LANE-RYRS KYRKA

FÖRSAMLING 1995: LANE-RYR
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1130, år 1900: 1718, år 1995: 1806

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i bebyggelsen i Lane-Ryr, och på Kyrkebyns mark. Läget är högt med vid utblick. Till kyrkomiljön hör ett äldre kyrkstall i nordost, samt en f.d. skola byggd 1874, sedan 1969 församlingshem, ett f.d. ålderdomshem samt, norr om kyrkan, en hembygdsgård (1936). En komministerbostad från 1923 återfinns i kyrkbyn. Kyrkan ligger strax öster om Bäveån (som här kallas Kyrkbäcken) och över vilken Stötegårdsbron leder, en stenvalvsbro byggd 1846. Kyrkan är belägen på en terrass i västläge, i anslutning till den dalgång som vidtar åt nordväst. Odlingsmark förekommer i dalgångarna men socknen består till största delen av kuperade skogsmarker. Socknen hette före 1884 Norra Ryr. Lane-Ryrs socken är belägen ca 10 km nordost om Uddevalla.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka (biskop Jens 1594) av okänd utformning. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.
II: En träkyrka uppfördes 1671. Enligt inventeringsprotokoll från 1830 var koret jämnbrett med långhuset och klockorna hängde i en separat klockstapel. Kyrkans inredning uppges vara färdig 1675 och läktaren 1698. Enligt en inskription på läktaren skall hela kyrkan ha målats invändigt av Jonas Ahlstedt 1743. Riven 1873, i samband med att ny kyrka uppfördes, något väster om platsen för den gamla. Stora delar av trävirket återanvändes då flickskolan i Uddevalla byggdes 1875. Vid denna byggnads rivning 1965 återfanns en stor mängd målade takbräder.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1872-74 efter ritningar av arkitekt Albert Törnquist. Byggnadsmaterialet utgörs av gråsten. Kyrkan består av ett rektangulärt, enskeppigt långhus med ett polygonalt korutsprång i öster, som innefattar en med skärm avdelad sakristia, samt ett ett torn i väster. En låg tillbyggnad (förråd m m) sluter sig till sakristians nordöstra mur.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är en blandning av nyromansk och nygotisk stil. Portal- och fönsteröppningar är höga och rundbågiga. Flertalet fönster är placerade parvis. Fasaderna har tunna strävpelare i två avsatser och en profilerad taklist över en rundbågefris. Tornet har hörnsträvor. Tornets mittparti avdelas av en list över en zig-zag-list. Samtliga fyra murar har gavlar med trapp-stegsformade utsparningar i murverket. Tornets bottenplan fungerar som vapenhus med ingång i väster. Ytterligare portaler för menigheten återfinns i mittpartiet av kyrkans lång-murar. Interiören är nyklassisistisk med inslag av nygotik. Kyrkorummet täcks av ett tredings-tak. Koret och sakristian skiljs genom ett fältindelat skrank med övre listverk under en halv-rund båge, försedd med textband. I skranket, mellan dörrarna till sakristian, är altartavlan infälld. Den utgörs av en målning från 1874 av Svante Leonard Rydholm. Predikstolen är från kyrkans byggnadstid. Bänkarna har skärmar med fältindelning. Utmed långhusets västra kortvägg sträcker sig den ursprungliga orgelläktaren, även denna med fältindelning. Här under har en modern läktarunderbyggnad tillkommit.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

LANE-RYRS kyrka ligger på en egen KYRKOTERASS, strax nordöst om den egentliga kyrkogården. Terassen ligger i en västsluttning, så att den i öster ansluter till terrängen i övrigt, medan den i väster har flera varv av stödmurar i gråsten. Terrassen är i huvudsak gräsbevuxen, med asfalterade ytor i anslutning till kyrkans ingångar. Den är alltså omgiven av murar, i nordöst och öster ovan mark, i övrigt i form av stödmurar. Den har ingångar i alla väderstreck utom väster, eftersom där är så brant.
KYRKOGÅRDEN ligger sydväst om kyrkan, längre ner i slänten. Den består dels av det äldsta partiet där den gamla kyrkan låg, och dels av flera utvidgningar. Den äldsta skedde 1853. När kyrkan revs lades även den yta där kyrkan stod ut till gravkvarter. Mellan 1931 och 1934 utvidgades kyrkogården ytterligare med ett område i söder, och på 1970-talet utvidgades kyrkogården åter.

DEN ÄLDSTA DELEN är omgärdad på två sidor av en stenmur. I väster, mot Kyrkbäcken (en del av Bäveån) växer en tujahäck, och i söder, mot de senare utvidgningarna, finns ingen särskild avgränsning. Två ingångar i muren, en i öster mot kyrkplanen, med en trappa ner till kyrkogården, och en i nordväst, mot den gamla stenbron över ån, med trappa och grindstolpar. Båda ingångarna har svartmålade smidesgrindar. På den äldsta delen är tätt med gravar, en del höga och halvhöga från 180-talets slut eller 1900-talets början. Gravarna står i gräsbevuxna kvarter, och med asfalterade gångar, en av dem en huvudaxel i öst-västlig riktning.
DE YNGRE DELARNA har en yttre avgränsning med häckar, och här ligger gravarna inte lika förtätade som i äldre delen. Utvidgningen från 1930-talet är långsmal i nord-sydlig riktning, och merparten av gravarna här ligger i kvarter med grusad yta. De har i allmänhet låga vårdar och ramar. En enkel ingång i skarven mellan denna del och den äldre delen, med smidesgrindar mellan stenstolpar, och en ingång längre bort, med trappa och grindar mellan stenstolpar. Mot vägen i öster en rad med lövträd, i väster mot den senare utvidgningen en rad med tallar. 1930-talsdelen är i väster och söder omgiven av den yngsta delen. Här ligger gravarna ännu ganska glest i gräsbevuxna kvarter med låga rygghäckar emellan. I sydöst ett parti med urngravar i halvcirkelform runt en kalkstenskantad brunn. Ingång längst i söder genom järngrindar mellan vitputsade stolpar.
Anläggningen innehåller flera byggnader. Invid en plan nordöst om kyrkan ligger ett äldre KYRKSTALL, rödfärgat under tegeltäckt sadeltak och med svarta portar. Fungerar nu som förråd. Kyrkstallet kan mycket väl vara jämnårigt med kyrkan. Vid planen mellan kyrkterrassen och kyrkogården ligger också den gamla skolbyggnaden, som nu fungerar som FÖRSAMLINGSHEM. Den är byggd 1874, invigdes 1875. Byggdes 1968-69 om till församlingshem, och fick nuvarande utseende 1981-82. Rakt söder om kyrkan, och i slänten ovanför församlingshemmet, ligger ett BÅRHUS, en rektangulär putsad byggnad med koppartak. Taklist med gul tegelfris, breda trädörrar. Troligen 1960-tal. Längst i sydväst på den yngsta delen av kyrkogården, ligger en ekonomibyggnad från 1978 med intilliggande inhägnad redskapsgård.