LITSLENA KYRKA

Litslena kyrka är en salkyrka byggd på 1300-talet. Det är en av de större medeltidskyrkorna i länet. Kyrkan hade sin föregångare i en romansk kyrka från 1100-talet vars murar utnyttjades när den befintliga kyrkan byggdes. Den äldsta kyrkan hade ett västtorn som revs i samband med byggandet av den nya kyrkan. Grunden till tornet är fortfarande synlig framför kyrkans västra gavel.

Litslenas klockstapel ligger på åssluttningen öster om kyrkan och kyrkogården. Den är byggd 1773 och ersatte en äldre klockstapel siom var belägen närmare kyrkan. Det är en hög, brädklädd och tjärad klockstapel med bred bas. Den kröns av den för trakten karakteristiska spåklädda huven med svängd karnisprofil.

Litslenas kyrkogård tycks ha fått sin nuvarande utsträckning redan vid 1600-talets slut. Den inhägnas av en kallmurad gråstensmur som kantas av en trädkrans bestående av stora, gamla lövträd. Kyrkogården har två stigluckor på ursprunglig plats, en medeltida i väster och en från 1600-talet i öster. Bägge stigluckorna är putsade och vitkalkade. Kyrkogårdsmuren har tidigare haft en avtäckning av trä vilken syns på Olof Graus teckning av kyrkan och kyrkogården från 1748. Stigluckan från 1600-talet är utsmyckad med sandstensskulpturer som härrör från Djurby gård i socknen. Kyrkobyggnaden ligger på den norra delen av kyrkogården.

Nära kyrkogårdens nordvästra hörn ligger ett bårhus från 1954.

Litslena kyrka är en salkyrka byggd på 1300-talet. Det är en av de större medeltidskyrkorna i länet. Kyrkan hade sin föregångare i en romansk kyrka från 1100-talet vars murar utnyttjades när den befintliga kyrkan byggdes. Den äldsta kyrkan hade ett västtorn som revs i samband med byggandet av den nya kyrkan. Grunden till tornet är fortfarande synlig framför kyrkans västra gavel.

Litslenas kyrkogård tycks ha fått sin nuvarande utsträckning redan vid 1600-talets slut. Litslenas klockstapel ligger på åssluttningen öster om kyrkan och kyrkogården. Den är byggd 1773 och ersatte en äldre klockstapel siom var belägen närmare kyrkan.

Litslena kyrka är belägen där landsvägen Stockholm - Enköping korsar Uppsalavägen. Detta vägskäl var redan tidigt en central vägknut och marknadsplats, och förknippas med den gamla Eriksgatan.

Den medeltida salkyrkan är uppförd av gråsten. Långhuset är rektangulärt med sakristia i norr samt vapenhus i söder. Långhuset har fyra stjärnvälvda travéer varav koret utgör den östligaste. Kyrkan har sadeltak och vitputsade fasader.

Murar från den romanska 1100-talskyrkan finns i nordvästra hörn. Även dopfunten härrör från 1100-talet. Omkring 1300 utvidgades kyrkan åt öster och söder, det romanska koret ersattes av ett fullbrett, rakt avslutat kor, samtidigt byggdes sakristian. Långhusets valv slogs under 1400-talets förra hälft, dateringen grundar sig på målningarna, som kan dateras till 1400-talets tredje fjärdedel. Vapenhuset är senare än långhuset och uppfördes under 1400-talet.

Kalkmålningarna, som överkalkats vid en restaurering framtogs 1948. De har ovanligt väl bibehållna färger. Kyrkan genomgick en grundlig restaurering efter en brand 1880. Nuvarande interiör härrör dock från 1951 års åtgärder. Exteriören restaurerades 1979-80.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Litslena kyrka är belägen där landsvägen Stockholm - Enköping korsar Uppsalavägen. Detta vägskäl var redan tidigt en central vägknut och marknadsplats, och förknippas med den gamla Eriksgatan.

Den medeltida salkyrkan är uppförd av gråsten. Långhuset är rektangulärt med sakristia i norr samt vapenhus i söder. Långhuset har fyra stjärnvälvda travéer varav koret utgör den östligaste. Kyrkan har sadeltak och vitputsade fasader.

Murar från den romanska 1100-talskyrkan finns i nordvästra hörn. Även dopfunten härrör från 1100-talet. Omkring 1300 utvidgades kyrkan åt öster och söder, det romanska koret ersattes av ett fullbrett, rakt avslutat kor, samtidigt byggdes sakristian. Långhusets valv slogs under 1400-talets förra hälft, dateringen grundar sig på målningarna, som kan dateras till 1400-talets tredje fjärdedel. Vapenhuset är senare än långhuset och uppfördes under 1400-talet.

Kalkmålningarna, som överkalkats vid en restaurering framtogs 1948. De har ovanligt väl bibehållna färger. Kyrkan genomgick en grundlig restaurering efter en brand 1880. Nuvarande interiör härrör dock från 1951 års åtgärder. Exteriören restaurerades 1979-80.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Litslena kyrka är en salkyrka byggd på 1300-talet. Det är en av de större medeltidskyrkorna i länet. Kyrkan hade sin föregångare i en romansk kyrka från 1100-talet vars murar utnyttjades när den befintliga kyrkan byggdes. Den äldsta kyrkan hade ett västtorn som revs i samband med byggandet av den nya kyrkan. Grunden till tornet är fortfarande synlig framför kyrkans västra gavel.

Litslenas kyrkogård tycks ha fått sin nuvarande utsträckning redan vid 1600-talets slut. Litslenas klockstapel ligger på åssluttningen öster om kyrkan och kyrkogården. Den är byggd 1773 och ersatte en äldre klockstapel siom var belägen närmare kyrkan.

Litslena kyrka är en salkyrka byggd på 1300-talet. Det är en av de större medeltidskyrkorna i länet. Kyrkan hade sin föregångare i en romansk kyrka från 1100-talet vars murar utnyttjades när den befintliga kyrkan byggdes. Den äldsta kyrkan hade ett västtorn som revs i samband med byggandet av den nya kyrkan. Grunden till tornet är fortfarande synlig framför kyrkans västra gavel.

Litslenas klockstapel ligger på åssluttningen öster om kyrkan och kyrkogården. Den är byggd 1773 och ersatte en äldre klockstapel siom var belägen närmare kyrkan. Det är en hög, brädklädd och tjärad klockstapel med bred bas. Den kröns av den för trakten karakteristiska spåklädda huven med svängd karnisprofil.

Litslenas kyrkogård tycks ha fått sin nuvarande utsträckning redan vid 1600-talets slut. Den inhägnas av en kallmurad gråstensmur som kantas av en trädkrans bestående av stora, gamla lövträd. Kyrkogården har två stigluckor på ursprunglig plats, en medeltida i väster och en från 1600-talet i öster. Bägge stigluckorna är putsade och vitkalkade. Kyrkogårdsmuren har tidigare haft en avtäckning av trä vilken syns på Olof Graus teckning av kyrkan och kyrkogården från 1748. Stigluckan från 1600-talet är utsmyckad med sandstensskulpturer som härrör från Djurby gård i socknen. Kyrkobyggnaden ligger på den norra delen av kyrkogården.

Nära kyrkogårdens nordvästra hörn ligger ett bårhus från 1954.