ÖDEBORGS KYRKA

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare en plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare ett plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare ett plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

FÖRSAMLING 1995: ÖDEBORG
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 745, år 1900: 1107, år 1995: 1066

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Valbodalen i de södra dalbygderna och ingår i Valbodalens riksintresseområde (se Färgelanda). Kyrkan ligger vida synlig på en höjd i ett odlat landskap på gränsen mot ett kuperat skogsområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i söder samt torn i väster. I långhusets västra del återstår betydande partier av en medeltida gråstenskyrka. Dess ursprungliga planform är inte känd. Kyrkans vidare byggnadshistoria har ovissa inslag. Utformningen av korpartiet kan ha skett vid en ombyggnad redan 1699, men enligt andra uppgifter skedde detta först 1753. Västtornet tillbyggdes 1769. Vid en restaurering 1926, utförd av arkitekt Sten Branzell, försågs kyrkan med sakristia.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans oregelbundna murar är putsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar, sannolikt förstorade under 1800-talet. Såväl långhus som sakristia har skiffertäckta, avvalmade sadeltak. Det bastanta västtornet når endast något högre än långhusets taknock och kröns av en flack, skiffertäckt huv. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet har framförallt sin prägel av restaureringen 1926, då dess välvda innertak tillkom och den fasta inredningen, däribland bänkkvarteren, förnyades. Altaruppsättning och predikstol, bägge 1700-talsarbeten, återfick då sin ursprungliga färgsättning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare en plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare en plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare en plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare en plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare en plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.

Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1926) samt en faluröd ekonomibyggnad som inrymmer personalrum, förråd, garage och en toalett (1990). Till kyrkoanläggningen hör också den f d skolbyggnaden med församlingshem samt ett uthus, tidigare tvättstuga till lärarbostäderna i skolhuset.

Kyrkogården har en närmast kvadratisk form som omgärdar kyrkan, huvudsakligen på dess norra sida. Den äldsta delen närmast kyrkan, har däremot sin största utbredning söder om kyrkan, vilket visar på den ovilja som fanns i äldre tid att använda marken norrut för begravningar. Kyrkogården har utvidgats två gånger, 1926 norr om kyrkan och 1972 mot öster och nordost.

Kyrkogården avgränsas naturligt i väster mot den gamla landsvägssträckningen förbi kyrkan och mot norr av vägen österut mot Rådanefors. Mot söder finns en gammal markväg och i öster en grusad p-plats i anslutning till den yngsta kyrkogårdsdelen. Från kyrkan sluttar marken, och mot utvidgningarna i norr och öster finns uppbyggda slänter. Kyrkogården inramas delvis av en kallmur som huvudsakligen sträcker sig längs den äldsta kyrkogårdsdelen och vidare längs landsvägen i väster. Kring de äldre delarna finns också stora lövträd, lindar, askar och kastanjer. I övrigt inramas kyrkogården av låga häckar. På kyrkogården växer också en del enstaka stora träd. Vid huvudentrén, mot väster, finns enkla smidesgrindar fästade i muren. Liknande grindar finns också mot söder (på tre platser), mot öster samt på ytterligare en plats mot väster. Gångarna på kyrkogården är grusade. Av gravvårdarna märks bl a ett par järnkors tillverkade vid Rådanefors bruk.

Bårhuset vid kyrkogårdens norra sida tillkom 1926, samtidigt som kyrkogården utvidgades åt detta håll. Det har en kvadratisk planform, vitputsade väggar och tälttak täckt av skiffer. För ritningarna svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg, som även gjorde handlingar för renoveringen av kyrkan och tillbyggnaden av dess sakristia samma år.