ATTMARS KYRKA

Medeltida socken, 1314 annex till Tuna. Fram till 1892 pastorat med Tuna, därefter eget.

Socknen ligger i den sydligaste delen av landskapet och gränsar i söder till Hälsingland. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på en sluttning ner mot sjön Marmen, omgiven av bebyggelse och odlingsmark i Attmarby. Kulturbygderna i älvdalen ingår i ett riksintresseområde och tillhör de äldsta i Norrland med tradition från tidig järnålder.

1760-63 om- och tillbyggd medeltida stenkyrka efter ritningar av länsbyggmästare Daniel Hagman. Den östra gaveln och en del av ena långväggen från den äldre kyrkan kom att ingå i den utvidgade byggnaden. Till sin hjälp hade Hagman gesällerna Pehr Hagmansson och Simon Geting. Till sin form har Attmar kyrka ett nära släktskap med Borgsjö kyrka av samme länsbyggmästare.

Se även tidigare inventering.

FÖRSAMLING 1995 - ATTMAR

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1264, år 1900: 3083, år 1995: 1888

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, 1314 annex till Tuna. Fram till 1892 pastorat med Tuna, därefter eget.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den sydligaste delen av landskapet och gränsar i söder till Hälsingland. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på en sluttning ner mot Ljungan, omgiven av bebyggelse och odlingsmark i Attmarby. Klockstapeln från 1811 ersatte en äldre stapel. Vid kyrkan står två runstenar. I sluttningen ovanför kyrkan ligger prästgården. Kulturbygderna i älvdalen ingår i ett riksintresseområde och tillhör de äldsta i Norrland med tradition från tidig järnålder.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Kyrkan är murad av sten och består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr.

I: Medeltidskyrka bestående av långhus med kor, sakristia och vapenhus. Bland medeltida inventarier finns en fot från en gotländsk dopfunt från 1200-talets mitt, nu på Västernorrlands läns museum i Härnösand, och en madonna från 1500-talets början tillskriven Haaken Gulleson.

II: Den medeltida kyrkan blev mellan 1760 och 1762 nybyggd med återbruk av delar av föregångarens murar. Den östra gaveln och en del av ena långväggen från den äldre kyrkan kom att ingå i den radikalt utvidgade byggnaden. Den som utförde ritningarna var Daniel Hagman som tillika var byggmästare. Till sin hjälp hade han gesällerna Pehr Hagmansson och Simon Geting. 1763 uppförde Hagman en sakristia. Kyrkobyggnaden fick de för Hagman typiska dragen med rektangulär plan utan torn och sakristia i nordost.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har sannolikt behållit sitt ursprungliga utseende. Vitputsade väggar med stickbågiga muröppningar samt brutet och valmat tak täckt med spån. Betoningen är lagd på den södra fasaden. Den är indelad av lisener och huvudingången i mitten är omgiven av två fönster på vardera sidan. Ingång även i väster. Separat ingång till sakristian. Innertaket består av ett stort stjärnvalv i mitten, flankerat av mindre kryssvalv åt vardera öster och väster. Vid en brand 1947 förstördes en del av inredningen, bland annat två altartavlor från 1773. Den nuvarande predikstolen av Jonas Edler är från 1828, den ersatte då en predikstol från 1670-talet utförd av Skedvikssnickaren Jöns Olofsson. Den rokokoinspirerade byggnaden fick 1768 en altaruppsättning utförd av Johan Edler d.ä. Denne arbetade i Attmar med en mer stram, närmast gustaviansk stil, påverkad av Carl Hårlemans utformning av altaret i Säbrå kyrka. Efter branden 1947 fick kyrkan nya altartavlor målade av Olle Hjortzberg 1948. Orgelfasaden är från 1948.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Attmars sannolikt medeltida kyrka vid sjön Marmen ombyggdes och utvidgades 1760-62 efter uppvisad ritning. Ritningen skulle även användas till Indals kyrka. Av den föregående kyrkan bibehölls delvis ena långväggen och östra gaveln. Detta var ett för stadsbyggmästaren Daniel Hagman ofta brukat sätt att tillvarata en tidigare kyrkas murar. Till sin hjälp hade han sina gesäller, sonen Pehr Hagmanson och Simon Geting (Giettling), vilkas namn finns inristade i putsen synligt från vinden. Invigningen förrättades den 6 januari 1762 av superintendenten i Härnösand Olof Kiörning. Sakristian byggd 1763 av Daniel Hagman. Sydväst om kyrkan står klockstapeln med fyrsidig plan och helt inklädd med tjärad spån av ålderdomlig typ. Om det är den stapel, som byggdes 1688 av Olof Olofsson Bråss och som reparerats åtskilliga gånger är inte säkert belagt. Årtalet 1759 finns som inskription. 1811 byggdes den om till nuvarande utformning av klockaren Sjöbom efter ritning av klockare L Allberg i Tuna. Ståtlig murad port prydd med gallergrindar och förgylld strålsol, leder in till kyrkogården. Tunas stegport stod som förebild och för utförandet stod en mäster Rogberg från Sundsvall.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med sakristia mot nordöstra hörnet och utan torn. Huvudingången mitt på södra långsidan samt även ingång på västra gaveln. Ursprunglig separat ingång till sakristian från väster. Materialet gråsten med valv och fönsteromfattningar av tegel. Ytterväggarna slätputsade och avfärgade i vitt utan synlig sockel. Spröjsar och bågar samt port rödmålade. Taken spåntäckta.

EXTERIÖR - Troligen uppförd efter byggmästarens egen ritning. Yttertaket brutet och valmat. Södra huvudfasaden indelad med rusticerade lisener. Tresidigt avslutade fönster i stickbågiga öppningar. Exteriören sannolikt oförändrad sedan 1763.

INTERIÖR - Rektangulärt långhus med något förhöjt korparti. Innertaket består av två kryssvalv som flankerar ett stort stjärnvalv vars mittstrålar liksom i Borgsjö slutar tvärt på långhusväggarna. Altaruppställningen utfördes av Johan Edler d.ä (?), med infällda målningar "Kristi Uppståndelse" och "Nattvardens instiftande" utförda 1948 av Olle Hjortzberg, samma motiv fanns tidigare. De ursprungliga tavlorna av Sven Hult 1773 förstördes liksom den omgivande draperimålningen vid en brand 1947. Predikstolen utförd av Jonas Edler 1828 med Nordingrås predikstol som förebild. Från början användes gamla kyrkans predikstol tillverkad 1692 av Jöns Olofsson i Skedvik, sonen Olof Jönsson snidade ljudtaket samt pyramiderna fästade vid de främsta bänkarna.
Bänkinredningen från 1948 är sluten i tre kvarter. Sidogångar saknas. Bänkdörrarna, som återgår på en äldre bänkinredning, har speglar dekore-rade med blomsterornament i matt gult mot en blågrön fond inom profilerade ramar. Orgelläktaren, från 1848 men ombyggd 1948, var ursprungligen rak. Orgeln byggd 1949 med fasad ritad av A Hamrin.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkotomten.
Rektangulär till formen med kyrkan i nordväst, sluttande ned mot öster, utvidgad i öster och sydöst. Smidesstaket med gjutjärnsstolpar stående på granitplattor, svart målning. Stor murad, slätputsad stigport vid södra entrén, vit målning. Barockformat svängt tak belagt med tjärad rundspån, pilformig i nederkant vid utsprång. Kantplåtar över hörnskarvar.

Vid den västra entrén endast ett grindpar.

Grusgångar anlagda symmetriskt vid entréerna och runt kyrkobyggnaden. Gravkvarteren med helt gräsade ytor. Två kvarter i söder och väster, tre i öster, ett i norr. Därefter utvidgat i etapper mot öster och sydöst. Här finns avgränsande höga häckar mot odlingsmarken i norr. Staket längre ned i sydöst. Uppvuxna björkar utmed utvidgade gravkvarter i öster och i sydöst. Flera äldre järnkors närmast kyrkan i söder.

Strax utanför tomten, i dess sydvästra hörn står en klockstapel från 1811, möjligen med delar av en äldre stapel från 1600-talet. Stolpkonstruktionen är inklädd med liggande breda plank, utvändigt klädda med en blandning av rund- och gäddformig tjärad spån. Öppet galleri i klockvåningen, två klockor. Enkla, öppna räcken av trä monterade i stolpkonstruktionen. Över galleriet ett upphängningsplan för klockorna, en brädlucka i vardera väderstreck. Här böjer taket in och upp skjuter toppspiran.

Vid kyrkotomtens södra entré, östra sidan, står två runstenar.

I sluttningen ovanför kyrkan i sydväst ligger prästgården. Även ett par äldre gårdar gränsar till kyrkotomten, en i väster och en nere i sydöst, närmare sjön.

Strax utanför kyrkotomten i sydöst ligger ett gravkapell, uppfört 1928-29. Murad stomme, utvändigt slätputs, vit målning. Brutet tak belagt med tjärad rakspån. Klassicerande profilerad gavellist. Pardörr mot väster, tre fyllningar i vardera blad, röd målning. Längre upp i väster passerar vägen mellan Matfors och Lucksta.