MISTELÅS KYRKA

Mistelås gamla kyrka sägs ha varit uppförd vid 1500-talets början. Socknen nämns första gången i de skriftliga källorna år 1419, som Mistila sokin. Kyrkan brann ner år 1719 och den nuvarande stod klar 1723. 1855 tillbyggdes den och fick ny sakristia, ny takresning, nya fönster och ny inredning.

Exteriöra förändringar

Kyrkan var när den uppfördes 1723 en betydligt mindre byggnad med rakslutet kor åt öster och sakristia åt norr. Vid tillbyggnaden 1855 revs den gamla sakristian och koret. Långhuset förlängdes istället och en ny sakristia byggdes. Både koret och kyrkorummet blev därmed större. Samtidigt förändrades kyrkans utseende genom de stora fönster som sattes in och att taken fick en högre resning. Så småningom putsades också ytterväggarna. Restaureringen var så genomgripande och förändrade kyrkans karaktär så mycket att den närmast kan betraktas som en nybyggnation.

Därefter har förändringarna i kyrkans exteriör varit små. 1902 byttes papptaken på kyrka och klockstapel mot kopparplåt. Dessa lades om senast 1991.

Interiöra förändringar

År 1742 målas kyrkan av mäster Brakwagen med vackra ornament och giviser. Troligen var detta en interiör dekoration och sannolikt var det vid detta tillfälle som bänkdörrarnas dekorativa måleri kom till.

Restaureringen av kyrkan år 1855 kan närmast betraktas som en nybyggnation. Interiören påverkades av kyrkans tillbyggnad och bland annat byttes det plana innertaket mot ett tunnvälvt då yttertaken förändrades. De höga fönstren med sina spetsiga överdelar tillkom också, liksom större delen av inredningen. Bänkfasaderna, eller åtminstone dörrarna, sparades dock och bär än idag på spår av måleri från den senbarocka tiden.

Vid 1902 års restaurering målades inredningen om i ljus ekimitation. Innerväggarna färgades i en gulröd nyans.

En genomgripande restaurering skedde år 1937 under ledning av arkitekt Paul Boberg. Då inrättades ett vindfång mellan vapenhus och kyrkorum, där också läktartrappor byggdes. Isoleringsåtgärder vidtogs både i innertak och trossbotten. För det senare ändamålet schaktades underliggande jordmassor bort. Elektrisk uppvärmning och belysning drogs in och bänkarna gjordes bekvämare. Sammanlagt åtta bänkrader togs bort och de kvarvarande målades i brunt med mörkare listverk, medan speglarnas äldre målning togs fram och bättrades. Predikstolen, baldakinen, orgelverket och läktarbröstningen målades i gulbruna färger. Innertaket målades ljusgult och innerväggarna avfärgades i svagt gult, medan takgesims och pelare marmorerades. Takmålningen i baldakinen utfördes av konstnär Torsten Hjelm.
Altaret kläddes med grå damast i guld- och silverbroderier och altarringens tygklädsel ersattes med gult läder. Krucifixet konserverades och placerades på altaret. I sakristian utfördes ny skåpinredning.
Vid den här restaureringen skulle även innanfönster med katedralglas i blyspröjs sättas in. Detta blev troligen inte av, utan de befintliga råglasen kom till vid denna tidpunkt.

Då interiören målades om i de nuvarande färgerna 1975 skrevs i pressen: Den brunmurriga färgskalan som fanns tidigare i kyrkan har ersatts av ljust och fräscht blått, rött och grått.
Restaureringen skedde under ledning av arkitekt Anders Berglund, Värnamo. Innertaket målades då ljusblått med röd och blå gesims och inredningen med röda och blå färger på lister och bänkar. Golvet slipades och lackades samtidigt som koret utökades och flera främre bänkar togs bort. Koret omdanades också något genom att ett nytt altare uppfördes och på korväggen placerades den nyrestaurerade altaruppsatsen.

Mistelås kyrka är uppförd av liggande timmer och utförd med reveterade väggar, på en sockel av sten. Den består av ett rektangulärt långhus med något smalare och lägre vapenhus i väster, samt en tillbyggd sakristia åt norr. Koret är orienterat åt öster, men ingen synlig indelning finns i exteriören.

Vapenhuset är smalt med ett högrest sadeltak. Huvudingången sker genom dess svartmålade port åt väster. Denna omfattas av vitmålade pilastrar och entablement. På det senare är spegeln svartmålad och försedd med text i gulbrun färg. Den lyder: BYGGD 1723 TILLBYGGD 1855. RENOVERAD 1902, 1937. Kommer och låter oss gå upp på Herrens berg till Jakobs Guds hus.
Framför porten ligger en stor trappsten i huggen granit. På pilastrarna sitter vitmålade järnräcken.
Gavelröstet åt väster är klätt med vitmålad locklistpanel och försett med ett småspröjsat fönster om tre lufter med spetsig mittdel. Den profilerade takgesimsen är av vitmålat trä. De två sidofönstren har samma storlek och utformning som långskeppets. Tacknocken på vapenhuset kröns av en plåtflagga med texten OSCAR 1855.

Långskeppet är rektangulärt och förhållandevis långsmalt, även det med ett högrest sadeltak. Det har en profilerad takgesims av vitmålat trä och under den delas väggytan av slätputsade pilastrar.
De höga småspröjsade fönstren har två lufter, där varje båge har en spetsig överdel. Foder och ytterbågar av trä är målade i ljust grått, medan rutorna är av ofärgat glas. På den södra sidan sitter fem fönster samt i den östra delen en svartmålad trädörr. Tre trappsteg i huggen granit leder upp till denna. Dörrarna omfattas av pilastrar och entablement i gråmålat trä, samt över den ett fönster i samma form som övriga fönsters övre del.
Den östra gaveln har ett fönster med bakomliggande innanfönsters glasmåleri synligt utifrån. Detta är dock igensatt på insidan. Gavelröstet är klätt med stående locklistpanel som målats vit.
Långhusets norra sida har fem fönster av samma typ, samt ett motsvarande på sakristians norrsida. Sakristian har också ett högrest sadeltak, men är något lägre än långhuset. En gjuten betongtrappa med fyra steg leder upp till ytterdörren på den västra sidan. Den är klädd med svartmålad liggande panel. Taknocken kröns av en plåtflagga med texten F R. På långhusets tak sitter åt öster en plåttupp och åt väster en plåtflagga med årtalet 1723.

Fasaderna är i huvudsak spritputsade och avfärgade i vitt, med undantag av de slätputsade pilastrarna. Gavelröstena på långhus och vapenhus är klädda med vitmålad stående
locklistpanel. Hörnpilastrarna är inte putsade utan oljemålade i en ljust grå nyans. Längs takfoten runt hela byggnaden löper en rikt profilerad takgesims i vitmålat trä.

Sockeln är av sten, spritputsad och målad med svart färg. Den och pilastrarnas baser är avtäckta med vitlackerad plåt. Längs vapenhuset och långhuset finns sammanlagt tretton ventilgluggar försedda med galler.

Alla tak inklusive fotrännor och stuprör är av kopparplåt. Solbänkar saknas vid fönstren, vilka sitter i fasadlivet.

Det separata klocktornet är inklätt med rödfärgad stående locklistpanel upp till den översta våningen. På denna, där ljudöppningarna sitter åt norr och söder, är fasaden klädd med tjärat spån. Ljudluckorna består av liggande svartmålad panel. Överst har klockstapeln en hög kopparinklädd tornspira, som kröns av en tupp i plåt.