FRÄMMESTADS KYRKA

FRÄMMESTADS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1775 med fullbrett, svagt rundat kor i öster. 1895 tillkom ett torn i väster. Öster om koret byggdes en lägre och smalare sakristia. Sydsidans utkragande mittportal härrör även från 1895. Alla byggnadens hörn är rundade, vilket ger kyrkan ett karaktäristiskt utseende.
FASAD - Långhuset vilar på en svagt utkragande slätputsad och gråmålad sockel. Torn, mittportal och sakristia har skråkantad sockel av huggen granit. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Långhusmurarna är något ojämna. Omfattningarna är slätputsade, liksom mittportens frontespis och tornets klockvåning. Kring västportens rundbågsöppning är en rusticerad och slätputsad utkragning med gesims och sprängd tempelgavel, i sistnämnda ett trepasskors i koppar med infattad treenighetstriangel. Ovanför detta är en rektangulär slätputsad tavla med årtalet 1895 i svart. Under den något smalare klockvåningen är en gesims avtäckt med koppar. På våningens hörn är kopplade pilastrar. I varje sida av är en rundbågad ljudglugg med ursprungliga raka kopparklädda parluckor. Mittportalens fronton utgörs av en tempelgavel med uppskjutande krön, vilket bär ett trepasskors av koppar. I gaveln är en rundblindering med trepass. I korets sydvägg sitter en rektangulär kalkstensplatta med svart inskription, vilken minner om kyrkans nybyggnad och baron Posse på Främmestad.
FÖNSTER - Alla fönster härrör från 1895 med foder, bågar och spröjs av gråmålat trä. Rutorna är överlag blåsta. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten från samma år. Alla fönster är rektangulära med rundade hörn i krönet, om inget annat anges. Långhusfönstren har korspost och fyra öppningsbara ytterlufter med fyra rutor var. Korets östfönster har enkla ytterlufter med nio rutor. Sakristifönstren sitter om par och har enkla öppningsbara ytterlufter med åtta rutor och gemensamma solbänkar. Två likadana fönster sitter i tornets bottenvåning och i något större format i dess andra våning. I den tredje våningens västfasad är ett rundfönster med enkel luft och nio rutor.
PORT - Alla portar består av stående brun pärlspont med liljeformade gångjärnsband och härrör från 1895. Huvudportarna är raka pardörrar, framför vilka är granit- respektive kalkstenstrappor. Västporten sitter i en rundbågad smyg och har en rundblindering i sitt tympanon. Framför den enkla, raka sakristiporten är en granittrappa med järnräcke.
TAK - Långhuset har ett brant sadeltak som är valmat över korrundningen. Även sakristian har ett brant och valmat sadeltak. På bådas spetsar är kopparkors och båda täcks av enkupigt lertegel. På långhusets södra takfall utgörs det av handslaget Främmestadstegel, sannolikt från 1827 års takomläggning. Torntaket består nedtill av en hög huv med runda kupor och krönande förgyllda kulor. Denna bär en smal åttasidig försatt lanternin med spetsig spira och hjulkors på förgylld kula. Torntaket kläds av kopparplåt med förskjutna hakfals. Takfoten är kraftigt profilerad och slätputsad, liksom på sakristian och långhusets västgavel. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

FRÄMMESTADS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett svagt rundat kor i öster. Bakom detta är en sakristia och väster om långhuset ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören präglas av en klassicism som främst kan härledas till renoveringarna 1895 och 1967. Den monumentala altaruppsatsen är rummets självklara blickfång, även om det störs något av ett inte oansenligt antal sentida tillskott på långhusväggarna. Interiören har stora fönsteröppningar och en mycket ljus färgsättning med vit kalkfärg och snickerier i ljusgrön lasyr. Alla dörrar och portar är från 1895 om inget annat anges. De har halvfranska fyllningar med ramstycken, vars kanter är fasade. Handtag och lås av mässing är sentida.
LÅNGHUS - Det tidstypiskt breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittport. Västgavelns hörn är något rundade. Rummet har tre fönsteraxlar, varav den västligaste skyms av läktaren. Bänkkvarteren uppdelas av mittgång med tvärgång till mittporten, samt sidogångar. Över mittgången hänger två mässingskronor och en kristallkrona, över läktaren två små mässingskronor. Under läktarens bakre hälft är en öppen yta som tillkom 1967 med kapprum och i söder en läktartrappa. Sistnämnda är av fernissad furu med gråmålat spjälräcke, under densamma en skrubb. Invid västväggen i norr är ett väggfast elskåp med vikdörr från 1999 och grågrön lockpanel. Kapprummet avskärmas medelst en vägg av grågrönt målade träspjälor. Predikstolen är placerad i nordost.
GOLV - Golvet består av fernissade furubrädor från 1967.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och vitkalkade. Öster om sydporten har ett litet parti av 1895 års dekor framtagits. Mitt på norra långsidan är en stickbågad nisch med ett krucifix. På väggarna återfinns en trätavla med Series pastorum, en mindre oljemålning, en större textil, några mässingslampetter och tre ikoner. Över mittporten hänger en gustaviansk förgylld girland från det ursprungliga altaret, skuren i trä och över predikstolen en mindre oljemålning från 1700-tal med den korsfäste Kristus.
PORT - Båda portarna är raka pardörrar med tre par fyllningar. Västporten sitter i en grund stickbågad smyg medan mittporten har ett profilerat foder.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har krön med rundade hörn och korspost. De fyra fastskruvade innanlufterna härrör sannolikt från 1895 och har fyra rutor var. Foder, bågar och spröjs är av trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande ljusgrönt målade fönsterbänkar med kondensrännor.
TAK - Takets flacka tunnvalv är ursprungligt och av vitkalkad stuck. Kring kronfästena är rundlar i ljusgul kalkfärg. Samma färg har använts på taklistens hålkäl. Över läktaren och mot koret hänger vita högtalare. Under läktaren är gråmålad pärlspont från 1895.
KOR - Det rundade koret har dörr till sakristian i öster bakom altaruppsatsen, vilken flankeras av två fönster och korbänkar. Koret har en fönsteraxel. I norr är predikstolstrappa och piano i brunt träfodral, i söder dofunt, ambo med ljusgrön lasyr, ljusbärare i smide och ett dopaltare av trä från 1937 med fyllningar. Över koret hänger en mässingskrona.
GOLV - Som långhus, fast ett trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. Norr om altaret är en stickbågad smyg efter en igenmurad dörr. I söder är en ritsning som markerar en tidigare bred korgbågad öppning. Mot långhuset sitter två nummertavlor och under taklisten skenor med vita strålkastare.
INNERDÖRR - Den raka dörren har sex stående fyllningar och sitter i en rak smyg.
FÖNSTER - Som långhus. Östfönstren har enkla innanlufter från 1916 med glasmålningar av Yngve Lundström. Den norra föreställer Gud Fader och den södra Kristus, omgivna av bibelord och evangelistsymboler.
TAK - Som långhus. Det är välvt över koravslutningens rundning. Över altaret är en treenighetstriangel i stuck med Jehova på hebreiska mot blågrön botten.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av trä från 1895 har marmorerade fyllningar med förgyllda lister och en altarskiva i marmorimitation, på nordsidan en sentida piscina.
ALTARUPPSATS - På altaret står den klassicistiska altaruppsatsen från 1895. Altartavlans olja på duk är utförd 1880 av professor M E Winge och föreställer Jesus på korset, omgiven av Maria, Johannes och Maria Magdalena. Den inramas av två pelare med kannelyrer och korintiska kapitäl, vilka bär en tempelgavel med akroterion och krönande palmett. Bemålningen är vitt och guld, samt marmorering i fyllningarna. In mot sakristidörren kröns de två öppningarna bakom altaruppsatsen av enkla pelarburna bjälklag.
ALTARRING - Den stora tresidiga altarringen från 1895 har rundade hörn och omsluter nästan altaret. Ringen har liggande och runda halvfranska fyllningar med marmorering och förgyllda lister. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blått tyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1967 består av 14 rader i söder och 16 i norr. Mot kor och tvärgång är skärmar med stående halvfranska fyllningar. De lutande ryggarna har liggande fyllningar av ett enklare utförande. På baksidan är bokbräda. På sitsarna är lösa dynor och under dem folievärme. De raka gavlarna har fyllningar, vilka liksom skärmarnas är blåmarmorerade. I den bakre södra bänken är en inbyggd manöverpulpet med fodral i ljusgrön lasyr. Korbänkarna från 1937 har i det närmaste samma utförande som ovannämnda.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen med dess ljudtak skänktes 1695 av Lars Hierta på Främmestad. Basen pryds av skurna ovala kartuscher och längs nederkanten av välskurna fruktgirlander. På sidorna har den - sannolikt i samband med kyrkans nybyggnad - klätts med duk på vilken målats fyllningar med förgyllda skildringar av sakramenten och symbolerna för Tro, Hopp och Kärlek. På den mittersta är en skuren representation av kungamakten med krona, svärd, spira, nyckel och äpple. Alla fyllningarna kröns av målade girlander i gustaviansk stil. Korgen vilar på en åttasidig fot. Trappan och dess skärm med fyllningar och åttasidig post är från 1895. Från det sjusidiga ljudtakets himmel svävar en sentida förgylld duva. I himlens mitt är en strålande treenighetstriangel. Längs takets nederkant är fruktgirlander och på krönets sidor ovala kartuscher. Taket kröns av en genombruten lökkupol. Predikstolen är i grått, brunt och rött.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 23 stämmor. Den byggdes 1986 av Tostareds orgelfabrik. Spelbordet är inbyggt i fasaden, vilken härrör från den första orgeln som tillverkades av Härngren 1896. Fasaden utgörs av tre rundbågsfält där det mittersta är högst. Inom bågarna bildar trälister två mindre bågar och en rundel. På sidorna är pilastrar, i vinklarna mellan fälten voluter och på ändarna urnor. Krönen är horisontala och bemålningen utgörs av grå marmorering på vit botten med förgylld dekor.
LÄKTARE - Läktaren från 1895 vilar på fyra par pelare och två par pilastrar som bär två tvärgående bjälklag. Bröstet har små halvfranska blåmarmorerade fyllningar, vilka avbryts av små pilastrar ovanför pelarna. Det svagt utkragande mittpartiet bärs av två konsoler. På dess krön är en skuren lyra mellan två voluter, målad i vitt och guld. Överst på bröstet är i norr ett högt järnräcke. Läktaren har tre gradänger med heltäckningsmatta och lösa stolar, mot trappuppgången ett grått spjälräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den nyromanska sexsidiga dopfunten av trä är från 1895 och vilar på kolonnetter med rundbågar. Bemålningen är vit och grå. Dopfatet är av kinesiskt porslin med blå dekor.
NUMMERTAVLOR - De raka svarta nummertavlorna från 1895 sitter på gångjärn. De har gråmarmorerade ramar med tempelgavlar som anspelar på altaruppsatsen.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster, i norr samt söder fönster. I de sydvästra och nordvästra hörnen är låga inbyggnader från 1999 med vitmålad lockpanel. Den norra rymmer toalett och den södra förråd. I norr står en bänk från 1895 med pärlspont och trepasskrönta gavlar, i söder ett bokbord i ljust trä.
GOLV - I golvet ligger de ursprungliga kvadratiska kalkstensplattorna med nötta ytor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. I sydost hänger en lillklocka, omgjuten 1747 av Nils Billsten i Skara.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr med stående fyllningar, vilken sitter i en djup rak smyg liksom långhusporten som behandlas ovan.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har krön med rundade hörn och enkla ospröjsade innanlufter från 1967. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande grönmålade fönsterbänkar.
TAK - Det plana taket med slätspont från 1967 är grönmålat.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i norr med skrudskåp från 1967 i väster och förråd i öster, i väster är kordörren och i öster samt söder två fönsterpar. I det sydöstra hörnet är ett bönealtare med en sentida målning.
GOLV - Golvet består av smala obehandlade furubrädor från 1967.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
PORT - Ytterporten har samma utförande som kordörren, vilken behandlas ovan.
INNERDÖRR - Till förrådet är en dörr från 1967 som i utförandet ansluter till kordörren.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har krön med rundade hörn och enkla öppningsbara innanlufter, sannolikt från 1895. Foder, bågar och spröjs är av trä och antalet rutor åtta. Smygarna följer fönstrens form och har plana grönmålade fönsterbänkar.
TAK - Det ursprungliga plana taket av pärlspont är ljusgrönt målat.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I öster är till läktaren en ursprunglig rak pardörr. I söder är ett fönster, golv av obehandlad furu från 1999, väggar med slätputs och vit bemålning. Takets breda gröna brädor är ursprungliga. I norr är en dörr till trappa och under denna inbyggd ny textilförvaring från 1999 med luckor som upprepar dörrarnas fyllningar.
VÅNING 3 - I väster är ett rundfönster och i öster en sentida järndörr till vinden (där bl.a. förvaras en äldre nummertavla). Trappuppgången är i sen tid inbyggd i vitmålade gipsskivor med en slät dörr. Golvet består av ursprungliga obehandlade brädor, väggarna bär vitmålad slätputs och i taket är sågade bjälkar. Från sydväst leder en ursprunglig obehandlad trätrappa.
VÅNING 4 - Golv och vägg är som ovan. Takets brädtäckning är obehandlad. Klockstolen är ursprunglig och i denna hänger två klockor som göts 1895 av K G Bergholtz i Stockholm.

Den drivande kraften bakom bygget av en ny kyrka i Främmestad var baron Posse på det intilliggande godset. Grundstenen lades år 1775 av byggmästare Adam Pickel, men det kom att dröja ett decennium innan kyrkan var klar. Redan från början hade man problem med svamp. 1799 fick golv och bänkar lagas samtidigt som kyrkan putsades och målades. Eftersom spåntaket ständigt behövde tjäras så lades en tegeltäckning 1827. Året därpå målades kyrkan in- och utvändigt. 1876 genomfördes en grundlig renovering av interiören varvid golvet höjdes. 1880 införskaffades en altartavla.
År 1895 genomgick kyrkan omfattande förändringar efter ritningar av Ludvig Petersson vid Överintendentsämbetet och med P J Pettersson från Värsås som byggmästare. Torn och sakristia byggdes. En mittport upptogs, vilken försågs med utkragande omfattning. Korporten igensattes. Nya fönster insattes. Invändigt nygjordes bänkinredning, golv, läktare, altare och altarring. Altartavlan fick en klassicerande inramning och predikstolen ny fot och trappa. Hela interiören ommålades. Följande år installerades en orgel, tillverkad av C A Härngren i Lidköping.
År 1916 fick korfönstren glasmålningar och predikstolen en ny fot. 1921 ersattes kaminen av elvärme. Fyra år senare företogs in- och utvändig målning. 1937 skedde ånyo invändig ommålning. Herrskapsläktaren försvann och ersattes av en bänk i likhet med den norra korbänken. Predikstolens äldre målning framtogs och konserverades. Yttertaket lagades. Arkitekt var Sten Branzell, Göteborg. 1951 gjordes en ny elinstallation. 1961 lades torntaket om.
En genomgripande renovering utfördes 1967 efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Vapenhusets symmetriska läktartrappor borttogs och fick ge plats åt förråd och toalett. Taket nygjordes. Ny trappa, elcentral och kapprum anbringades under läktaren. Bänkarna nygjordes, liksom det rötskadade golvet. Sakristian fick vindfång och nya skåp. Interiörens puts lagades och bemålades med plastfärg. 1972 lagades exteriörens puts och målades med silikatfärg. 1986 installerades ett nytt orgelverk från Tostareds orgelfabrik. Detta krävde att orgelfasaden höjdes, dess lyrkrön kom senare att hamna på läktarbröstet. Året därpå fick bänkarna folievärme. Tornets övre del omputsades vid samma tillfälle.
Användningen av plast- och silikatfärger kring 1970 föranledde 1999 omfattande renoveringsarbeten. Exteriören omputsades och målades med kalkfärg. Det ursprungliga stucktaket var på sina ställen som en "hängmatta". Det befriades varsamt från plastfärgen och återfästes. Väggarna omputsades och allt målades med kalkfärg. Predikstol med ljudtak samt altaruppsats konserverades. I vapenhuset flyttades toalett och förråd samt gavs en mer harmoniserande utformning. Strålkastare i kor och manöverpulpet installerades. En ny textilförvaring anordnades. Läckage i torntaket ordnades med byte av skadat virke och plåt. Även tegeltaken lagades. Arkitekt var Lars Johan Ekelöf.