LAVADS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
LAVADS KYRKA - Lavads kyrka är tidigmedeltida. Från medeltiden är bevarat en dopfunt och en igenmurad nordportal samt troligen murar i västra delen. Kyrkan förlängdes mot öster vid slutet av 1600-talet. Från denna tid är bevarat en bänkdörr (nu i koret) och ett epitafium. Predikstolen är från 1715 och klockstapeln från 1780. Vapenhuset uppfördes troligen 1770. Arbeten har ägt rum även 1869. Orgeln inköptes 1880 från JA Johansson, Mösseberg. Såväl altarring som läktare torde också ha tillkommit vid 1800-talets slut.
En renovering genomfördes, troligen 1914, enligt förslag av Anders Roland. I förslaget ingick omputsning, omläggning av golvet i gångarna, nya läktarpelare och bänkar. En portal på nordsidan upptäcktes. Klockstapeln restaurerades 1925. En större restaurering, enligt förslag av Axel Forssén, genomfördes 1930. Byggmästare var Arvid Johansson, Mellby och målning utfördes av Bröderna Sandström, Tådene. I restaureringsarbetena ingick ombyggnad av bänkar, borttagande av trägolv i koret, omläggning av kyrkorummets stengolv, nytt trägolv under bänkarna, uppsättande av gamla nummertavlan, ny port, nya dörrar, nytt kors till altarkrucifixet, nytt altare av putsat tegel, ljusstakar på läktarbröstet mm. Ett nytt fönster insattes i nordporten samt ett i norra fasadens läktarvåning. Kyrkan målades in- och utvändigt. Draperimålningar på väggen framtogs och konserverades av KR Johansson. En predikstol befriades från övermålning. Grunden förstärktes. På utsidan lagades puts, utbyttes takspån mot skiffer, uppsattes nya lister samt stuprör. Altaruppsatsen är från 1937.
1948 godkändes AB Skandias förslag till elektrisk belysning och värme.
Kyrkogården planerades med gångar 1965.
1966 uppfördes sakristian samtidigt som kyrkan målades invändigt och fasaden sågs över. Orgeln restaurerades av Orvar Smedman, Lidköping. Restaureringsprogrammet 1966 var utfört av Adolf Niklasson. Byggmästare var Anders Karlsson och Allan Steiner utförde målningsarbetena. Program för installation av värme och belysning var utarbetat av Ängshagens Bigård, Järpås. Tidigare hade sakristian inrymts bakom ett predikstolsskrank.
1979 isolerades taket med mineralull. Väggsprickor lagades. Klockstapeln renoverades 1983 och parkeringsplatsen utökades. År 2001 målades bänkarna och fasaden om. Hurtsskåp för textilier insattes troligen i sakristian.

LAVADS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med läktare över västra partiet, och rakt avslutat, fullbrett kor i öster, vapenhus i väster samt sakristia öster om koret. Över vapenhuset är en vind, använd som förråd.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom bred mittgång. Över västra partiet är en djup läktare. Bänkinredningen når ända intill vapenhusväggen i väster samt ända intill koravsatsen i öster.
GOLV - Golvet i mittgången utgörs av röda kalkstensskivor, möjligen inlagda 1813. I mittgången ligger en röd gångmatta. Golvet under bänkkvarteren är upphöjt och utgörs av tvärgående, gråmålade bräder från 1930.
VÄGG - De vitmålade väggarna är slätputsade med ojämn yta. De avslutas upptill av en bred, slät taklist, målad som taket. Långhusets östra fönsterpar omges av draperimålningar, troligen 1700-tal, i rött och blått med gula kantband och rosetter. Målningarna befriades från övermålning 1930. De slutna bänkkvarteren avskiljs från ytterväggarna av en vit bröstning med ekådrad överliggare.
INNERDÖRRAR- Dörren mot vapenhuset består av en brunmålad pardörr. Dörrbladen har vardera två höga och i mitten en låg rektangulär, utsparad spegel med grågrön ådring. Dörren, som har ett svängt mässingshandtag, målades 2001. Dörren är placerad i en djup, utåt konande nisch. Dörrarna är från 1930.
FÖNSTER - Långhuset har två större, spetsbågiga, vitmålade fönster i söder och ett i östra delen av nordväggen. Fönstren består av två rektangulära lufter nedtill samt en spetsbågig överst. Dessa är i sin tur indelade i smårutor, varav de övre har lunettindelning. Fönstren är placerade i rundbågiga, utåt konande, ojämnt murade, putsade och vitmålade rumshöga smygar. På varje fönsterbänk står på en brunådrad bräda fem svarvade ljusstakar från 1930.
På nordsidan är under och över läktaren ett kvadratiskt fönster i en djup konande nisch. Fönstren är spröjsade i nio smårutor.
TAK - Långhuset har ett plant, ljusblått trätak av konande, släta, längsgående bräder av varierande bredd. Över läktaren är i taket två runda, gallerförsedda ventiler samt en trälucka. Under läktaren består taket av vita, släta bräder.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat invid korets östvägg liksom den smala, ovala altarringen. På altaret står en altaruppsats och söder om altaret hänger en nummertavla. På norra sidan av koret är predikstolen placerad och öster om denna är dörren till sakristian. Dopfunten är placerad på korets nordsida och på sydväggen hänger en bonad. I korets sydöstra hörn är en korbänk, vänd mot norr.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, hyvlade röda kalkstensplattor, inlagda 1930. Koret utvidgades i väster, troligen 1966, där plattorna är slipade. Framför altaret ligger en rektangulär matta i geometriska, blå, gula och röda mönster. Mattan är vävd vid Agda Österbergs Ateljé Tre Bäckar. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt. Här ligger en ljusbrun heltäckningsmatta.
VÄGG - Se långhus. Över sakristidörren är en bred, rundbågad och rumshög nisch där tidigare kan ha suttit ett fönster. Nischen omges, liksom ett fönster i söder, av en draperimålning. I östväggen finns, i brösthöjd norr om altaret, en liten kvadratisk nisch med trälucka. Bakom bonaden på sydväggen är en rektangulär dörröppning med en träskiva.
Bonaden från 1991 är vävd av Karna Olsson. Den ljusa bonaden avbildar jungfru Maria (?) framför en solnedgång samt flygande fåglar.
DÖRR - Dörren till sakristian är troligen från 1930-talet och utgörs av en gråmålad enkeldörr. Dörren har tre rektangulära speglar i mörkare grått och är placerad i en djup, utåt konande nisch från 1900-talet.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstret har samma form och placering som de segmentbågade långhusfönstren.
TAK - Kortaket utgör fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1930 har murat underrede med nedsänkt spegel på framsidan. Skivan är gjord av polerad kalksten.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning, troligen från 1914 och ombyggd 1930, består av två slutna kvarter. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. Utmed väggarna är bänkarna slutna via en vitmålad träskärm. På varje sida finns tolv bänkar. Den sydvästligaste bänken är något avkortad mot mittgången för att bereda plats för ett litet bord. Baksidan av ryggarna samt dörrarnas och gavlarnas insidor är vitmålade. Framsidor av de spegelförsedda ryggarna samt utsidor av gavlar och dörrar är målade i ekimitation, senast 2001. Mot koret är de östligaste bänkarna försedda med skärmar i ekimitation och med speglar. Bänkarna är försedda med bänkvärmare.
Korbänken i sydöstra hörnet är sluten och gråmålad. Bänkdörren från 1690 har snidad dekor i form av utsirad arkadbåge i relief, prydd av bland annat nagelsnitt. Beslagen är ornerad med hjärtan, troligen från 1930.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1715 indelas genom spiralsvarvade korintiska hörnpelare. På varje sida är en blå nedsänkt spegel med snidad, genombruten utanpåliggande akantusornamentik i guld. Över och under speglarna är en svart sköld med snidad guldfärgad ram på blå botten. Pelarna uppbärs av fyrsidiga konsoler med skulpterade fruktklasar samt nedhängande druvklasar. Predikstolen har upptill profilerad, rödmarmorerad sarg. Över predikstolen hänger en skulpterad duva, målad i guldfärg. Predikstolen var övermålad, men framtogs 1930.
Predikstolens något avsmalnande fot är hopbyggd med en hög och bred träskärm utanpå trappan från öster. Foten är målad i brunt och skärmen i övrigt i två grå nyanser med en marmorerad horisontell list samt två blåmålade ramar. I öster är en gråmålad spegeldörr mot trappan. Den inbyggda, raka trappan är gråmålad.
ORGEL -Orgeln är tillverkad 1880 av JA Johansson, Mösseberg. Den har en manual och pedalstämma samt fem stämmor. Piporna är grupperade i tre fält. Den gråmålade fasaden har något högre mittfält med profilerade, delvis guldfärgade lister. Spelbordet är vänt mot öster.
LÄKTARE - Läktaren vilar på tre rader med vardera fyra åttasidiga, gråmarmorerade pelare. Pelarna avslutas upptill av tärningsliknande, enkla kapitäl. Pelarna är fästa i bänkarna utmed mittgången och vid ytterväggarna. Det gråmålade läktarbröstet utgörs av ett rakt skrank, prytt av en profilerad smal överliggare samt fem mörkare grå speglar med guldfärgad ram. Ovanpå läktarbröstet är en rad svarvade träljusstakar från 1930 samt ett lågt gråmålat träräcke.
Läktaren har grått brädgolv, sluttande vid orgelns sidor. På varje sida av om orgeln finns fyra kortare grå bänkar med hel rygg. Utmed västväggen är på varje sida en längre gråmålad bänk. Läktaren nås via en dörr från vapenhusvinden. Den tillkom troligen vid 1800-talets slut.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - utgörs av ett krucifix på altaret, troligen 1700-tal. Kristusfiguren är tillverkad av mässing och korset samt podiet av polerat trä.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen består av en blågrå arkadbåge mellan två guldkannelerade pilastrar. Bågen kröns av en utskuren Jahvésol i guldfärg. I bågen är idag sju guldfärgade stjärnor i relief. Altaruppsatsen från 1937 hängde före 1966 på norra korväggen. 1966 övermålades mittpartiet och ersattes med stjärnorna.
ALTARRING - Den ovala altarringen från 1800-talet utgörs av en balustrad med profilsvarvade, gråmarmorerade balusterdockor med guldfärgade bårder. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gult tyg.
DOPFUNT -Från medeltiden är bevarat en sandstensdopfunt utan dekor. Den cylindriska cuppan är konande nedtill. Den mycket stora foten avsmalnar mot cuppan och pryds av en vulst i relief. Dopfunten förvarades under en period före 1912 på kyrkogården och flyttades på 1930-talet åter in i kyrkorummet.
NUMMERTAVLA - Den rektangulära, vita nummertavlan omges av en brunmarmorerad ram. På ramens överstycke är två svarvade knoppar och häremellan en snidad blå sköld. Skölden omges av guldärgade akantusblad samt överst en svarvad knopp.
ÖVRIGT - Kyrkan äger även fyra ljusplåtar av mässing.
VAPENHUS - Utmed västväggen är en hel rak, gråmålad vindstrappa med inbyggda steg samt grå handledare av trä. Framför uppgången i norr ligger en kalksten. I nordöstra hörnet är ett grått skåp med slät dörr. Utmed östväggen, söder om långhusdörren, står en rygglös grå bänk.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar. I golvets västra parti är en inmurad gravhäll. Framför östväggen, söder om långhusdörren, är en utskjutande natursten. På golvet ligger en röd gångmatta.
VÄGG - Väggarna är ojämnt slätputsade och vitmålade. På östväggen samt under trappan hänger en enkel gråmålad bräda med klädkrokar. Bräderna är fästa i taket. Under brädan hänger på västväggen en del av en äldre altaruppsats.
PORT/DÖRR - Porten i söder består av en brunmålad, rektangulär pardörr med vardera tre utsparade speglar. Dörren till långhuset - se långhus. Framför dörren ligger en kalksten.
FÖNSTER - I väster är ett rektangulärt, gråmålat fönster, indelat i två lufter, i sin tur spröjsade till smårutor.
TAK - Taket består av vita bjälkar samt häremellan limfärgsmålade vita bräder.
VIND ÖVER VAPENHUSET - Väster om läktaren är ett vindsutrymme med grått trägolv och utan innertak. I väster är ett kvadratiskt vitt fönster, indelat i fyra rutor genom profilerad träspröjs. En dörr till orgelläktaren är från 1800-talet och består av vertikala bräder med lökformigt avslutade beslag. På våningen förvaras bland annat ett epitafium från 1600-talet, en svart rektangulär nummertavla, stolar mm.
SAKRISTIA - Sakristian är byggd 1966.I nordöstra respektive sydöstra hörnet är ett rumshögt smalt, gråmarmorerat skåp. Mellan dessa är mot norr ett djupt, brösthögt textilskåp med lådor. Skåpets utsida är gråmarmorerad. Utmed sydväggen, väster om kordörren, är ett gråmålat skrivbord. Mitt i östväggen är en dörr till ett vindfång framför östporten.
GOLV - Golvet består av grovt, slipade kalkstensskivor, röda i mitten och grå utmed väggarna. På golvet ligger en grå yllematta med mönstrad bård.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitmålad. Östväggen består av vit panel, huvudsakligen stående, men överst liggande. I panelens östra parti är ett infällt skåp. I öster är en låg golvlist, men i övrigt finns en målad grå kant utmed golvet.
DÖRRAR /PORT - Dörren till vindfånget är ny, gråådrad och i övre delen spröjsad och glasad. Porten är också ny, gråådrad och indelad med tre nedsänkta speglar.
FÖNSTER - I väster är ett vitmålat rektangulärt fönster, bestående av två lufter. Fönstret är placerat i en rektangulär smyg och har en fönsterbänk av polerad kalksten.
TAK - Taket är klätt med vit panel av smala brädor.

LAVADS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt lägre och smalare vapenhus i väster. Kyrkan har medeltida ursprung, men präglas huvudsakligen av senare förändringar. Sakristian tillkom 1966.
FASAD - Lavads kyrka är murad av gråsten, putsad med kalkbruk. Långhus - kor är spritputsade och vitmålade med oputsade hörnkedjor av sandstenskvadrar samt slätputsade dörromfattningar. Gavelröstet i öster är klätt med skifferplattor. Kyrkan har en svart taklist av trä. Sockel saknas i långhuset, men i fasaden finns en del utstickande stenar i marknivå. I västra delen av nordfasaden är en igensatt, romansk portal bestående av en rektangulär nisch med sandstensomfattning. I övre delen finns ett sentida fönster.
Det vitmålade vapenhuset är slätputsat i norr, spritputsat i väster och söder. Det har oputsade hörnkedjor. Utmed vapenhusets östvägg är två gravhällar av kalksten. Den norra är tillägnad Erik Jonsson, dödad av danska krigare1611 och den norra Johan Fal, död samtidigt. Sakristian är murad av tegel, slätputsad, medan gavelröstet i norr är skiffertäckt. Sakristians sockel är jämn, slätputsad och svartmålad.
PORT -Huvudentrén i vapenhusets sydfasad utgörs av en bred enkeldörr med fyllning av rektangulära bräder. Porten, från 1930, är placerad i en segmentbågad nisch med sidorna av sandsten. Framför porten ligger ett trappsteg av kalksten och ett av granit. En port i korets sydsida är ersatt av en brun träskiva. Skivan är placerad i en rektangulär nisch med slätputsad omfattning. En port i sakristians östfasad består av en rektangulär, ny dörr med fyllning av vertikal brun fasspåntpanel.
FÖNSTER - Långhus - kor har på nordsidan ett och på sydsidan tre gråmålade, spetsbågiga fönster med mittpost samt en högt placerad tvärpost. De tre lufterna indelas genom träspröjs i smårutor. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med slätputsade omfattningar samt solbänkar av kalksten. Fönsteröppningarna fick troligen nuvarande utseende 1809. I norr är ett högt sittande grått, kvadratiskt fönster, troligen från 1930. Fönstret är uppdelat i nio smårutor genom blyspröjs på insidan. Ett likadant fönster upptogs 1930 i den igensatta porten på nordsidan. I vapenhusets bottenvåning finns i väster ett nästan kvadratiskt gråmålat fönster, indelat i två lufter med vardera åtta smårutor. Fönstret är placerat i en nisch med kalksten och grått fönsterbleck. På andra våningen är i en nisch mot väster ett kvadratiskt fönster med fyra rutor och med gråmålat fönsterbleck. Sakristian har i väster ett rektangulärt, gråmålat fönster bestående av två lufter. Varje luft är indelad i vardera åtta rutor genom träspröjsar. Fönstret är placerat i en nisch med solbänk av kalksten.
TAK - Långhus - kor har skiffertäckt sadeltak liksom vapenhus och sakristia. Före 1930-talet var taket täckt med ekspån. Östra gavelspetsen kröns av en plåtskorsten med träkors. Stuprör och hängrännor är av plåt.