MJÄLLBY KYRKA

Mjällby kyrka är uppförd 1788-1792 på samma plats som socknens medeltidskyrka. För ritningarna svarade troligen arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. En restaurering gjordes 1896-1897 efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkan restaurerades åter 1920 av arkitekten Theodor Wåhlin, då bl.a. bänkinredningen moderniserades och predikstolen flyttades närmare altaret. 1940-1946 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten S Ullén, som bl.a. omfattade utvidgat korparti, ommålning samt framtagning av de ursprungliga färgerna på altaruppsats, predikstol och dopfunt. 1972 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekten Hanna Victorsson, bl.a. borttogs delar av bänkinredningen under läktaren, de ursprungliga färgerna på kordekorationen framtogs, golvet omlades med kalksten och korpartiet höjdes.

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Mjällby kyrka 2004-12-18, Ponnert Arkitekter AB, Degeberga
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet

Kyrkan har rektangulärt långhus med fullbrett kor i öster med bakomliggande sakristia, som nås via en dörr i korväggen. Kyrkorummets trätunnvalv, som har ett av lister uppbyggt kassettak, tillkom vid en restaurering 1896-1897 efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Korväggen bakom altaruppsatsen upptas av en klassicistisk kolonnarkitektur utförd i grisailleteknik av Carl Strömberg 1839. Utmed väggarna finns en bröstningspanel som består av fyllningar från den äldre kyrkans inredning. Fyllningarna har dels ett figurativt måleri, dels marmorering. Väggytorna är målade i vitt. Bänkarna är uppdelad i fyra kvarter och åtskilda av mitt- , tvär- och sidogångar. Kyrkans golv täcks av grå kalksten. Läktaren i väster tar upp hela långhusets bredd och har svängd form med indraget mittparti. Läktaren har gradänger med bänkar, vars gavlar har skuren renässansdekor troligen från den gamla kyrkans inredning. Läktaren bärs upp av arton pelare och nås via en trappa i vapenhuset samt en modern spiraltrappa. Källare finns under och norr om sakristian. Kyrkorummets uppbyggnad och skala präglas dels av nybyggnadstidens gustavianska ideal, dels av 1800-talets klassicerande ideal medan rummets till sin inredning till stor del speglar reformationstiden och dess liturgi med predikstol, altaruppsats och dopfunt, som är utfört i högklassisk renässans.

Kyrkans fasta inredning och inventarier
Altaret utgörs av ett altarbord från 1600-talet. Altarskivan är i trä med marmoreringsmålning. Framsidan täcks av ett antemensale i trä med arkadindelning och målningar föreställande kyrkofärderna.
Altaruppsatsen, från 1621 är ett s.k. additionsaltare. Den är utförd i ek, rikt skulpterad och utformad i renässansstil. Den har polykrom bemålning och förgyllning. Uppsatsen är tre våningar hög och har sju mindre tavlor med oljemålning. I samband med att korväggen fick sin grisaillemålning 1839 kortades uppsatsen ned för att anpassas till målningen. Altaruppsatse är skänkt av Tage Thott.
Altarring, troligen från 1896-1897 , är tresidig med avfasade hörn och barriär med balustrar. Målning i grågrön färgton med förgyllda detaljer.
Dopfunten, från 1620-talet, är utförd i trä med polykrom bemålning och förgyllda detaljer. Den är utformad i renässansstil och har åttkantig form utan markering av cuppa eller skaft. Den är uppställd på stativ och kan flyttas. Dopfunten är placerad i korets sydöstra del.
Predikstolen med baldakin är från 1610. Korgen har sexsidig form och dekor i form av arkadbågar med de fyra evangelisterna, listverk och änglahuvuden. Baldakinen är sexsidig med kröndekor. Båda är polykromt bemålade och har förgyllda detaljer. Predikstolen bärs upp av ett fyrsidigt stöd. Placering i långhusets nordöstra del.
Bänkinredningen, från nybyggnaden 1788-1792, delvis förändrad bland annat 1920 då de ursprungligen fyra bänkraderna, varav de yttersta väggfasta, minskades till nuvarande två. Bänkarna är fasta med luckor med släta fyllningar. De är målade i en grå färgton med blågrå och blå detaljer.
Orgeln är byggd 1972 av Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. Fasaden tillhör kyrkans orgel från 1885, ritad av arkitekt Ludvig Peterson. Den är av triumfbågstyp med högt rundbågigtmittfält och två lägre sidofält. Samtliga fält har pipor. Fasaden avslutas upptill av en lyra. Fasaden är målad i en grå färgton med förgyllda detaljer. Spelbordet är inbyggt. Ryggpositivet inbyggdes i läktarbarriären på 1950-talet. Det har lägre mittfält och högre sidofält, alla med fält med pipor. Läktararriären består av ett ramverk med profilerade fyllningar och listverk. Den har samma målningsbehandling och färgton som orgelfasaden.