| Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
| Plats <presPlaceLabel> |
Sverige, Stockholm, Stockholm, Bromma |
| Titel <itemTitle> |
Standard Radio & Telefon AB, Typ: SU 40035 A |
| Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Prototyp till kontrollorgan för radarsystem. Åttakantiga botten- och ovanplattor hopmonterade mellan två distansstolpar. Styrkulan ligger mellan dessa plattor och dess övre del skjuter upp ur ett urtag i den övre plattan. Kulan är vridbar då den vilar mot ett pivotmonterat löphjul av bakelit på bottenplattan och fixeras horisontellt av löphjul av nylon som sitter monterade på distansstolparna. Två...
Visa hela
Prototyp till kontrollorgan för radarsystem. Åttakantiga botten- och ovanplattor hopmonterade mellan två distansstolpar. Styrkulan ligger mellan dessa plattor och dess övre del skjuter upp ur ett urtag i den övre plattan. Kulan är vridbar då den vilar mot ett pivotmonterat löphjul av bakelit på bottenplattan och fixeras horisontellt av löphjul av nylon som sitter monterade på distansstolparna. Två pulsräknare som är i förbindelse med styrkulan registrerar dess rörelser i två led. Från pulsräknarna utgår sladdar som är anslutna till två anslutningsplintar och två mikrobrytare. Pulserna omvandlas till en analog signal som styr presentationen på radarskärmen.
Stäng
|
| Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Rullbollen konstruerades av Standard Radio & Telefon AB (SRT) på uppdrag av Försvaret, Arméförvaltningens Radarbyrå samt Flygförvaltningen och var avsedd som kontrollorgan för radarsystem. Tidigare st...
Visa hela
Rullbollen konstruerades av Standard Radio & Telefon AB (SRT) på uppdrag av Försvaret, Arméförvaltningens Radarbyrå samt Flygförvaltningen och var avsedd som kontrollorgan för radarsystem. Tidigare styrorgan arbetade med analoga signaler men de var inte helt exakta. SRT presenterade en konstruktion som arbetade med binär överföring. Rullbollen ingick bl.a. i Flygvapnets radarsstation PS-08 men finns även i stridslednings- och lufttrafiksystem i flera europeiska länder. Principen patenterades 1959 och patenttiden gick ut 1979. Under 1970-talet började så kallade trackballs, som bygger på denna princip, att användas för att styra dataspel. Under 1990-talet lanserade många datortillbehörstillverkare trackballs till persondatorer och den användes även som inbyggt pekdon i bärbara datorer. Utvecklingar och förbättringar av andra pekdon, t.ex. den optiska musen, scrollhjulet och pekplattan har gjort trackballen överflödig och idag används den i stort sett bara som ergonomiskt hjälpmedel. Amerikanen Douglas Engelbart utvecklade 1963-1964 en datormus som läste av musens rörelsen med två hjul på undersidan och anses därmed vara datormusens uppfinnare. Datormusen (med kula) använder sig dock av samma princip som Stig Erikssons patenterade uppfinning: kulan påverkar två pulsgivare vars signaler styr en pekare på skärmen. Skillnaden är att datormusens kula löper mot underlaget.
Stäng
|
| Motiv <itemDescription> |
|
| Händelse <context> |
-
Användning av Flygvapnet.
-
Produktion i Bromma, Stockholm, Stockholm, Sverige av Standard Radio & Telefon AB.
-
Ägande 1959-01-01 av Eriksson, Stig.
-
Accession 2001-03-21 av Eriksson, Stig.
|
| Material<itemMaterial> |
- Plast, gummi bakelit och liknande
- Metall, järn
- Metall, lätt (aluminium)
|
| Mått <itemMeasurement> |
-
Längd: 155.0 mm.
-
Vikt: 2.05 kg. =
-
Höjd: 120.0 mm.
-
Bredd: 155.0 mm.
|
| sakord<itemName> |
- Styrkula
|
| Ämne <subject> |
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Radar, ekoradio (TM K 6553)
-
Tangentbord, pekdon (TM K 6873)
|
| Samling <collection> |
|
| preciserat sakord <itemSpecification> |
|
| Identifikationsnummer <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Tekniska museet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
