KIMSTADS KYRKA KYRKOMILJÖ

Kimstad är en medeltida socken och omnämns 1237 som Kimstadha. Socknen är fornlämningsrik och ett av länets märkligare fynd, ett medeltida guldsmycke, påträffades 1818 i vattnet nedanför Kimstads kvarnar. Två runristade stenar finns bevarade. Den ena står uppställd vid kyrkogårdsmurens norra ingång och den andra, som eventuellt är en häll till ett tidigkristet gravmonument, är inmurad i kyrkans norra korvägg. Socknen hör till det område som betecknas östra Östergötlands odlingsbygd. I socknen finns ett flertal insjöar, Motala ström och även en del av Göta kanal går genom södra delen av socknen. De huvudsakliga näringarna har varit jordbruk och fiske. Socknens jord har legat under ett fåtal stora gårdar, däribland Norsholm vars föregångare, det medeltida Munkeboda, tillhörde linköpingsbiskoparna. Norsholm hörde fram till 1705 till Skärkinds socken. Socknens största egendom är dock Löfstad slott, som även har stora jordarealer i de närliggande socknarna. Ägarna till Löfstad har sedan 1699 haft patronatsrätt, d v s rätten att utse kyrkoherde. Löfstad slott och park är sedan 1926 museum. Socknens tredje stora gård är Landsjö, vilken innehafts av släkterna Kuylenstierna och Strömfelt. Landsjö har under medeltiden varit en befäst sätesgård. Östra Stambanan, som anlades 1872, passerar genom socknen med station i Kimstad och Norsholm. Dessa har genom järnvägens tillkomst expanderat kraftigt. Även den smalspåriga järnvägssträckan Norrköping-Finspång-Örebro passerade genom socknen med station i Kimstad.

Kyrkomiljön
Området runt kyrkan har efter järnvägens tillkomst expanderat kraftigt. Kimstad station förlades strax sydväst om kyrkan. Väster om kyrkan och på andra sidan landsvägen är den f d kyrkskolan belägen. Den utgörs av en välbevarad panelad tvåvåningsbyggnad, som uppfördes 1873. Det finns uppgifter om att kyrkstallarna revs 1948. Den f d prästgården är belägen vid Motala Ströms norra strand ett par kilometer nordväst om kyrkan.