KULTURLANDSKAPSREGION GOTLAND

Ön består av silurisk kalkstensberggrund med mycket små relativa höjdskillnader bortsätt från vissa sträckor i väster, där s.k. klintkust utbildats. Gotland präglas av de agrara näringarna. Områden med hög uppodlingsgrad varierar emellertid med större skogsmarker. I söder möter de karga, öppna markerna på Storsudret.
Längs kusterna och på Fårön dominerar tallskogen. Särskilt i centrum av ön och i sydost finns områden med omfattande lövskogar och beskogade lövängar, bl.a. ängstallskog. Gotland har också omfat-tande våtmarker eller f.d. våtmarker, samt en hel del rikkärr, varav en del förr varit betade. Bebyggelsen består till största delen traditionellt av ensamgårdar med starkt inslag av stenhus. De stora, medeltida stenkyrkorna - fler än 90 stycken - utgör karaktärsbyggnader i landskapet. Kusterna i norr och öster har präglats av kalkindustri. Här finns det enorma kalkbrottet vid File hajdar utanfor Slite.
Den medeltida stadskärnan innanfor ringmuren i Visby tillhör landets bebyggelsehistoriska rariteter och är numera uppförd på Unescos världsarvslista. Runt Visby och ställvis på Fårön finns koncentrationer av fritidsbebyggelse.
KÄLLOR:
TEXT - Sporrong, Ulf: Odlingslandskap och landskapsbild. 1996.
KARTBILD - Sveriges nationalatlas Kulturlandskapet och bebyggelsen. 1994.