Nordgren, Anna

"Anna Nordgren var konstnär, verksam vid sekelskiftet 1900. Hon levde många år i England och blev där erkänd för att i sitt måleri på ett realistiskt sätt skildra fattigas och utsattas vardag.

Anna Nordgren föddes den 13 maj 1847 i Mariestad. Hon kom från en småborgerlig familj. Hennes föräldrar var Frans Johan Nordgren och Anna Charlotta Nordgren, född Lundahl. Familjen flyttade en del under hennes uppväxt, först från Mariestad till Hjo där familjen tog över morfaderns gård Åsen, en herrgård med vacker utsikt över Hjo och Vättern. Under tiden i Hjo hade Anna Nordgren en guvernant som uppmuntrade henne att börja teckna och måla. Efter tio år i Hjo flyttade familjen tillbaka till Mariestad. Därifrån flyttade de efter en tid till gården Sjögerås mellan Skara och Falköping.

Anna Nordgren kom att gå i flickskolan i Skara. Vid 18 års ålder flyttade hon till Stockholm för att först studera teckning på Svenska Slöjdföreningens skola (nuvarande Konstfack), 1867 började hon på Kungliga Akademien för de fria konsterna (Konstakademien). Under akademitiden fick hon flera utmärkelser för ”insikt och flit”. Hösten 1874 reste Anna Nordgren till Paris tillsammans med konstnärskamraterna Amanda Sidwall och Sophie Södergren. Där började hon på Académie Julian, en målarskola med gott rykte och kända konstnärer som lärare och som lockade många, inte minst kvinnliga elever. Hon tog även lektioner i porträttmåleri för Charles Émile Auguste Durand (känd som Carolus-Duran), en respekterad porträttmålare vid denna tid i Paris.

Anna Nordgren bodde i Paris i åtta år, därefter blev London hennes hemort i nästan 20 år. Hon släppte dock aldrig kontakten med Frankrike och konstscenen i Paris. Under åren 1879–1900 ställde hon till exempel regelbundet ut på Parissalongen och besökte Paris och den franska landsbygden.

I London uppnådde Anna Nordgren stora framgångar och fick erkännande för sin konst. Hon var aktiv i flera föreningar i den engelska konstvärlden, som initiativtagare och ordförande i 91 Art Club for Ladies samt som en av grundarna till Women’s International Art Club. Hon var representerad på Royal Academy och de årliga sommarutställningarna under åren 1887–1899. Hon ställde ut på alla de stora utställningarn och gallerierna, som exempelvis Grosvenor Gallery, Royal Society of British Artists, Society of Oils Painters, Grafton Gallery, Society of Painters in Water Colour, Pastel Society och Women’s International Art Club. Hon hade också egna separatutställningar och var även regelbundet representerad utanför London som på Royal Birmingham Society of Artists och Walker Art Gallery i Liverpool.

Under åren 1885–1902 ställde Anna Nordgren ut vid över 200 olika utställningstillfällen. Antalet verksamma konstnärer i England under denna tid var stort och det var konkurrens om att få synas på de stora utställningarna. Hennes måleri bemöttes med stor uppskattning av de engelska konstkritikerna, och Anna Nordgren blev ekonomiskt oberoende på sitt måleri. Samtidigt var Anna Nordgren radikal och kämpade för kvinnors rättigheter. Hon var en självständig person och stod för sina åsikter.

Anna Nordgren var också en skicklig och mycket uppskattad porträttmålare. Hon målade porträtt av vänner och kollegor men utförde även beställningsuppdrag. Hennes porträtt av Marie Bashkirtseff, som gick samtidigt på Académie Julian som Anna Nordgren, finns på Musée des Beaux Arts i Nice. Marie Bashkirtseff var en rysk-ukrainsk konstnär som under sitt korta liv blev både uppskattad som konstnär och känd för sitt dagboksskrivande. Dagboken ger inblick i tiden i Paris och umgänget med konstnärsvännerna där Anna Nordgren ingick. På National Gallery of Ireland i Dublin finns ett porträtt av Constance Markiewicz (född Gore-Booth) som Anna Nordgren gjort. Hon var konstnär men framför allt revolutionär och aktiv i den irländska frihetskampen mot England. Anna Nordgren träffade henne som ung och då hon bar på konstnärsdrömmar blev Anna Nordgren hennes lärare och mentor.

Konstmuseet Ateneum i Helsingfors har ett porträtt av landskapsmålaren Berndt Lindholm som Anna Nordgren målade på beställning av Finska Konstföreningen. I Sverige finns Anna Nordgren representerad i Bonnierska porträttsamlingen med porträtt av Viktor Rydberg och Carl Snoilsky. Nationalmuseum äger också flera verk av Anna Nordgren.

Sitt motivval hämtade Anna Nordgren gärna från landsbygden i Frankrike, England och på Irland. Under slutet av 1800-talet var fattigdomen utbredd och stora grupper människor emigrerade. Anna Nordgren reste mycket och påverkades av den förtvivlan och känsla av vanmakt som fanns hos de människor hon mötte. Det blev också något som hon kom att skildra i många målningar. Även om hon såg London som sitt hem under slutet av 1800-talet så saknade hon en fast adress. Hon bodde för det mesta i den ateljé hon hyrde på the Bolton Studios i London. Hon reste ständigt och sökte miljöer och inspiration för sitt måleri.

Vid sekelskiftet 1900 flyttade Anna Nordgren hem till Sverige. Hennes framgångar och erkännande i England innebar dock inte automatiskt framgång på den svenska konstscenen. I sin dagbok skrev hon ”Det första, som blifvet mig klart här hemma i Sverige är, att jag måste se efter hvad ursäkt jag kan ha för min stora djärfhet att måla! Jag, en gammal kvinna som målar, måtte vara något riktigt förargelseväckande – det retar konsten i vårt land.”

Anna Nordgren blev bortglömd redan under sin livstid och inte heller senare har hon uppmärksammats i sitt hemland. I den konsthistoriska dokumentationen nämns hon bara i förbigående. Sina sista år bodde Anna Nordgren i en liten lägenhet i Skara. Hon avled den 10 september 1916 och begravdes på Marie kyrkogård i Skara." [Anna Christina Nordgren, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaNordgren, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anders Lindkvist), hämtad 2026-02-27]