S:T TOMAS KYRKA

Fasaderna präglas helt av sitt mörkbrända Helsingborgstegel. Byggnaden har varken sockel eller avslutande takfot. De kopparklädda takfallen syns inte från något väderstreck. Inga hängrännor, stuprör eller andra detaljer stör tegelmurarna, vilka får liv genom skuggverkan av de djupt liggande fogarna. Den östra fasaden bryts av ett fönsterband, ett separat fönster samt huvudingången till kyrkan. Fönstren har svarta träbågar och dörren i glas och svart smide är något indragen från murlivet. Mot norr och busstorget öppnar sig bara två smala fönsteröppningar i den i övrigt slutna fasaden. I väster reser sig klocktornet i tegel med en öppen konstruktion av betong för de tjugo kyrkklockorna, gjutna av Bergholz i Sigtuna. Kyrkans södra fasad är bara en våning hög, eftersom marknivån är högre här. Större delen av fasaden täcks av ett fönsterband.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Anläggningen har en nästan kvadratisk planform med en kringbyggd gård i centrum. I norr ligger kyrkan med entré i öster och altare i väster. Orienteringen beror på viljan att ha ingången från torget. De övriga tre längorna är tvåvåniga med sakristia, konfirmandrum och andra församlingsutrymmen. Klocktornet är byggt mot västfasaden. Kyrkans stomme utgörs av tegel.

Fasaderna präglas helt av sitt mörkbrända Helsingborgstegel. Byggnaden har varken sockel eller avslutande takfot. De kopparklädda takfallen syns inte från något väderstreck. Inga hängrännor, stuprör eller andra detaljer stör tegelmurarna, vilka får liv genom skuggverkan av de djupt liggande fogarna. Den östra fasaden bryts av ett fönsterband, ett separat fönster samt huvudingången till kyrkan. Fönstren har svarta träbågar och dörren i glas och svart smide är något indragen från murlivet. Mot norr och busstorget öppnar sig bara två smala fönsteröppningar i den i övrigt slutna fasaden. I väster reser sig klocktornet i tegel med en öppen konstruktion av betong för de tjugo kyrkklockorna, gjutna av Bergholz i Sigtuna. Kyrkans södra fasad är bara en våning hög, eftersom marknivån är högre här. Större delen av fasaden täcks av ett fönsterband.

S:t Tomas kyrka byggdes 195859 och invigdes 1960. Arkitekt var Peter Celsing (192074) som påbörjade ritningsarbetet redan 1953. Andra kyrkor ritade av Celsing är Härlanda i Göteborg (195259), Olaus Petri i Stockholm (195559), Boliden (195560), Almtuna i Uppsala (195659), Nacksta i Sundsvall (196369) samt Ludvika krematorium (195458). Bland hans mest kända profana verk hör Kulturhuset, Filmhuset och Riksbanken, alla i Stockholm.

Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 paragrafen lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet paragraferna 610.

S:t Tomas kyrka ligger väster om Stockholms innerstad, i Vällingby centrum som invigdes 1954. Huvudansvaret för planeringen av stadsdelen Vällingby hade arkitekten Sven Markelius. Målet var en s k ABC-stad, där både Arbete, Bostäder och Centrum för kommers och kultur skulle finnas. Vällingby och den nya stadsplaneformen blev uppmärksammad inte bara i Sverige utan också internationellt. 1951 var de första bostäderna färdiga och 1952 drogs tunnelbanan dit. Redan från början fanns en kyrka med i planerna för den nya centrumanläggningen. En tomt reserverades för Spånga församling vilket skulle göra det möjligt att bilda en självständig församling av Vällingby i framtiden.

Kyrkorådet uppdrog åt arkitektfirman Backström & Reinius, vilka ritat flera byggnader i centrum, att rita en kyrka med expeditions- och församlingslokaler. Tre år senare, 1952, avsade de sig uppdraget. Ansvarig för församlingens verksamhet i Vällingby, prästen Lennart Håkansson, föreslog att arkitekten Peter Celsing skulle tillfrågas istället. Majoriteten av kyrkorådet var positiva till förslaget.

Celsing arbetade under sju år fram den slutgiltiga byggnaden i samarbete med församlingens byggnadskommitté, ledd av Lennart Håkansson. Församlingens liturgiska och praktiska behov jämkades samman med arkitektens estetiska förslag. Murningen utfördes, enligt Celsings vilja, av murarelever för att hålla kostnaderna nere samt för att ge en mer oregelbunden och mer livfull mur. Anledningen till att kyrkans klocktorn inte byggdes högre var enligt arkitekten att konkurrens med de intilliggande höghusen inte var möjlig. Bättre då med något som ser ut att ha kraft att växa, menade han (Ridderstedt 1998).

Vällingby församling bildades 1974 efter en delning av Spånga församling. 1976 invigdes det nya församlingshuset intill kyrkanläggningen.
'