På platsen för dagens torghus fanns redan före stadsbranden 1693 ett hus. Tomten hade då nr 2 men ändrades till nr 78 på lantmätare Sven Broddessons stadsplan, som fastställts av kung Karl IX efter branden. Nya hus uppfördes efter branden men gamla grunder återanvändes där det var möjligt. Det hus som på 1700-talet ersatte det nedbrunna huset var enligt Lefvanders undersökningar på 1970-talet sannolikt en påbyggd envåningslänga. Vid restaureringen av huset påträffades under träpanelen konstruktionen av en gammaldags bodlucka mot torget i husets sydöstra del.
Källaren till det nuvarande torghuset är ålderdomlig och har hört till en äldre generation hus på fastigheten, kanske huset som låg här före branden 1693. En intressant iakttagelse var, att sockeln mot torget uppvisade spår efter en skorstensstock. Förhållandet kan indikera att muren har varit del av en hjärtmur från ett mycket tidigt hus på platsen.
År 1823 köpte köpmannen Georg Northman den "Billkvistska tomten" nr 78 på exekutiv auktion och lät ersätta det gamla huset på tomten med dagens torghus. De gamla grundmurarna med sina valv och delar av 1700-talshusets timmerstomme fick ingå i det nya huset. Vem, som ritade huset, vet vi inte. Mot öster, i gatuliv, tillkom nu en smal vinkelställd tillbyggnad med samma takhöjd och takform som torgbyggnaden har i övrigt. Väggarna blev - trots landshövdingens påbud att alla trähus skulle vara reveterade - klädda med bred träpanel och profilerade stående läkt. Taket fick tegelbetäckning - en dyrbar nymodighet.
Inflyttning skedde 1829. Under Northmans tid bildades en klubb bland stadens borgare, som gavs tillgång till speciella möteslokaler på andra våningen i det nybyggda huset. Många och stora festligheter avhölls i de vackra rummen mot torget. Klubben levde kvar ett tiotal år efter Northmans död 1852.
Köpmanssläkten Kihlbaum kom mellan 1853 och 1875 att äga först tomt 78 och senare även intilliggande tomt 79. Efter Kihlbaum stod lantbrukaren T M Torstenson på Åsen i Björsäter en kort tid som ägare och därefter handlanden J A Bengtsson i Mariestad.
År 1884 köpte bleckplåtslagaren Albert Pettersson de sammanbyggda fastigheterna med lös egendom - "innanfönster, jernspis med mur och gasinledning med mätare samt bodinredning". Torghusets övervåning hyrdes ut till kronolänsman Brattström.
År 1896 planerades en reparation av torghuset. Om arbetena genomfördes och vilka förändringar som gjordes är inte känt. Klart är att samtliga hus på fastigheterna förblev intakta vid stadsbranden året innan. Albert Pettersson dog 1896, vilket kan ha påverkat byggnadsplanerna.
Albert Pettersons dotter Johanna Charlotta Albertina, kallad Bertha, blev från 1937 till sin död 1966 ägare till fastigheterna. Hon drev under många år en egen bosättningsaffär i torghusets östra del och bodde på övervåningen.
Under 1930-talet revs alla eldstäder ut utom en kakelugn i det västra hörnrummet.
År 1968 köptes fastigheterna av den nybildade stiftelsen Bertha Petterssons hus, som genomförde en ombyggnad och restaurering i början av 1970-talet.
Under de senast gångna 30 åren har kulturlivet blomstrat i stiftelsens lokaler, såsom det var tänkt. Bildningsorganisationerna ABF och TBV har utbildat och erbjudit många slag av aktiviteter. Konstcirklar har verkat inom torghusets vindsateljéer. Utställningar och föreläsningar har ägt rum. PRO har också haft ett uppskattat café för både kursdeltagare och allmänhet i den gamla bosättningsaffärens lokaler.
Källa: Inga Friberg-Karlsson "Stiftelsen Bertha Petterssons hus - hus med mycket gamla anor" 2007. (ej publicerad, finns hos Stiftelsen Bertha Petterssons hus i mariestad).
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
