Gustaf Adolfs Torg

Stora Torget (Gustaf Adolfs Torg) härrör från den första stadsplanen från åren 1619-1621. Det andra torget i samma plan var det trekantiga Fisktorget (nuvarande Lilla Torget).
Stora Torget blev stadens centrum och salutorg. Ute på torget uppfördes det första fristående rådhuset likt en kyrka. Först senare blev denna institution en del av kvartersmönstret. Vid torgets norrsida på samma tomt som idag låg stadshuset. Dessa för staden så betydelsefulla byggnader var båda uppförda av trä.
År 1669 brandhärjades Göteborg vid två tillfällen och kvar blev bara drygt en fjärdedel av husen. Bl.a. drabbades Stora Torget med omgivande kvarter. I samma kvarter uppfördes nu ett nytt rådhus och burggreve Norfelts hus, som båda var av sten.
Rådhuset påbörjades 1668 enligt ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Det uppfördes 1670-1672 som ett tvåvåningshus med brant tegeltäckt tak och putsade fasader indelade med lisener, under ledning av murarmästare L Olofsson.
På 1700-talet fortsatte Stora Torget att vara stadens centrum. År 1746 utplånades stora delar av Nordstaden av en förödande brand, endast Rådhuset klarade sig. De nya byggnaderna runt torget uppfördes nu i sten i form av fyra längor att användas som stadens corps de garde, arrest, materialbodar och spruthus. Ett nytt kommendantshus restes intill rådhuset och rådhuset rustades upp.
Stora Torget fungerade som en magnet för framväxten av det fåtal privata stenhus som uppfördes. Det förnämsta var Jacob Sahlgrens palats byggt mellan Ostindiska kompaniet och Tyska kyrkan. Liknande köpmanshus byggdes för Volrath Tham längre ut vid Norra Hamngatan och John Hall vid Östra Hamngatan bakom Stora Torget.
Denna 1700-talets Göteborgsarkitektur var enkel och flärdfri. De förnämare fasaderna indelades med pilastrar, lisener eller ibland rustikkedjor och var i övrigt sparsamt utsmyckade. Taken var branta och individuellt utformade med olika former av valmningar och hela eller brutna fall.
De stora bränderna åren 1792-1813 utplånades nästan hela den täta, brandfarliga trähusbebyggelsen inom vallgraven. Stora Torget hörde till de platser som klarat sig under dessa bränder. Här byggdes därför inget nytt, men rådhuset, stadshuset och kommendantshuset påbyggdes 1815-1825 och fick nya fasader i den moderna nyklassicistiska stilen. Flera förslag till en ny festivitetsbyggnad vid torget presenterades, men stadens dåliga ekonomi gjorde att detta projekt måste vänta. Inramningen av torget hade dock förändrats - hela Södra Hamnkanalen hade i början av 1800-talet bebyggts med trevåningshus för förmögna köpmän, enligt Carl Wilhelm Carlbergs idéer. 1700-talets färgrika träpaneler och individuellt formade branta tak ersattes nu med nyklassicismens strama enhetligt ljusa fasader och flacka tak.
År 1844 revs det gamla Kaulbarska huset med sitt värdshus och ersattes med Göteborgs Börs- och Festivitetsbyggnad som stod klar 1849. Det var en de första byggnaderna i staden som utformades i nyrenässans och den påkostade torgfasaden med stora portar in till börshallen gav torget en mer officiell prägel.
Samtidigt flyttades torghandeln bort, statyn över Gustaf II Adolf restes och platsen fick sitt nuvarande namn. Det brokiga folklivet försvann och torget blev ett stadens finrum för högtidliga tillfällen.
Bland 1840- och 1850-talens offentliga byggnader intar Börshuset en särställning. Med sin monumentala huvudfasad och sitt överdådigt utsmyckade inre är byggnaden ett viktigt minnesmärke över Göteborg som framåtsträvande handels-, sjöfarts- och industristad vid 1800-talets mitt.
Få förändringar skedde under resten av 1800-talet med Stora Torgets exteriör. I början av 1880-talet var dock lokalerna för stadens förvaltning fortfarande begränsade till Rådhuset, Stadshuset, mindre delar av Börsen m.m., vilket gjorde att det började bli trångt. De följande 50 åren utvidgades därför med kontor i omgivande nya och gamla hus vid eller i närheten av Gustaf Adolfs Torg. År 1885 övertogs Kommendantshuset, som var granne till Rådhuset. I början av 1900-talet byggdes ett nytt gediget tegelhus för mantalskontoret i nuvarande kvarteret Traktören, byggnadsnämnden och drätselkammaren flyttade till det ombyggda "Sahlgrenska Huset", Norra Hamngatan 14 och i Börsen inreddes en ny stor sammanträdeslokal för fullmäktige 1904.
Redan på 1880-talet diskuterades en nybyggnad på Kommendantshusets tomt men först 1935 revs det och ersattes med Asplunds rådhustillbyggnad.
Förspelet till tillbyggnaden hade startat redan 1912 när en arkitekttävling för om- och tillbyggnad utlystes.
Arkitekten E G Asplund vann tävlingen och det var också han som efter många bearbetningar gjorde ritningar för tillbyggnaden. Beslut togs först 1934 och Asplund justerade sina ritningar in i det sista. Den nya byggnaden uppfördes 1935-1937. Samtidigt gjordes mindre ombyggnader i den äldre delen, bl.a. ändrades de gamla fönstren.