dessa kan alltså eventuellt avändningsområdet i sissauchdansen ändå stämma. Tim Paul har för övrigt vid besök här i museet också identifierat 1904.19.53 som nuu-chah-nulth.

En möjlighet till generalkatalogens uppgifter skulle kunna vara att föremålet insamlats av Fillip Jacobsen som troligen samlade in en del föremål åt Retzius och som under denna tid också levde relativt länge hos bella coola. Han skrev också en fin artikel om bella coolas sissauch-dans i tidskriften Ymer 1896. Enligt Staffan Brunius noggranna genomgång 'Etnografica från Nordvästkusten', 1978, finns en förteckning över de föremål i Retzius samling som förvärvades av Fillip Jacobsen, eller som kan ha förvärvats till samlingen av honom. 1904.19.53 finns dock inte med bland dessa. Detta talar för att föremålet kanske inte är förvärvat av Fillip Jacobsen. Jacobsens kunskaper om sissauch-dansen och föremål som användes i den kan kanske ändå innebära att han lämnat uppgifter till generalkatalogen om föremålet, som kan vara riktig. Problemet är dock i synnerhet att skallran harr nuu-chah-nulth-design. I generalkatalogen nämns också ordet ¿Koskims¿. Detta ger upphov till ytterligare problem. ¿Koskims¿ har inte återfunnits i litteraturen. Ordet 'koskimo' är emellertid namnet på en av södra kwakiutlgruppens substammar. Koskimo bor strax norr om nuu-chah-nulths område och de handlade flitigt med de sistnämnda under den tid föremålet samlades in. Här föreligger således också möjligheten att föremålet har använts av koskimo men tillverkats av nuu-chah-nulth. Problemen med proveniensbestämningen av detta föremål är alltså många men det enda säkra vi kan fastställa är att det är ett föremål snidat i typisk nuu-chah-nulth-stil. Ett ytterligare argument för att det inte är ett bella coola-föremål är att generalkatalogen bara anger British Columbia som proveniens. För övrigt kan nämnas att nuu-chah-nulth nu använder skallror tillverkade av tsimshian i deras stil. Dessa byten av föremål förekommer alltså än./JG