Undersökningsyta, Kättsta, Ärentuna socken, Uppland 2003

Foto från norr, A 11900, smedja, del av lager, sydöstra kvadranten, L 12320

Under 2002 och 2003 undersökte Upplandsmuseet boplatser, gravar och lämningar från historisk tid vid Kättsta i Ärentuna sn. Sammanlagt grävdes över hundra gravar och ett trettiotal förhistoriska hus. Dessutom påträffades brunnar, härdar, nedgrävningar och kulturlager. Under första året undersöktes främst en vikingatida boplats som varit i bruk under hela vikingatiden. Åtminstone tre kronologiskt skilda faser kunde urskiljas i materialet. De olika faserna sammanföll dessutom med förändringar i byggnadsskicket, där vi kunde se hur man under loppet av några hundra år successivt övergick från de treskeppiga husen, som varit i bruk under så lång tid, till de enskeppiga husen. Den vikingatida boplatsen bidrog också med ett stort fyndmaterial, framför allt djurben. Förutom de vanliga husdjuren, får, svin, nöt och häst, fanns bland annat även rester av fiskar och fåglar. Även mer uppseendeväckande fynd gjordes, kanske framför allt den amulettring med miniatyrskäror som lagts ned som ett offer i ett av husen. Under 2003 undersöktes en stor boplats från äldre järnålder med åtminstone två samtida bebyggelser. Även en större förvaringsgrop med stora mängder keramik av större förvaringskärl kunde dokumenteras. Det mest förvånande under säsongen var ändå att de gravar vi skulle gräva växte till ett stort gravfält med över 100 gravar. Gravfältet anlades under bronsålder och användes sedan under drygt 1 000 år utan väsentligt förändrade begravningstraditioner. Under hela perioden har man bränt de döda för att sedan begrava dem under packningar av skärvig sten. Fynden från gravarna bestod av en stor mängd brända ben och ett av de största keramikmaterialen från äldre järnålder som Mälardalen kan uppvisa. På gravfältet påträffades även två mycket ovanliga djurofferanläggningar från vikingatid. Anläggningarna härrörde från den tiden då den gamla religionen var på väg att ersättas av den nya.