MARIEHÄLL

Mariehäll med sin industri- och bostadsbebyggelse gränsar i väster och söder mot Bromma flygplats och Ulvsunda industriområde, i norr mot Bällsta med Solvalla travbana och i öster mot Bällstaån och Sundbyberg. I stadsdelen finns stora kontraster mellan den lummiga trädgårdsstaden å den ena sidan och hyreshus, stora kontors- och industribyggnader, avrivna tomter och kraftigt trafikerade trafikleder å den andra.

Historia
Mariehälls gård uppfördes 178990 med en huvudbyggnad och två flyglar och söder om vägen låg Kratsboda gård. Förutom mangårdsbyggnader fanns en rad ekonomibyggnader. Till Mariehäll hörde också ett brännvinsbränneri.

Utbyggnad av Mariehäll industrier och bostäder
Omkring 1900 började avstyckningen av tomter från gården Kratsboda söder om Bällstavägen. Hyreskaserner byggdes i flera kvarter för industriarbetarna och deras familjer. Den västra delen av nuvarande Mariehäll avsöndrades av ägaren till Bällsta gård 1904. Området styckades av i villatomter och Bällsta villastad bildades.

Många av de boende arbetade på de talrika industrierna som etablerade sig i stadsdelen. En stor arbetsgivare vid sekelskiftet var Mariehälls tegelbruk i kv. Linaberg, anlagt av A.P.Löfström. En kontinuerlig utveckling av verkstadsindustrierna pågick fram till 1960-talet, då stora industri- och kontorshus började planeras.

Stadsplanering
Området inkorporerades med Stockholm 1916. År 1939 fastställdes en plan för ett område i nordost med industrier vid Bällstaviken och för övrigt bostadsbebyggelse. Samma år fastställdes också planen för f.d. Lilla Kratsboda. Planen föreskrev både fristående villor och hyreshus i tre våningar. Året därpå antogs en plan för den sydvästra delen, vilket innebar en utvidgning av Bromma flygfält, ett trafikområde för en förbindelse mellan Bällstavägen och Ulvsundavägen samt ett spårområde. Under 1940-talet fastställdes planer för industriändamål och för hyreshus både norr om Bällstavägen och vid Gårdsfogdevägen.

I planerna för Mariehäll har mycket liten hänsyn tagits till den äldre bebyggelsen. I flera äldre stadsplaner låg hyreshusbebyggelse utlagd över Mariehälls gård och så sent som 1987 tillät en plan för kv. Solhyddan, norr om de södra industrikvarteren, rivning av ett antal äldre villor och uppförande av 25 radhus.

Dagens bebyggelsemiljöer i Mariehäll
Mariehälls gård norr om Bällstavägen var rivningshotad under flera decennier. Genom ett stort engagemang från både myndigheter och privatpersoner kunde den förfallna gården renoveras ca 1990. Området norr om Bällstavägen är för övrigt mycket splittrat och består främst av industritomter, delvis obebyggda samt små flerfamiljshus från 1940- och 1950-talet. I kv. Alphyddan väster om Mariehälls gård ligger den enda bevarade sekelskiftesvillan från Mariehälls villastad. I kv. Linaberg längst i norr ligger välbevarade industribyggnader uppförda ca 1900-1949, med röda tegelfasader. De stora kontors- och industribyggnaderna, som ligger i kv. Vandenbergh vid Bällstaviken, i kv. Baltic längst i norr och i kv. Enigheten längs Bällstavägen, uppfördes omkr. 1970.

Söder om Bällstavägen, i f.d. Bällsta villastad, finns bevarade snickarglädjevillor från 1900-talets början, villor från 1930- och 1940-talet samt små flerfamiljshus från samma tid. Mariehällskyrkan från 1925 upptar en viktig plats i stadsdelen. En annan f.d. offentlig byggnad är Gamla Folkets hus från ca 1910 som idag används som bostad.

Kratsboda
Området söder om Bällstavägen f.d. Kratsboda karakteriseras av ett oregelbundet gatunät och kuperad terräng. Den äldre karaktären med stora hyresvillor och arbetarbostadshus har till stor del försvunnit. Många av de rivna husen har ersatts med nya flerfamiljshus på 1980-talet. Kvar finns tre renoverade flerfamiljshus från 1900-talets början, flerfamiljshus från 1940-50-talen samt en villa från sekelskiftet som ligger granne till det gamla industrikvarteret Fredsfors. Vid Klintbacken ligger en putsad tvåvåningsvilla uppförd som daghem av Bromma församling 1929, och vid Bällstavägen, där många sekelskifteshus rivits, finns ett affärshus kvar, f.d. Konsum.

I kv. Fredsfors vid Karlsbodavägen ligger, intill en äldre industribyggnad, det stora Bällstahuset som uppfördes som ett industri- och kontorshus omkring 1960. Mot norr och utmed Bällstavägen finns ett bostadsområde uppfört under 2000-talet. I kv. Archimedes utmed Gårdsfogdevägen ligger några äldre kontors- och industribyggnader samt två stora kontorshus från slutet av 1970-talet. Vid Karlsbodavägen, öster om kvarteret, ligger Café Hemgården i ett trähus från sekelskiftet. Väster om kv. Archimedes finns ett flertal större och mindre industribyggnader från 1940-1980-talet, några under kraftig ombyggnad.

Yttre påverkan
Bromma flygplats, som invigdes 1936, påverkade utvecklingen i Mariehäll under många år. Buller och avgaser var störande, vilket så småningom föranledde byggnadsförbud för bostäder under flera år framöver. Osäkerheten om en eventuell nedläggning av flygplatsen och vad detta skulle föra med sig gjorde att många hus fick stå och förfalla. Flera av de stora socialhistoriskt och kulturhistoriskt intressanta hyreskasernerna revs under 1960- 1970- och 1980-talen. Även industrier revs och både industri- och bostadstomter har länge fått stå obebyggda. Den kraftiga genomfartstrafiken på Bällstavägen, Karlsbodavägen och Ulvsundavägen har också bidragit till en viss stagnation i stadsdelen.

Framtiden
I kv. Baltic längst i norr mot Solvalla pågår rivnings-och schaktningsarbeten inför nybebyggelse.

Källa: Stockholm utanför tullarna nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholmia förlag 2003.