NÄÄS SLOTT

Nääs slott och seminarieområde består i dag av 17 byggnader varav de flesta är öppna eller ska öppnas för publik verksamhet. Hela området är byggnadsminnesförklarat. Parkområdet och skogen kring slottet och seminariet är naturreservat. Genom testamentet efter August Abrahamsson förvaltas egendomen Nääs, som totalt omfattar 1 500 hektar skog och mark, närmare 70 byggnader och läroanstalten, av en stiftelse med staten som huvudman.

Från 1870-talet fram till omkring 1960 utbildades landets slöjdlärare vid seminariet. Skolan var den enda i sitt slag i landet och dessutom unik i ett globalt perspektiv under 1900-talets första decennier. Området har mer eller mindre kunnat oförändrat kunnat bevaras som helhet sedan 1920-talet.

Källa: Nääs- Kulturhistorisk undersökning, Göteborgs Universitet 1985

Nääs slotts gårdsbebyggelse är belägen på en höjd på en udde som skjuter ut i sjön Sävelången en och en halv mil sydsydväst om Alingsås. Huvudbyggnaden är i sin nuvarande utformning i huvudsak från förra hälften av 1800-talet, men i källarregionerna finns murpartier och valv från äldre tid. Flyglarna är från 1700-talet.
Godset nämns för första gången 1529 i Gustav Vasas registratur. När Jakob von Utfall övertog ägandet av Nääs på 1740-talet, skedde stora förändringar. Han anlade odlingar och planteringar samt moderniserade den gamla huvudbyggnaden. Troligen lät han riva det gamla stenhusets andra våning. Han byggde även de idag befintliga flygelbyggnaderna.
Grosshandlaren Peter Wilhelm Berg som köpte Nääs under tidigt 1800-tal, moderniserade godset och byggde på corps-de-logiet med en ny övervåning. Vid ombyggnationen förändrades mangården och flyglarnas rokokoinredning för att bättre passa den nya tidens ideal - empiren. Peter Wilhelm intresserade sig även för områdets sociala frågor och startade upp socknens första skola, invid landsvägen mitt emot herrgården. Herrgården nyinreddes på nytt av grosshandlaren August Abrahamsson som köpte mangården 1868. August lät öven bygga Nääs slöjdseminarium på andra sidan Sävelången. Vid hans död övergick godset i statens ägo.

KÄLLA: Slott och herresäten i Sverige: Ett konst- och kulturhistoriskt samlingsverk. Bd 1, Västergötland: Almnäs - Stola. Huvudred. Sven T. Kjellberg. Västergötland av Lennart Luthander. Malmö, 1968